Publicerad i TRVs medlemstidning R8MZ nr 10 1996.
Jag måste tyvärr börja denna artikel med att konstatera att snedskalle oftast orsakas av Mycoplasma pulmonis. Ibland händer det att en råtta utvecklar snedskalle av någon annan orsak, men det är ovanligt. Torticollis är den medicinska benämningen på snedskalle - bra att veta om man vill ta reda på mera genom att läsa lite i den veterinärmedicinska litteratur som finns.
Den andra största orsaken efter mykoplasma är en tumör i hypofysen.
Några andra påvisade organismer förutom mykoplasma som orsakat snedskalle hos råtta är Streptobacillus moniliformis, en av de båda bakterier som är kända för att orsaka Rat Bite Fever (och även Haverhill Fever) hos människa, samt Pseudomonas aeruginosa. Den sistnämda är vanligen förekommande på huden och i inälvorna hos människan - utan att orsaka några sjukdomssymptom hos människa mer än vid nedsatt immunförsvar eller om den hamnar på något annat ställe i kroppen.
Övriga - betydligt mer ovanliga - rapporterade orsaker till snedskalle är hjärnhinneinflammation, slaganfall - och även då råttan har fallit ner från någon möbel eller liknande och slagit sig i huvudet har det hänt att råttan utvecklat snedskalle.
Dock måste det påpekas att råttan mycket väl kan ha mykoplasma ändå, även om det inte skulle vara mykoplasman som orsakar snedskallesymptomen.
Vilka symptom mykoplasman orsakar hos råttan - snedskalle, rossel, sterilitet eller andra symptom - beror naturligtvis på var organismen mykoplasma har satt sig. Om mykoplasmaorganismen har satt sig i livmodern blir symptomen bl.a. nedsatt fertilitet eller sterilitet och sätter sig organismen i luftrören blir symptomen rossel. Sätter sig organismen i stället i öronen så kan den gå in och angripa örats inre organ, bl.a. balanssinnet. Detta är den allra vanligaste orsaken till snedskalle på råtta. Mykoplasma är känd för att gå in och angripa vävnader - t.o.m. benvävnad - inuti örat och detta är en anledning till att symptomen oftast kvarstår om man ej behandlat i tid.
Med snedskalle menas allmänt att råttans huvud hålles snett. Graden av snedhet i hållningen kan öka tills råttan snurrar runt sin egen längdaxel. Denna lutande huvudhållning beror av störningar i balansorganet.
Då snedskalle vanligtvis orsakas av mykoplasma och dessutom måste behandlas omedelbart om råttan skall ha en chans att bli återställd så rekommenderas ett mycket akut besök hos veterinären vid minsta symptom på snedskalle. Råttan bör snarast sättas på en antibiotikakur.
Symptomen går alltså ibland att bota med en snabb insats av antibiotika, men mykoplasmainfektionen kvarstår alltid subkliniskt och råttan kan angripas igen vid ett senare tillfälle. Om symptomen går att bota beror främst av två orsaker. Den ena är hur snabbt råttan kommer under behandling hos veterinären och den andra är hur resistent just den stammen av mykoplasma som råttan drabbats av är. Tyvärr har ju vissa stammar av mykoplasma blivit resistenta mot vissa sorters antibiotika, dvs antibiotikan fungerar ej längre. Detta bör ej förväxlas med virusangrepp vilka ej heller går att bota med antibiotika. Penicillin har ingen som helst effekt på mykoplasma, men tetracyclin och erythromycin kan ha en tillväxthejdande effekt.
Tilläggas bör att mykoplasma är svår att påvisa vid obduktion, så även om din råtta dog och du skickade den till SVA för obduktion så är det inte säkert att din råtta var mykoplasmafri bara för att mykoplasma inte kunde påvisas!
Som tidigare påpekats i olika sammanhang så är mykoplasma extremt smittsamt och kan eventuellt smitta via människor som fått organismen på sig förutom att den smittar från råtta till råtta via luftburen aerosol. Däremot går inte råttans mykoplasma på människa, så människan kan inte bli smittad och själv bli sjuk av råttans mykoplasma. Människan har i stället ett antal egna mykoplasmaarter. Råttan har minst två olika mykoplasmaarter varav M. pulmonis är den mest omtalade och oftast påvisade arten.
Mer om mykoplasma, hur det fungerar samt dess olika yttringar på råtta står beskrivet i Sjukdomshandboken, vilken går att beställa här.
Eva Johansson.
Copyright Eva Johansson.
Senast uppdaterad: 11 augusti 2006.