Att träna agility innebär att träna råttan att gå en bana med mycket fantasifulla agilyhinder. Därför måste råttan vara riktigt tam och lita på sin ägare, och den bör vara glad och livlig. Lämpligen grundlägger man agilityträningen genom att låta råttorna ofta vara lösa i huset/lägenheten/rummet. naturligtvis behöver du behålla kontakten med råttorna hela tiden när de är lösa. Det är en god idé att träna råttorna i inkallning, detta är ett trick som är användbart till trickstävlingar eller lydnadsklass. Det är dessutom användbart när du tränar, för att hålla råttan på banan och som hjälpmedel att visa råttan på rätt hinder. Man får ju vanligen gå runt bordet som banan ligger på och kan därför utnyttja sin position vid inkallning för att förmå råttan att gå åt rätt håll.
Vissa hindertyper kanske du vill bygga själv så att du kan träna råttan på olika hindertyper hemma, såsom hopphinder, tunnlar, och allt möjligt i hinderväg. Det förefaller som om bara det faktum att du tränar med din råtta gör så att den blir duktigare på agility. Man kan dela in träningen i två grundkomponenter: dels förtroendet för dig som ägare och flockledare och dels vanan att ta sig över/genom olika agilityhinder. Detta innebär att du aldrig bör träna med din råtta om någon av er inte är på humör.
Inlärning av tricks inför lydnadsklassen bör tränas separat, exempel på tricks är inkallning, stå på bakbenen, mm.
Agilityträning är inte bara till för att tävla i agilitytävlingar. Om det är ditt enda mål med träningen har du missat poängen. Poängen är snarare att råttor är så extremt nyfikna och samtidigt lätt blir uttråkade så att de behöver någon form av aktivering, helst dagligen. Agilityträning är ett utmärkt sätt att aktivera råttorna samtidigt som man får starkare band mellan ägare och råttor.
Jag har noterat att många råttägare använder någon form av godis som belöning för att visa råttan att den gjort rätt. Själv använder jag inte godis vid råttträning, utan beröm. Jag använder samma typ av beröm som till en hund, säger "Duktig pojke!" med ljus och glad röst, mina råttor älskar det och får aldrig nog, och blir aldrig mätta på beröm. Jag kan också ta upp råttan och gosa med den samtidigt som jag ger beröm (bara på träning, ej på tävling, förstås). Mina råttor bara älskar den typen av belöning! Mina råttor tenderar att inte vilja äta utanför buren. När man berömmer råttan har jag lärt mig att gärna överdriva berömmet lite, de suger i sig beröm, de små liven :-) Jag kan förstås glatt erkänna att innan jag provade detta med beröm själv så hade jag inte riktigt trott på det om någon berättat det för mig - så prova gärna själv så får du se om det fungerar!
Vad du säger till råttan är ointressant, den kan i alla fall inte förstå människans språk, men den lyssnar gärna till din röst och ditt tonfall. Du kan säga Duktig pojke! eller Duktig tjej! som om råttan var en hund som var riktigt duktig. Det viktiga är timingen - har du någonsin läst om klickerträning på hund så vet nog vad jag menar! Belöningen skall komma precis när råttan gör rätt, inte tre sekunder efteråt! Detta är hemligheten, man får öva sig själv så att man kan berömma i rätt ögonblick, men sedan är det inte alls så svårt.
Viss eftertanke brukar dock krävas innan du sätter igång med träningen: Om du berömmer precis när råttan sitter på ett hopphinder så kanske den inte vill gå ner från hindret. Och om du berömmer precis när råttan hoppat ner från hindret så kanske den inte greppar det alls. jag brukar börja börja berömma hela vägen från att ser att råttan tagit avstamp upp mot hindret, när den inte ändra sig, och fortsätta att berömma tills råttan tagit avstamp nedåt från hindret.
Det bästa är när man känner sina råttor så väl att man säkert vet vilka delar av agilitybanan den kommer att få problem med, så att du är beredd att hjälpa råttan extra mycket just där, vare sig du tränar hemma eller tävlar.
Lycka till!
Skrivet av: Eva Johansson.
Mer att läsa: Aktivering är kul.pdf.
Copyright Eva Johansson.
Senast uppdaterad: 11 augusti 2006.