Publicerad i TRVs medlemstidning R8MZ nr 11 1996
Hej alla medlemmar - gamla som nya!
Jag hade en liten tanke om att det skulle vara kul att få läsa lite om era trevliga råttor. Några har jag ju mött på rått-agilityn i Malmö (på årsmötet) - ena mysiga rackare hittade jag där. Speciellt den stora trevliga agoutihanen som travade runt på Ann-Zophis soffrygg och "stilade"... Samt de yngre råttorna i tävlingen som inte var hundvana - och tydligen ansåg att en slaskig puss av en storvuxen schäferhane (jättestor råtta!) inte riktigt var deras idé om socialt umgänge och underhållning!
Jag tänkte lite på smeknamn på råttorna. Mina råttor har alltid begåvats med - oftast flera olika - passande smeknamn. Jag har fått intrycket att ett smeknamn ibland säger mer om djuret ifråga än det vanliga namnet. Som hunden, honom kallar jag ofta "Råttan". Visserligen är han uppfostrad av ett marsvin, men han tycks förstå sig på råttor bättre... Detta är naturligtvis Iuris förtjänst, hon lärde honom att inte bara marsvin utan även råttor trots sin lilla storlek vill bli respekterade - även av en stor hund.
Iuri hette egentligen Rivendell Feasting on Mice on the Island of Geurnsey, inte ett lämpligt namn att ropa precis. Så det blev Iuri. Tyvärr finns inte Iuri hos oss längre, för några veckor sedan blev hon ännu ett offer för den mindre trevliga sjukdomen mykoplasma...
Hunden saknade henne ett par veckor, hon var ju hans råtta! Eller snarare: han var hennes "jätteråtta" - det var ju hon som bestämde! Hon tog tag i hans stora näsa (lika stor som henne själv) med sina små "händer" och stirrade honom rätt i ögonen när han vart för framfusig. Varefter hunden vände undan blicken (med tillhörande jättenos) samt lydde Iuri och lugnade ner sig!
Nu har vi bara de båda I-råttorna; Ixy och Ikaros. Båda är vana vid hunden och träffar honom mest varje dag, men de är inte som Iuri, de skördar bara frukterna av Iuris uppfostrande arbete - de tycks inte själva orka säga till hunden. De står helt enkelt ut med hans slaskiga pussar, utan invändningar.
Ixy är ett litet kort namn på en jättestor råtta. Så jag brukar förlänga det lite och kalla honom "Ixy-Pixy". När jag vill ge honom någon godisbit (som idag då jag gav honom en bit tomat) så säger jag bara "Ixy-Pixy" ett par gånger så kommer han fram och hämtar sin godisbit. Hunden brukar bli avundsjuk och vilja ha samma sak själv, men tomat äter han ju inte så han fick långnäsa...
Ikaros kallar jag ofta "Icke", vilket bara är en förkortning av namnet Ikaros. Ikaros är lite smalare och rörligare än Ixy. Jag har studerat deras matvanor. Ixy växer fast med näsan i matskålen och äter och äter, och äter ännu mer - under det att Ikaros vandrar omkring och kollar in omgivningen, vad hunden gör, vad jag gör, mm och tar en smakbit ur matskålen i förbifarten. Inte konstigt att han är smalare än Ixy med sådana matvanor - han lägger ju ned så lite tid på att äta.
Iuri bodde ihop med Ixy (eftersom Iuri var steril så trivdes de bra ihop utan att jag behövde oroa mig för en mängd råttungar) och Ikaros bodde ensam och väntade på en kompis (som jag tingat för mer än ett halvår sedan...). De tålde inte varandra, Ixy och Ikaros, de kunde aldrig träffas när de var ute tillsammans. Ixy försvarade aktivt sin tjej (dvs Iuri) mot Ikaros närgångna uppvaktning...
Nu när Iuri inte finns mer så fick jag "bada ihop" dem och sätta dem i en liten renskrubbad bur med helt ny inredning. Första kvällen tog jag med dem vart jag än skulle - för att kunna säga till om de började bråka. Men det enda i den vägen som inträffade var några sekunder av fnysande från Ixys sida. Sedan var det lugnt och de sov tryggt tillsammans. De sover i samma rum som jag, så jag hör allt de gör...
För tillfället bor de dock inte tillsammans då det bor en råttdam här, Ina. Ina är här för att göra små råttbäbisar... Vi kallar det I:avel - även om en av våra kära kära medlemmar envisas med att kalla det inavel! Pga alla I:n, antar jag. Uppfödare har en tendens att utgå från att alla djur vars namn börjar med samma bokstav är kullsyskon, antagligen då det är vanligt alla ungar i en kull får namn som börjar på samma bokstav. Hundens namn, exempelvis, börjar på I, tillika hans kullsyskons namn. Varken Ina, Ixy eller Ikaros är dock närmare släkt med varandra. Eller med hunden!
När Ina väl kommit i "omständigheter" så utgår jag från att det inte blir några som helst problem att "bada ihop" mina små söta pojkar igen.
Vore kul om några av våra kära medlemmar ville ta sig tiden att skriva några rader till tidningen om sina kära råttpersonligheter och deras upptåg!
Eva Johansson, Io, Ixy & Ikaros, samt Ina förstås...
Skrivet av Eva Johansson, 25 augusti 1990.
Copyright Eva Johansson.
Senast uppdaterad: 11 augusti 2006.