Publicerad i TRVs medlemstidning R8MZ nr 23 1998.
Ja, det kanske var en fånig fråga, grön som gräset, blå som himlen, gul som solen eller röd som blodet svarar du kanske. Men jag menar förstås en råttfärg.
Vad är det som definierar att en ny färg verkligen är en ny färg?
När den första chokladråttan dök upp för mer än 60 år sedan så såg man att detta var en ny färg som skilde sig från svart, agouti och albino - samt andra färger man hade sedan tidigare. En chokladråtta har ingen svart färg på sina hårstrån, utan bara brun färg. Definierar detta att choklad är en ny färg?
Nej, knappast. Idag vet vi att choklad orsakas av en gen som byter färg på pigmentet från svart till brunt, men detta visste man inte då. I stället gjorde man parningsförsök för att se om man kunde få fram en linje med likadant färgade råttor. Och det kunde man.
När man kan renavla en färg så att när man parar inom färgen endast får samma färg igen så vet man att man har en färg.
I många år har vi haft svenska blå råttor här i Sverige. Visserligen såg de blåaktiga ut, men ingen lyckades visa att det gick att göra en linje med bara svenska blå. I stället blev de svenska blå svarta till färgen när de fick ordentlig mat hos de seriösa uppfödarna.
Detta innebär att de svenska blå knappast kan anses vara en ny färg...
I stället kom det två nya blå, en extrem-blå från England och en annan blå från TYskland som hade samma nyans av blått som d-genen på katt och mus mfl djurarter. Dessa båda blå kunde genom parningsförsök snart visas vara varsin ny färg, som inte var genetiskt besläktade med varandra. Av de tyska blå kunde man lätt göra nya tyska blå, och av de engelska blå kunde man lika lätt göra nya engelska blå.
Den tyska blå färgen kunde snabbt identifieras av mer vetenskapligt sinnade personer som den från den vetenskapliga litteraturen redan kända råttgenen d. Den engelska blå verkade däremot vara en helt ny färg.
Nya färger kan också uppstå när man kombinerar redan kända gener med varandra. Hos många djurarter ger kombinationen av choklad och d-genen en ny färg som kallas lilac. Lilac ser ut som en kombination av blå och choklad. Eftersom både blå och choklad har svarta ögon så har även lilac svarta ögon. Färgen är mycket speciell och har man en gång sett den så vet man för alltid hur en lilac ser ut.
Vissa ovetenskapliga källor påstår att det finns en färg som kallas "riktig lilac" och har rubinfärgade ögon. Visst kan man framställa en färg som är lilac med rubinfärgade ögon, men det gör inte denna mer "riktig" för det. Rent logiskt borde en sådan färgkombination kallas "rubinögd lilac" för att inte sammanblandas med den vanliga lilacen. som är den enda äkta lilacfärgen.
Ibland namnges färger i ren okunnighet. Exempelvis cinnamon, som ursprungligen är namnet på agoutivarianten av choklad. I "Genetics of the Norway Rat", en mastodontbok om genetiken på råttan av Roy Robinson från 1965, omnämns namnet cinnamon som det vanliga namnet på denna färg. Omkring elva år senare gör den engelska råttföreningen en mycket underlig konstruktion - de tar in en annan färg som döps till cinnamon i stället för den riktiga färgen! Denna nya färg, som efter detta underliga förfarande helt plötsligt kallas cinnamon i stora delar av världen är naturligtvis mink agouti. Det mest underliga i detta sammanhang är att choklad agouti innan detta byte varit standardiserad som cinnamon i många år.
Att man byter namn på en variant är en sak, men att man byter variant och behåller namnet?
Alla nya varianter definieras dock inte av att de kan renavlas i linjer. Exempelvis varianten himalaya. Varianten himalaya är omöjlig att renavla, men betecknas ändå som en variant. En himalaya är genetiskt till hälften en siames och till hälften en albino, så när du parar himalaya med himalaya så får du, förutom himalaya, även siames och albino.
Om man gör "gensoppa", dvs blandar ihop många olika blekande gener i en och samma linje, kan det klyvas ut en mängd olika färger - sk regnbågskullar. Dessa färger kan - i de fall man blandat in någon ny gen som man inte säkert känner verkan av när den kombineras med andra gener - bli svåridentifierade färger och eventuellt nyanser av färger.
Om en och samma färg/nyans dyker upp i fler än en regnbågskull är det möjligt att det rör sig om en ny färg.
För att säkert kunna identifiera de olika färgerna som dyker upp krävs en del parningsförsök. Hittar man i någon regnbågskull en ny intressant färg/nyans som man är intresserad av kan man sätta sig och studera stamtavlan för att försöka utröna vilka gener som kan vara närvarande.
I en väl sammansatt gensoppa är det inte omöjligt att alla utkluvna färger/nyanser är helt egna nya färger som det är möjligt att renavla. Dessvärre är det inte alltid önskvärt med en mängd utseendemässigt likartade, men genetiskt olika, färger. Man bör dock inte misströsta för att det blivit en mängd olika nyanser som liknar varandra utan följa kullen/kullarna under uppväxten för att se om någon råtta byter färg med tiden. Det har på sistone dykt upp en eller flera nya färger där djuren byter färg under uppväxten, och där slutresultatet är mycket anmärkningsvärt färgmässigt, och därmed väl värda att renavlas trots att råttornas färg som ungar är rätt ointressant.
Att göra en gensoppa anses av många självutnämnda råttexperter såsom varande en styggelse. Tvärtemot blandar man ju in obesläktade i djur i aveln för att göra en gensoppa, och man bör därför få friskare råttor. Dessutom kan man klyva ut nya intressanta färger. En mycket trevlig idé med andra ord.
För att verkligen lära sig om färger och genetik mm bör man studera läroböcker i genetik och annan vetenskaplig litteratur. Det finns grundläggande böcker om genetik på biblioteket. Mer intressanta och användbara böcker i genetik finns på universitet och högskolor. Vill man läsa om råttans genetik är "Genetics of the Norway Rat" bäst att börja med, men om man anser att en närmare 800 sidor tjock genetikbok verkar vara aningen svårsmält så finns ju alltid annan litteratur "Colour Inheritance In Small Livestock" är en ypperlig bok av Mr Roy Robinson, och som varmt rekommenderas. Dessutom finns det häften till salu för den som vill förkovra sig.
Eva Johansson.
Copyright Eva Johansson.
Senast uppdaterad: 11 augusti 2006.