Namn
Vanlig taggmus, Acomys cahirinus med underarter. Även
Acomys russatus har hållits som
sällskapsdjur, okänt om även denna art
finns i Sverige. Taggmusen tillhör ordningen Rodentia
(gnagare) och lever vild i Afrika, Asien och södra Europa. Ibland omnämns arten felaktigt som igelkottsmus.
Storlek som vuxen
Vanligen mellan 50 och 90 gram.
Normal livslängd
4 till 5 år.
Aktivitetsmönster och social organisation i naturen
Taggmöss lever i stora familjegrupper i torra områden
som öknar, halvöknar och savanner.
Arten är nattaktiv. Alla arter av taggmöss är
extremt sällskapliga inom arten.
Hur kan taggmusens behov av utrymme, inredning,
klimat och ljus tillgodoses?
Detta är ett utpräglat ökendjur som kan
dö vid 10 till 15 grader Celsius, och som trivs bäst i 30
till 40 grader.
Akvarier håller inne värmen och är
därför idealiska. Ett större akvarium, med
tätt lock av galler
eller nät, och som fyllts med ett tjockt lager
hö och spån att gräva gångar i med
mängder av
tomma kartonger osv att gömma sig i och klättra
på samt gärna hyllor att hoppa upp på,
är ett
idealiskt hem. Naturligtvis är även dunaburar ett bra alternativ om de bara är stora nog. I en tillräckligt stor bur städar
man endast några få gånger per år.
Bor de för
trångt uppstår typiska bitskador på djuren.
Taggmöss bör ej ha hjul, då svansarna fastnar lätt och skadas. Numera finns det säkra hjul men de kanske man måste leta efter. Taggmöss tröttnar ofta lätt på att springa i hjul och använder hjulet som toalett istället.
Rymningssäkra burar
De är bra på att rymma, ordna ett rejält
lock till akvariet. I en stor gallerbur är gallertaket inte tätt nog, utan måste fixas till med tätare galler/nät.
En eller flera taggmöss?
Då de lever i stora grupper i naturen och är
väl avpassade till detta så bör man ha en flock
hellre än ett par. De tål inte att bo ensamma.
Hanarna slåss bara vid trångboddhet.
Hantering av taggmöss
Lyft aldrig i svansen. Taggmusen släpper svansen som en
ödla, och är sedan svanslös. Var
försiktig med taggarna, de lossnar lätt och
orsakar smärta hos djuren. Tama blir de som råttor,
trivs på axeln och kan läras att lystra till sitt namn osv.
Taggmusens näringsbehov
Taggmusen är huvudsakligen en fröätare.
I naturen äter de främst växter och deras
frön, samt
insekter. De bör få både torrt foder
samt frukt och grönsaker varje dag. Torrt foder: krossad
havre, vete, majs och hårt bröd. Alla sorters
grönsaker och frukter (utom riktigt starka
smaker). Man kan även ge fullkornsbröd,
kokt potatis mm. Undvik nötter och feta fröer.
Recept på hemmablandat torrfoder:
3 delar havre
3 delar vete
3 delar korn
3 delar råg
1 del hirs
1 del bovete
1 del Eukanuba
1/2 del linfrö
1/2 del solrosfrö
1/2 del sesamfrö
1/8 del alfaalfafrö
1/8 del quinoafrö
Avel och dräktighet
Honan föder vanligen ungarna efter 36 till 38 dygn
(35 till 45). Hon lämnar ej flocken och
behöver ej egen bur. Upp till sex ungar fås i
en kull. Taggmössen hjälps åt med ungarna, som
kan äta fast föda direkt efter födseln.
Könsmognad kan inträda redan vid sex veckor. Honan
kan få tolv kullar per år. Förökar
sig året om. Könsskillnad ungefär som
hos råtta och mus.
Miljöomställningar
Rör inte om i buren! Taggmöss gillar inte
ommöblering av inredningen i buren. Håll djuren
varma, annars dör de, tänk på att de
är utpräglade ökendjur.
Vanliga tecken på sjukdom
Fetma är ett typiskt tecken på att djuret inte mår bra.
Bitskador på öron, saknar ögon pga bett
och avbitna svansar är tecken på trångboddhet.
Vanliga sjukdomar
Taggmusen blir lätt fet och utvecklar då ofta diabetes.
Nackdelar med taggmöss
Passar bäst hos nattugglor, då de gärna
sover på dagen och är aktiva på nätterna.
Mer att läsa om taggmöss
Häften om taggmöss
och andra djur.
Mer information om taggmöss:
Dina första taggmöss.pdf.
Copyright Eva Johansson.
Senast uppdaterad: 8 december 2007.