Spårträning med Lena Enström i SRRS-Stockholms regi

2005-04-18 Vi är sju ekipage i gruppen alla rhodesian ridgebacks, två hanar, gentlemannen Zorro och den yngre hanen Dando, tre ungtikar (två systrar) samt Elise, som inte får vara med de första två tillfällena eftersom hon löper, samt en femårig stabil dam.
Jag åkte alltså dit utan hund vilket inte var så kul, men fick i stället assistera med att lägga spår åt de andra. Det var kallt ute, + 1 grad och vi hade alla underskattat kylan och frös något enormt. Även några av hundarna huttrade.
Vi började från början med korta spår mellan 40-70 m och med en lite burk med godis gömd vid spårslut. I och med att annan person än föraren har lagt spåret fick hundarna direkt pröva den biten också. Vid första försöket använde vi inte ordet "spår" eller annat redskap än fast halsband för att se hur hundarna reagerade på spåret generellt. Det var ganska varierade resultat och alla förare kunde får tips med sig hem om vad de skulle tänka på för just sin hund.Eftersom det var allt för kallt för att sitta länge på marken och anteckna skickade Lena ut ett kompendium med tankar om spårträning med mailen.

2005-05-02 Missade förra gången pga av tjänsteresa men Elise fick stanna hemma även denna gång då hon fortfarande löper. Denna gång löpte ytterligare en av ungtikarna, Karma, och hundskaran var ganska decimerad. Bara tre hundar fanns på plats och ägarna fick själva lägga spåren men vi alla följde med vid varje spårsök. En hund i taget fick komma ut ur bilen och fram till respektive spår. Vi hade ny sorts spårslut och belöning, en skinnhandske fastknuten i ett längre snöre. Snöret la vi runt en trädstam och lät handsken sticka fram som "spårslut". När hunden hittar handsken drar vi i repet och påbörjar på så sätt en "jaktlek".
Nästa gång ska Elise få vara med, en enda gång, sista gången missar vi tyvärr eftersom den gången är en fredag och vi ska till Skåne och vara med på utställning. Men i helgen ska vi öva!

2005-05-09 Sista kurstillfället för oss och första för Elise. Vi övade spår på hårda ytor och till att börja med, denna gång i ett sandtag. Vi la flera korta spår med täta, djupa fotavtryck till en början och tredje spåret mindre kontaktyta och med mer avstånd mellan spåren. Elise var jätteduktig. Första gången förstod hon inte riktigt men vid tredje spåret, lagt över korsande, färskt hästspår, var hon fantastiskt duktig. Gick på stadigt kollade hästspåret, men utan att kliva av huvudspåret, och gick sedan vidare till spårslut.
Vi har övat en del under Kristihimmelfärdshelgen men endast "mjuka spår" i skogen.