Evas faktablad om degus

Namn
This page in English Degun heter på latin Octodon degu och tillhör enligt vissa forskare INTE ordningen Rodentia (gnagare) utan tillhör i stället de sydamerikanska caviomorpherna; liksom marsvinet, chinchillan, och vattensvinet mfl arter, vilka sedan några år tillbaks taxonomiskt lyfts ur ordningen gnagare och getts en helt egen ordning. Alla forskare är dock ej överens om denna sak! Svenskt namn på arten är sedan artonhundratalet degu (en degu flera degus). Det tidigaste latinska artnamnet är Octodon cummingi, men arten heter alltså numera Octodon degu.

Storlek som vuxen
Degun väger vanligen 200 till 300 gram som vuxen.

Normal livslängd
Omkring 6 år är vanligt. Upp till 15 år finns det uppgifter om.

Aktivitetsmönster och social organisation i naturen
Degun är dagaktiv och flocklevande i naturen. Flocken består vanligen av fem till tio individer. Betydligt större flockar, om hundratalet djur, förekommer. Mest är de aktiva morgon och kväll. Lever i komplicerade gångsystem. Varje flock har flera olika gångsystem! Hanarna anordnar högar i anslutning till gångarnas mynningar, där de lägger sig. Högarnas storlek anger troligtvis personlig status hos den hane som äger dem. Det förekommer att degus i fångenskap anordnar högar. Degun har i naturen många sociala kontakter med flockmedlemmarna. Degun har även sandbadningsceremonier, när flocken sandbadar tillsammans i ett sandigt område inom reviret. Djuren är pratsamma och kommunicerar med olika ljud.

Hur kan deguns behov av utrymme, inredning, klimat och ljus tillgodoses?
Chinchillaburar är lämpliga, med flera hyllor och mycket att gnaga på. Fågelburar som är ihopbyggda på höjden (typ Sesamburar) är också användbara. Degus föredrar höga burar, och är vanligen rörligare än chinchillor, så de behöver egentligen lika stora burar som chinchillor även om degus är mindre än dessa. Trähus uppskattas. Degun behöver gömställen. Ett bra mått på burens storlek i förhållande till antal degus i buren är att de skall ha minst en hylla per degu. En större bur med fyra hyllor rymmer då maximalt fyra degus. Hyllorna får inte vara av galler eller nät pga risken att utveckla pododermatitis. Man får gärna möblera om i buren! Nya leksaker, grenar, kartonger, trähus osv uppskattas! Degun tål inte svenska värmeböljor utan måste hållas i luftkonditionerade rum sommartid. De lever så pass högt upp i bergen i naturen att de inte tål temperaturer över 30 grader Celsius. Degun vill ha sandbad med mycket fin sand i. Sandbaden måste vara stora nog att rymma alla degus i flocken samtidigt. De urinerar i sandbaden, så dessa måste rengöras ofta...

Rymningssäkra burar
De gnager sig lätt igenom de flesta material på en natt - så de enda lämpliga byggnadsmaterialen är glas och metall. En rejäl plankbit kan gnagas i småsmulor på en enda natt av en enda degu...

En eller flera degus?
Hålles endast parvis eller gruppvis. Flera hanar blir en utmärkt flock. Likaså en grupp om flera honor. En hane tillsammans med en eller flera honor går också utmärkt (vid avel). Däremot bör de ej hållas mer än en hane tillsammans med hona/honor, för då slåss hanarna. Degun är revirhävdande i naturen och välkomnar därför inte att okända degus inkräktar på territoriet. Därför måste man trixa litet när man skall introducera degus som inte känner varandra. Ofta används en avdelad bur, med ett galler mellan djuren, några veckor. Man bör aldrig hålla degus ensamma.

Hantering av degus

Degun hålls i kupade händer - lyft ALDRIG i svansen och håll ALDRIG fast degun (då kan den bitas - rejält!). Tama degus sitter snällt i handen, eller på axeln, samt kan släppas lösa i lägenheten, under uppsikt, för aktivering. Degun tar längre tid att tämja än råttor och marsvin osv, men blir lika tama som dessa om man anstränger sig och ger dem tid. Att ge frukt och grönsaksbitar direkt ur handen är en bra väg att tämja degus. Bäst är naturligtvis att köpa redan tama degus.

Deguns näringsbehov
Degun bör ha fri tillgång på hö av god kvalitet, samt friskt vatten, och i matskålen passar krossad havre, vete, majs, kanske lite solrosfrön eller nötter, hårt bröd mm. Undvik gnagarblandningar, de är vanligen alltför feta. Degun äter även lite frukt och grönt (ge mer grönsaker än frukt), som regel mer än chinchillan, dagligen. Dvs en liten daglig giva. Degun tål inte plötsliga omställningar i foderstaten.

Mer om degus och socker: Evas "degus och socker"-sida.

Avel och dräktighet

Degun går dräktig i ca 90 dagar, och föder ca 4 till 6 ungar (upp till 10). De kan föröka sig året om. Man bör aldrig ha två dräktiga honor i samma bur, då förloras vanligen minst ena kullen. Barnen föds nästan fullgångna, och springer snart omkring i buren redan de första dagarna. Då de glatt kilar igenom gallret så behövs speciella födsloburar med tätare galler. Ungarna kan bli könsmogna redan vid 6 veckors ålder, jag har dock aldrig träffat degus som blivit könsmogna före 6 månaders ålder. Ungarna bör aldrig lämna mamman före 6 veckors ålder. I naturen får degun omkring fem kullar per år. Dräktiga honor aborterar ofta spontant om de hanteras! Honan vill ha ett bo att föda i.

Miljöomställningar
Degun tål inte plötsliga omställningar i foderstaten. Degun tål heller inte hög värme, och en frisk degu kan lätt avlida under en svensk värmebölja. Däremot tycker degun bra om att få buren ommöblerad, eller tom få byta bur. Omväxling förnöjer!

Vanliga tecken på sjukdom
Deguns framtänder skall vara gulorange - precis som hos råttan - vita tänder är ett säkert tecken på ohälsa.

Vanliga sjukdomar

Vissa degus har en medfödd ögonsjukdom som debuterar i vuxen ålder. De har även i allmänhet lätt att utveckla diabetes om de blir feta - ge ej fet föda! Om hyllplanen i buren består av galler utvecklar de lätt pododermatitis - precis som råttor och marsvin - (dvs infekterade svullna och såriga tassar).

Nackdelar med degus
De för gärna liv på nätterna, så alla uppskattar inte att ha dem i sovrummet. De gömmer sig gärna på ovanliga ställen (se bilden!) men det är nog mer en fördel...

Mer att läsa om degus
Häften om degus och andra djur.
Mer information om degus: Dina första degus.pdf.
Mer om degus och socker: Evas "degus och socker"-sida.

Deguförening?
Svenska Hamsterföreningen (SHF) har utställningar för degus.

Copyright/Upphovsrätt

Ingen har rätt att använda något foto eller någon del av text som ligger på min website. Dock har SHF (Svenska Hamsterföreningen) lov att kopiera upp och dela ut gratis de sidor som handlar om degus som lösblad till sina medlemmar och andra intresserade personer. Detta utan att göra ändringar i text o bilder. Alla andra har naturligtvis rätt att spara och skriva ut alla sidor för personligt bruk, men ingen har rätt att sno mina texter eller foton, helt eller delvis, och lägga på egen hemsida eller använda på annat sätt som strider mot den den svenska lagen om upphovsrätt.

Copyright Eva Johansson.
Foton av Eva Johansson, 1989.
Senast uppdaterad: 24 september 2007.