Publicerad i TRVs medlemstidning R8MZ nr 23 1998.
Historien om när råttan Imax var försvunnen…
Detta är vad som hände när det fortfarande var december och julen varken hade kommit eller gått ännu.
När jag vaknade i morse och sa god morgon till alla mina djur insåg jag helt plötsligt att det saknades en råtta i råttburen! Oj, då…
Jag tittade in till marsvinen och snokade i deras hus för att se om någon bortsprungen råtta kunde ha gömt sig där, men inte då, där fanns ingen råtta. Var kunde han då vara? Tänk om han blivit ledsen och kall om tassarna och smugit och gömt sig någonstans där han kunde bli svår att finna. Inte hade jag kollat efter exakt vilken råtta som saknades heller – jag har ju fyra i samma färg…
Helt plötsligt håller jag på att snava på en cykelkorg som står mitt på golvet framför råttburen. Jag lyfte ut cykelkorgen ur buren sent på natten innan jag lade mig, för att det såg trångt ut i buren.
I cykelkorgen ligger en tjock tröja till råttorna. Hmmm. Tre små råttlortar ligger prydligt placerade överst ovanpå tröjan. Här har han alltså varit, den busen! Han kanske har hoppat ner från buren till korgen? Avståndet är blott omkring en halv meter, det är väl en baggis för en råtta? Nja, varför inte?
Men var är han då? Jag ser mig om lite och lyssnar… Tomt och tyst. Ingen bortsprungen råtta. Så får jag en ingivelse – jag lyfter försiktigt upp tröjan ur cykelkorgen – ett varmt och tryggt gömställe för en bortsprungen råtta? Ut trillar råttlortar. Och ännu fler råttlortar. Och där! Där sticket ett utsökt vackert litet silver fawn-färgat råtthuvud upp! Nyvaken och söt betraktar Imax mig. Vad har jag här att göra? Var är min toalåda? Rädda mig matte!
Eeeeh… hum…
Tydligen hade Imax sovit i cykelkorgen på natten, och det var jag som hade lyft ut både råttan och cykelkorgen ur buren.
Så det kan gå…
Skrivet av Eva Johansson - Imax matte.
Copyright Eva Johansson.
Senast uppdaterad: 11 augusti 2006.