Fotot till höger visar en del av mina Limia perugiae tillsammans med några av mina Endler, fotot gör ej rättvisa åt dessa briljantskimrande vackra fiskar!
Fotot till höger visar en del av mina Limia perugiae tillsammans med några av mina Endler, fotot gör ej rättvisa åt dessa briljantskimrande vackra fiskar!
Arten har officiellt inget svenskt namn såvitt jag vet, men kallas i vissa kretsar för glitterlimia, vilket är ett ovanligt välfunnet namn på denna glittrande fisk. Engelskt namn: Perugia's limia, tyskt namn: Perugiakärpfling. Man kan ej hålla denna art i samma akvarium som någon annan Limiart utan att riskera att få hybrider.
Jag köpte mina Limia perugiae samtidigt som jag köpte mina favoritfiskar - Xenotoca eiseni - eftersom jag kunde få med dem samtidigt, dessutom hade jag ju aldrig haft arten innan.
Nu har jag ett härligt gäng av denna art, de är lite skyggare än Endlern men de har ett gäng Endler som kompisar så de håller sig inte undan precis. Jag har haft mängders med kullar och nya kommer hela tiden. Ynglena är rätt stora redan som nyfödda, som ett par veckor gamla Endleryngel ungefär.
Man kan lugnt påstå att jag inte ångrar att jag köpte den här arten, de vuxna hanarna är mycket vackra, och det är en trevlig art som fler borde prova. Jag tippar att den passar utmärkt i ett vanligt sällskapsakvarium med vanliga tetror och liknande, den är snyggare än exempelvis segelfensmolly och blir inte lika lätt för stor för akvariet. Mina bor i ett 56 liters, och mindre akvarium än så bör de absolut inte ha, gärna något större, kanske 80 - 100 liter vore bättre.
Personligen skulle jag rekommendera denna art framför svärdbäraren, vanliga svärdbärare lär kunna bli 12 - 16 cm, och är i grunden för stora för många sällskapsakvarier, medan denna trevliga och lättavlade Limia bara blir omkring 7 cm och verkar mycket härdig och vacker!
Copyright: Eva Johansson.
Senast uppdaterad: 18 februari 2007.