Den samiska förkristna religionen var en tro på att allt liv var dualistiskt på både andlig och fysisk nivå och att man måste liva i harmoni utan att störa naturen. Bredvid den materiella världen fanns en andlig värld, kallad saivo, där allting var mer helt än i den materiella världen och där de döda fortsatte sina liv.

I skogen kunde man hitta träd som såg ut som en människa, eller så kunde man hjälpa naturen på traven. Dessa kallades sejte och tillbads. Även konstigt formade stenar och klippor kunde vara en sejte.

Där fanns shamaner (nåjder) som kunde kommunicera med den andra världen och bota sjuka. För att kommunicera med andar och göra färder utanför kroppen var han tvungen att komma i trans. Detta gjordes med hjälp a trumman och jojken.

Jojk är en traditionell samisk form av sång. Varje jojk är menad att reflektera en person eller plats. Den har traditionellt sjungits a cappella. Ibland tillsammans med andra instrument. Man utgår för det mesta från 5 st toner men man kan sjunga som man behagar. (Exempel på Jojk i MP3-format.)

De flesta av de samiska shamantrummorna som någonsin existerat blev uppbrända i slutet av 1600-talet. Man höll på att kristna folket i norr. Även en hel del häxor brändes på bål. Den finns bara ca 70 trummor bevarade, men många sibiriska och nordamerikanska stammar har använt trummor på liknande sätt. Ofta hos jägar- och samlar- kulturer. Symbolerna som målats på trumskinnet är stiliserade figurer av djur, kåtor, olika gudar etc. Den är en slags representation av den kända världen och livet för samerna. Dom kan kategoriseras genom det sätt symbolerna är målade. Huvudsakligen finns det syd-, central-, och nord- samiska trummor.

På de sydliga trummorna finns en sol i mitten. Den är rombisk och fyra linjer går upp/ner samt höger/vänster, som kan associeras med solstrålar åt de fyra väderstrecken. Några symboler placerades på dessa strålar och resten placerades i huvudsak längs kanten.

Den nordliga trumman är delad i flera fält, oftast tre eller fem. Det översta fältet representerar den andliga världen och den nedersta underjorden. 

Den användes av den samiska familjen som en guide i deras dagliga liv, för att spå om framtiden, hitta förlorade saker och bota sjukdom. Det är huvudsakligen fyra sätt på vilka trumman användes.

En visare (arpa) placerades på trumskinnet antingen genom att släppa den eller genom att lägga den någonstans. Man startade att rumma försiktigt och sakta hårdare och hårdare. Endast nåjden kunde utnyttja trumman på alla fyra sätt, men alla (oftast fadern i familjen) kunde använda den för att spå med. Det var vanligt att nåjden kom i trans. Han föll omkull och trumman placerades på hans rygg, medan de församlade fortsatte att jojka så att han kunde hitta tillbaka. I "drömmen" mötte han hjälpandarna. Ibland lämnade han sin egen kropp och kunde färdas i formen av en fisk/orm, ren eller fågel. Om det var hjälpandarna som kom in i honom eller tvärtom är mer av en akademisk fråga. Han kunde färdas till andra platser och prata med de döda.

Trummaren skulle tolka hur arpan rörde sig och vart den pekade (om arpan inte var en ring). På vissa platser hade varje familj en trumma. Bilderna var gjorda med färg som blev till genom att man tugga på albark. Det liknade blod och en pinne (pensel) sattes till munnen för att få färg. På en trumma kan man räkna till 150 symboler. Varje trumma var personlig och gjord med omsorg enligt tradition.

Man har funnit tre typer men de flesta är av antingen ramtyp eller skåltyp. Skåltrumman användes framförallt i nord-öst och gjordes genom att man urholkade en vril från björk. Trumskinnet blev inte helt plant, då öppningen var lite kurvig, dvs. sidorna är lite lägre än över och underdel om man ser trumman ovanifrån. Ramtrumman gjordes av ett speciellt växt träd så att veden blev hård. Man gjorde en planka som formades rund (som en svepask). Ändarna överlappade varandra och syddes ihop eller gjöts ihop med tenn. Trumskinnet var plant och syddes fast. Det sträcktes vid användning genom att man höll den nära lägerelden. På baksidan, fanns ett handtag och ett rep korsade detta med fastbundna saker. (Till exempel: klor, tänder, och penisben från björnen samt små silversaker). Storleken verkar ha varit från ca 33 x 48 cm, men den kunde vara 90 cm i längd och den hade en oval form.