”Varför har du inte en egen hemsida”, frågade en vän, en vän av ordning.
”Vad skall jag ha den till?” undrade jag. Nätet är fyllt med uppgifter om mina arbeten och till och med om mig.
”Är du nöjd, så är du nöjd”, konstaterade vännen, uppenbarligen en aning missnöjd med mitt svar.
Han har dock lyckats att väcka frågan och den ville att jag skulle bekanta mig med vad nätet bjöd på om mina arbeten och mig. Jag begynte med Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Vladimir_Oravsky och blev imponerad. Det kollektiva minnet verkade vara så gott som allomfattande och jag kom ånyo i kontakt med fakta som inte längre härbärgerade i mitt aktiva minne. Men jag fann även några felaktigheter. Det förvånade mig, eftersom några av de var lätt att åtgärda. Allt som behövs är att göra en jämförelse med Kungliga bibliotekets sökmotor eller med svenska biblioteks samlingars sökfunktion

cdon.com har en sponsrad länk på Google sök ”Vladimir Oravsky / Köp böcker av Vladimir Oravsky hos oss. Snabb leverans & billigt! www.cdon.com” och deras sidor ger jag också betyget godkänd.

Författarlexikonet Alex http://www.alex.se/Forfattare/4878/ verkar inte vara alltför lexikalt med hänvisning till att redan på fjärde raden av deras presentation av mig, stavas Skogsstyrelsen med ett ”s”. Till Alexs försvar talar Skogsstyrelsens egen webbsida, där verket stavar sitt eget namn växelvis med ett och två ”s”. (”Ny regionchef på Skogstyrelsen i Borås. Hjördis Astfeldt, nuvarande chef för skattekontor Skövde, blir ny chef för Skogsstyrelsen Region Väst.”)

Bokförlaget h:ström – Text och kultur http://www.hstrom.nu/f/content/view/37/29/ är också hyggligt uppdaterat. Fattas bara…


Jag heter Vladimir Oravsky och jag blev bjuden till att tala på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg i september 2008. Det var inte första gången men jag var ändå lika glad som då vid mitt Bok & Biblioteksmässdop för många böcker sedan.
Annonsen som berättar var jag kommer att vara söndagen den 28 september kl. 10.30 och framåt, gör det på följande vis:
”Zlata Ibrahimovic lever sina liv
Medverkande: Vladimir Orawsky
Arr. hström – Text & Kultur
Varför valde Zlata att berätta om sitt liv? Vladimir Oravsky ger svar på denna och andra frågor.”

Vladimir Oravsky skulle således ”möta” Vladimir Orawsky.
Jag mailade till Bok & Biblioteksmässan och det tog bara några minuter innan det lilla misstaget var ur världen, åtminstone på nätet.

”Webbens arkiv” är en lika viktig kulturinstitution som Kungliga Biblioteket dvs. på båda ställen kan sökas, och i bästa fall även erhållas, korrekta svar.
Det kan inte så sällan vara en fördel om sökningsnätets fångstmaskar inte är alltför tätt sammanfogade, eftersom då kan den sökande botanisera i en generöst tilltagen resultatlista, varpå chansen att finna det rätta svaret bör öka.
Webbnätens fångstredskap har mycket små maskor. Använd en enda inkorrekt littera eller uteslut en bokstav eller annat tecken i sökfältet och sökmotorn förser dig med helt annat resultat än det du hoppades på. Och sånt kan vara förargligt.    
Ändå fram tills nyligen var det inte alltför lätt att hitta mina böcker, artiklar och föredrag när man sökte i databaser relaterade till min verksamhet i Sverige. Jag heter som bekant Vladimir Oravsky och lättast då vore att googla på ”vladimir oravsky” eller ”oravsky vladimir”. Nu har jag själv krånglat till det eftersom vissa av mina böcker och artiklar är skrivna under namnet Vlado Oravsky, andra under namnet Vlado Oravský och Vladimír Oravský och andra åter Vladimir Aurum Oravsky, Vladimir A Oravsky VA Oravsky. Dessutom var de som katalogiserade mina böcker och artiklar också rätt så påhittiga och mitt efternamn kunde stavas Gravsky, Dravsky, Voravsky, Orvsky, Orabsky, Oravski, Orvavsky, Orvasky, Joravski, Iravsky och Oravsk. Allt det har jag kommit fram till under sökande efter min egen webb-namnidentitet. Mitt förnamn tilldelas också en varierad stavning så som Valdo, Valdemir, Valdimir, Waldemir, Wladi, Vlady, Vladys, Waldi, Valdy och Bladimir. Kombinationer av fel efternamn och dito förnamn, underlättade på inget vis sökningen. Men jag har lyckats rätt så bra med sammansmältningen av mina påtvungna täcknamn till ett enda och till på köpet äkthetsgaranterat namn.
Med några aktörer korresponderade jag allt ifrån några veckor till sju månader om detta lilla problem innan de accepterade mitt förslag att hjälpa mig att skapa ordning i detta virrvarr, och dessa människor och institutioner vill jag tacka även  den här vägen. Speciellt tack till Åke Cato på Kungliga biblioteket och Rune Staaf på Jönköpings stadsbibliotek och Ingegerd Lundkvist på Högskolebiblioteket som förstår innebörden av de för civilisationen omistliga begreppen korrekthet och service. Till er andra, ni som inte gav er oavsett hur många avskrifter och intyg jag än försåg er med, säger jag, hoppas att ni är lyckliga med era stela ryggar.
Jag fick definitivt fler än en gång höra ”tänk om alla skulle kräva av oss att vi ändrar våra uppgifter i våra register…” Nu har jag tänkt, om än möjligen inte färdigt, och ser framför mig det totala kaos och den anarki som denna korrekthet då skulle skapa.
Jag skall nu bekanta er med tre exempel på felstavningar. Ni får själva dra någon slutsats därav.
Någon som är utklädd till litteraturrecensent och som uppträder under namnet Lasse Ekstrand, recenserade en av mina böcker i en tidning som troligen är lika alert som dess tidstrogna namn: Gefle Dagblad. På en rad ställen kallar mig denne Lasse Ekstrand för Oransky. Det är bara en bokstav av sju som den här Lasse Ekstrand har förvrängt och man skulle kunna se det som en bagatell om Lasse Ekstrand inte drog långtgående slutsatser baserade på resultatet av sin egen inkompetens. ”Vem nu denne gåtfulle ’Oransky’ är”, frågar Lasse Ekstrand i sin folkbildande artikel och han fortsätter med konstaterandet att Oransky ”finns inte upptagen i Sveriges Författarförbunds Matrikel 2000, ej heller i Bibliotekstjänsts ArtikelSök”.
Nej du käre amatördrummel Lasse Ekstrand, Oransky är inte med i någon av dessa databaser och ej heller i någon av mig tillgängliga telefonkataloger. Men försök med Oravsky och försök sedan att på din obetalda fritid läsa allt som du hittar där under Bibliotekstjänst Artikelsök…
Chefredaktören på Gefle Dagblad borde vara medveten om vilka problem hans liberala blaska kan skapa. Det har nämligen visat sig att Lasse Ekstrands upplysning om att det inte finns någon Oransky tolkades på en Umeåtidning så att Oravsky inte har skrivit några böcker eller artiklar alls, med andra ord att Oravsky skryter med lånta fjädrar.
Även om detta exempel inte exemplifierar något fel i någon databas, påvisar det ändå de risker ”ett fritt skapande” kan bära med sig. Och ”fritt skapande” är så gott som alltid ett redskap som sådana rakt igenom opålitliga medarbetare som Gefle Dagblads Lasse Ekstrand brukar servera sina läsare.
Sedan är det intressant att fundera över Lasse Ekstrands iver att i olika databaser leta efter de författare vilkas verk han recenserar. För mig står det utom all tvivel att han inte vågar sig på en självständig uppfattning eller åsikt om vare sig ett verk eller en författare, utan han tvångsmässigt ”söker stöd” för ”sitt” tyckande hos andra.

