Handicapen årgång 2003
13 september


2003-09-14

Ja det blev ett nytt namn att rista in
på foten på den åtråvärda klenoden (bild ovan)!
Inte helt oväntat (trots nedanstående
uttalande av webbmaster innan tävlingen) var det en av våra unga
juniorer som tog hem segern. Jonas Vikström heter 2003 års
handicap-segrare.
Johan Sigge Ceder hade fått till riktigt
utslagsgivande banor och lurigheter i skogarna kring Sigges Tjärn,
Sigges Mosse, Sigges Berg och Sigges Tjärn Igen.
Väl framlotsade till TC, började
handicaps-stämningen direkt göra sig gällande. Många löpare tittade
snett på webbmaster som i år fått ett ovanligt litet handicap - hur
kunde det komma sig att Ragnar skulle starta 15 minuter efter. Endast
Uffe tyckte mitt tidstillägg motsvarade mina prestationer i år - jag var
ju inte bättre!
Först på startlinjen stod Helena som
fick med sig Helga i en parklass. Dom försvann snabbt från platsen, som
om dom gjort något de inte fick göra. Johanna var snart på tur och så
var det äntligen jag - favoriten.
Kuperingen kändes i benen för de
flesta, liksom för mig, redan upp till första kontrollen. Som tur för mig skulle detta
bli de enda kontrollen - eftersom jag var förkyld och inte skulle
springa runt banan, hade jag kommit överens med Sigge om att ge mig 15
minuter på Ragnar för att skapa lite extra nervositet (jag har ju trots
allt redan två inteckningar och skulle vid vinst avsluta priset
vandring). Genom en fiffig banläggning visade det sig att första
kontrollen skulle också besökas som varvningskontroll inför den andra
slingan. Bakom några buskar väntade jag in de övriga löparna och
planerade att komma springande för varvning just när Ragnar tog
kontrollen som första. Eftersom jag var tvungen att hålla mig dold såg
jag inte löparna (bara hörde dem) och tyvärr räknade jag fel. När jag
hoppade fram var det de två sista löparna Robert och Roger som var där.
Roger fattade direkt att jag inte varit runt på första slingan - så fort
springer aldrig Åke..
Med den andra kontrollen började ett
avsnitt med kolbottenorgier. Kolbottnar och kolbottnar och kolbottnar.
Vid den fjärde kontrollen som egentligen bara var en ensam kolbotten ute
på ett äldre hygge, fanns på kartan 13 kolbottnar. Här missades det
rejält !
Även om Helena och Helga också hade bekymmer med denna 4:e,
hann de i alla fall därifrån innan den stora snurren började på hygget
och de behöll faktiskt ledningen ända till sträckan mellan 6:an och
7:an.
Då tog Jonas över kommandot och det
släppte han aldrig. Visserligen jagade Uffe bakom och var vid 3:e sista
bara 1.40 efter. Men men sedan gjorde han det som han redan tidigare
hade tänkt att han inte skulle tänka om han nu mot förmodan gick bra.
Ändock när han på slutet insåg att han gått bra tänkte han att nu ska
jag inte tänka att det gått bra så tänkte han ändå att det gått så bra
... och så bommade han - c:a 11 minuter !!! Om någon måste läsa om
meningen ovan så är det förståligt, men det var den förklaring Uffe
själv gav på tävlingsplatsen!
Att jag själv redan fanns i mål
bekymrade inte Jonas, han hade före start fått reda på vårt lilla
startliste-skämt - så han var säker på sin sak : Handicaps-mästare 2003
!!
Ragnar kom också sent om sider i mål -
just när han gav upp på kontroll 15 och var på väg tillbaka för att
bryta tävlingen, hittade han kontrollen och fortsatte trots allt.
Men det var inte bara kontroller han missade i kväll - han missade också
minst 20 minuter på Bingolotto!
Genom Jonas fina insats och Sigges fina
banor och perfekta startlista, säkerställdes att priset vandrar vidare
och nästa år får uppleva 40-års jubileum... och ingen ny dubbeltaggare
fick vi heller. Sigge har därför all anledning att känna sig nöjd med
arrangemanget och vi deltagare kan bara tacka för en trevlig kväll!

2003-09-10

För 39:e
året arrangeras nu återigen Handicapen och denna gång är det mycket stor
risk att det åtråvärda priset vandrat färdigt. De inkomna anmälningarna
tyder på att webmaster lätt tar hem segern och får därmed sin tredje
inteckning.
Webmaster
har lyckats dölja formen, nej förresten - den syns allt för tydligt
under den tajta nylontröjan - men arrangören har nog inte varit på
tillräckligt många tävlingar i år för att upptäcka min plan och ger mig
med all säkerhet tillräckligt med handikapp för att slå Roger.
Roger ja,
han synes i dagsläget vara det enda hotet, men han har sprungit alldeles
för bra - med regelbundna tävlingar på 5,5 - 6,5 min/km, så hans
handikapp lär ju ligga runt 2 timmar.
Övriga
dubbeltaggare är chanslösa. Någon kanske vill höja ett varningens finger
för Ragnar, men han är ofarlig. Han har visserligen också kilometertider
i närheten av Rogers - 6,5 - 7 min/km att jämföra med webmasters 14,6.
Men i Ragnars fall handlar det nog mer om nerver än kilometertider. En
av alla tippad kraftig miss redan på första, gör att Ragnar kommer att
gå bus-säkert till 1:an men slappnar sedan av och tok-missar tvåan -
allt medan undertecknad defilerar i mål.
Ja som ni
ser är tävlingsrapporten redan så gott som klar så Sigge behöver inte
göra så mycket efterarbete på lördag ... se bara till att rapporten inte
behöver justeras.
Magnus Skilbergs beskrivning av
Handicapen:
"Handicapen är en mycket prestigefylld
tävling som har gått av stapeln varje höst sedan 1964.
För den som aldrig sprungit kan jag förklara ur tävlingen går till. Arrangören
räknar ut vilken genomsnittlig kilometertid alla anmälda har haft under säsongen och
gör med hjälp av det en startlista där den med de sämsta kilometertiderna startar
först. Om arrangören har lyckats (och alla tävlande) så är det tänkt att
alla ska komma i mål samtidigt (det har aldrig hänt hittills). Men p.g.a av
olika omständigheter (kartan brukar vara av mycket tveksam kvalitet) så går
det aldrig som de flesta tror (varje år brukar det vara någon som får bära ett
litet favorittryck efter det att startlistan blivit offentlig), det är det som är
Handicapens tjusning.
När man så har vunnit Handicapen så vinner man inte bara äran och förmånen att få
arrangera följande år utan man får också en inteckning i det vandringspris som vandrat
sedan 1964. Efter tre inteckningar får man behålla priset för gått. Ingen har alltså
lyckats med denna prestation hittills och det skvallrar en del om hur mycket prestige som
ligger bakom varje års tävling." |
|