Parning

 

Efter att man har valt ut den hane och den hona man vill ta en kull på är det dags för parningen.
Vintervita kan man låta bo ihop och så sköter de sig själva eller så kan man handpara dvs. bara

låta hanen och honan träffas en kort stund.

 

Oavsett vilken metod man väljer så ska honan och hanen träffas utan att det blir slagsmål.

Det är inte så vanligt att det uppstår problem om man följer några små tips.

 

Låt hanen och honan träffa varandra på en neutral yta, som varken hanen eller honan ser

som sitt revir. Det är lättast om honan brunstar, annars brukar hon inte vara det minsta

intresserad och blir hanen för närgången kan honan bli ganska otrevlig mot hanen. Det är

enklast att se om honan är brunstig genom att hålla hanen och honan i varsin hand och låta

dom nosa på varandra. Om honan skriker då hanen nosar på henne är hon garanterat inte

brunstig. Ställer hon sig dvs. sänker ryggen eller visar intresse så borde hon brunsta.

Honorna brunstar ungefär var fjärde dag, oftast senare på kvällen.

 

Om honan är brunstig brukar de klara sig själva. Ibland kan hanen ha lite svårt att fatta

galoppen och då får man kanske hjälpa till genom att putta honom i rätt riktning.

  

Har man valt att handpara så kan man sätta tillbaka hanen och honan i sina burar och

hoppas att honan blev dräktig, om inte så brunstar hon igen och då får man göra om hela

proceduren. Om man däremot vill han dom ihop så sätter man ner dom i samma bur. Jag

brukar sätta ner hanen och honan i hanes bur, eftersom honan kan vara väldigt

revirmarkerade och inte tolerera hanen i sin bur. Oftast brukar det inte vara något problem

och om honan brunstar om så sköter de parningen själva. Ibland fungerar inte hanen och

honan ihop även fast man har satt ihop dom på rätt sätt och det kan man inte göra något

åt. Man brukar märka det, oftast har det högljudda diskussioner som man inte kan

undgå att höra