Denna artikel finns även här.
Vad är ovanliga ungfödare/levandefödare? Varför har man dem? Hur är det att ha dem? Kan man ha dem i vanliga sällskapsakvarier? Är de svåra att sköta? Är de svåra att föröka? Är det något speciellt man bör tänka på? Hur många olika arter finns det? Är alla släkt med varandra? Hur får man tag i ovanliga levandefödare? Finns det några nackdelar med att hålla ovanliga levandefödare?
Det finns två stora grupper av levandefödare, varav en är vanligare än den andra, den vanligaste är familjen Poecilidae (ungfödande tandkarpar), underfamilj Poecilinae, och innehåller alla de vanliga arterna guppy, platy, Molly, svärdbärare osv. Den andra stora gruppen är familjen Goodeidae (höglandskarpar), underfamilj Goodeinae.
Det finns även andra fiskar som föder levande ungar, familjen Anablepidae (fyrögonsfiskar), underfamiljen Anablepinae, en liten grupp fiskar som är nära besläktad med ovanstående två stora grupper.
Vanligen är det någon av ovanstående man menar när man pratar om levandefödare i akvariesammanhang.
Det finns dock fler arter av fiskar som föder levande ungar, som dock inte är närmare besläktade med ovanstående grupper. Exempelvis hajar, halvnäbbar, vissa rockor, några fiskar som liknar ciklider. Ja, tom den gamla urfisken, kvastfeningen, sägs vara levandefödande.
Det är trevligt att ha fiskar som ingen annan har! Dessutom är många vackra, har ett trevligt sätt, är spännande att ha just för att de är ovanliga, och är dessutom lättskötta. En del har dem för att många arter är utrotningshotade i naturen, vissa arter är helt utrotade i naturen. Exempelvis lär Ameca splendens, som inte är helt ovanlig, anses vara helt utrotad i naturen.
Det finns både svårskötta och väldigt lättskötta, en av dessa arter är den mest lättskötta av alla fiskar, och det är Endlern. En annan lättskött art är Xenotoca eiseni, men den senare behöver en del levande foder för att föröka sig. Många arter är lika lättskötta som platy och Molly.
Man bör absolut inte ha arter som har samma släktnamn i samma akvarium, risken är stor att de korsar sig. Detta gäller inte alla arter, men alla med vanliga släktnamn, ett typexempel är alla arter som tillhör samma släkte som vanliga svärdbärare, platy och indianplaty, dvs alla arter vars latinska namn börjar med Xiphophorus. Vanliga platy och svärdbärare som man köper i vanliga djuraffärer är redan korsningar, jag har inte tagit reda på om detsamma gäller för indianplaty, men däremot är det känt att man korsat in indianplaty i en del platy och svärdbärare.
Sporadiskt förekommer i speciella akvarieaffärer andra arter av Xiphophorus, om man köper sådana är det viktigt att man aldrig håller mer än en art i samma akvarium. Detsamma gäller arter av Limia, som man ibland kan köpa privat, det finns flera olika arter av Limia som odlas i Sverige, och man bör hålla dem i olika akvarier.
Det finns även en nära släkting till guppyn, som kallas Endler, och denna bör man absolut ej hålla i samma akvarium som guppyn. Endler finns vanligen ej i vanliga djuraffärer, men i speciella akvarieaffärer, samt att den går att köpa privat.
Bland Goodeiderna är det två arter som man ibland hittar i djuraffärerna, Xenotoca eiseni och Ameca splendens, ibland även Endler.
En del arter förekommer sporadiskt i speciella akvarieaffärer, exempelvis Heterandria formosa, olika arter av Limia, någon ovanlig art av Xiphophorus osv.
En sort man inte tänker på så ofta är lokala varianter av guppy, dvs stammar av guppy som infångats i ett visst område i naturen och som sedan hållits rena från inkorsningar av andra guppyvarianter och andra arter. Dessa hittar man också i vissa speciella akvarieaffärer. När man skriver deras latinska namn skriver man även ner fångstlokalen.
De arter som man inte hittar där köper man privat. Man får annonsera på Internet och leta efter annonser om folk som säljer, det finns många ställen att leta på.
Det finns även en hel skandinavisk förening för dem som är intresserade av dessa fiskar, och som heter Poecilia Scandinavia. Den finns på Internet, men tyvärr kan man inte läsa så mycket information där utan att vara medlem i föreningen. Genom föreningen kan man få kontakt med folk som har dessa arter.
Ja, det finns en nackdel, och det är det där med att om man vill ha flera arter inom samma släkte så behöver man ha minst lika många akvarier… Annars har jag då aldrig upplevt några som helst nackdelar, och jag har haft ovanliga levandefödare i många år.
Det finns dock en detalj, som många (däribland jag själv) anser vara en fördel – att det lönar sig att lära sig de latinska namnen på arterna, eller åtminstone släktena! Detta för att veta vilka arter som kan dela akvarium utan risk för hybridisering.
Om vi tittar på en vanlig fiskart, exempelvis platy, så har den det latinska namnet Xiphophorus maculatus. Två nära släktingar är indianplatyn, Xiphophorus variatus och vanlig svärdbärare Xiphophorus helleri. Dessa tre arter tillhör samma släkte och kan därmed skapa hybrider (de platy och svärdbärare man köper i vanliga djuraffärer är redan hybrider). Detsamma gäller alla andra arter med ett latinskt namn som börjar med Xiphophorus. De kan korsa sig med varandra samt ovanstående tre arter, så de behöver var sitt akvarium.
Samma förhållande gäller mellan alla arter vars latinska namn på Limia, dessa behöver hållas åtskilda från varandra. Däremot fungerar det utmärkt att hålla en art av Xiphophorus och en art av Limia tillsammans.
Man bör behandla de flesta av de levandefödande levandefödarna på detta sätt!
Eva Johansson
Copyright: Eva Johansson.
Senast uppdaterad: 24 september 2007.