Bergmans bokhandel på Östra Storgatan i Jönköping är mitt andra exempel. Jag frågade damen bakom disken om de hade någon bok av Vladimir Oravsky och efter att hon konsulterade sin dator sade hon lika säkert som övertygande ”nej, dessvärre”. Jag tackade och på vägen ut passerade jag några av mina böcker.
Jag vet inte om mitt namn var felstavat i bokhandelns datasystem eller om det var så att expediten stavade det på sitt egna eller Lasse Ekstrands kreativa vis, jag har fog att söka svar i det andra alternativet, men jag är övertygad om att oavsett vilket, gagnar detta knappast den här bokhandelns affärer…         

Nästa exempel:
Det är troligen inte mindre än ett dussin gånger som jag fått ett brev adresserat till mig, men med ett innehåll som varit ämnat till någon annan, någon som heter något som Abdullah eller Abdullina. Nu talar jag inte om värdelös post som reklam och dylikt utan om viktiga och även konfidentiella handlingar. Både namnet Abdullah och Vladimir innehåller lika många bokstäver, så det är nästan förståeligt. Och heter Abdullah Alam i stället, då är förväxlingen fortfarande försvarbar eftersom både Vladimir och Alam börjar med stor bokstav, och dessutom liknar ett V nästan ett upp- och nervänt A. Att brevbäraren lägger en del av posten som tillhör en kille med ursprung i Mellersta Östern i min brevlåda är inte heller något att förvånas över, då det bara är knappa tio hus som skiljer arabens tillhåll från mitt.

Det vore intressant att veta hur mycket post adresserad till mig, som hamnat hos någon Abdullah eller Abdullina. Har du någon uppskattning om det Eva Palm – anställd på Lunds kommun, Kultur & Fritid? Att jag ställer frågan till dig Eva, är på grund av att du råkade lägga Abdullahs knappast alltför noga studerade ansökningshandlingar i ett kuvert med mitt namn på. Så nu vet jag ej om det är jag eller Abdulla som fick avslag på det av Lunds kommun utannonserade jobbet. 


Att man på nätet finner även en myckenhet av strunt och uppenbara felaktigheter är inget att förvåna sig över. Texter skrivs av människor och människan är inte bara ofelbar, utan det kan även slumpa sig så att hennes minne spelar henne ett spratt. Dessutom, sägs det, finns det även enstaka, sjuka och elaka människor som medvetet kontaminerar världen med sitt träck och hat, som en följd av sin egen kroniska personliga obenägenhet och otillfredsställelse. 
     

”Varför har du inte en egen hemsida”, frågade en vän, en vän av ordning och jag greppade hans uppmaning. Men lätt var det inte. Jag är nämligen ingen samlar-människa. Jag lever helst i nuet och i framtiden. Därför blev det så, att varje uppslagsord – böcker, antologier, scenverk, filmmanuskript, radiouppträdanden et cetera – är försett med upplysningen ”i urval”. Merendels blev det mina egna aktiva val, sporadiskt dock tog bortglömdheten hand om det.