Global Warming

http://goto.glocalnet.net/nils-erik/global_warming.htm

Nils-Erik Helmer, knu055f@tninet.se

Innehållsförteckning över de väsentliga avsnitten på denna webbsida.

07-04-27

Omfattande globala åtgärder behövs for att minska utsläppen av växthusgaser.

Exempel på analyser med ett verktyg för miljö påverkan av konsumtion. http://www2.foi.se/rapp/foir2225.pdf

Klimatmärkning för mat lanseras till årsskiftet.

Snart kommer konsumenter att kunna välja klimatvänlig mat i butiken. KRAV utvecklar nu en tilläggsmärkning för klimat som ska finnas på plats till årsskiftet.
- Det finns ett stort intresse hos konsumenterna. Vi får dagligen frågor om detta, säger Johan Cejie, regelutvecklingschef vid KRAV.

”Sammanfattning för beslutsfattare IPCCs rapport WG II 2007”

Sammanfattning av docent Markku Rummukainen, SMHI och Mattias Lundblad, Naturvårdsverket

Detta är den andra delrapporten av tre från FN:s vetenskapliga panel, Intergovernmental Panel on ClimateChange, IPCC. Dessa rapporter utgör basen i IPCC:s fjärde utvärderingsrapport. I denna delrapport beskrivs det uppdaterade kunskapsläget vad gäller klimatförändringens effekter, möjligheter till anpassning och sårbarhet. Sedan IPCC:s tredje utvärderingsrapport (TAR) från 2001 har antalet studier av observerade effekter på olika system ökat markant. En övervägande del av dessa förändringar är sannolikt kopplade tillmänniskans påverkan på klimatet. Studierna om klimateffekter längre fram i tiden, dels på olika sektorer och dels i olika regioner, har också blivit flera. Sammantaget finns det nu ett bredare och bättre underbyggt underlag om klimateffekterna, även på regional skala. Den nya rapporten:

– bekräftar, styrker och specificerar tidigare huvudslutsatser om klimateffekter, anpassning och sårbarhet,

– klarlägger sambandet mellan utsläppsminskningar och klimateffekternas storlek,

– lyfter fram behovet av anpassningsåtgärder för att minska risken för klimateffekter med hänsyn tagen till anpassningskapacitet och olika socioekonomiska världsutvecklingar.

Många naturliga system överallt på jorden påverkas redan idag

Signifikanta klimateffekter på naturliga system konstateras nu från alla kontinenter och många havsområden.

I den föregående (TAR) IPCC-rapporten konstaterades att den globala uppvärmningens effekter kunde urskiljas på några system. I denna rapport säkerställs detta utifrån ett betydligt större underlag. Av ca 29.000observerade dataserier som fångar in signifikanta förändringar i fysikaliska och biologiska system sedan1970 är förändringarna i ca 90% av fallen i linje med det som kan förväntas av en uppvärmning.

Jämförelserna mellan observerade och modellerade systemförändringar stödjer slutsatsen om att dessa pågående förändringar i naturliga system runtomkring på jorden sker som en respons på människans påverkan på klimatet.

Utmärkande exempel på fysikaliska och biologiska förändringar, för vilka den pågående uppvärmningen har haft en avgörande betydelse, finns i system som påverkas eller karakteriseras av permafrost, is och snö.

Andra exempel är vissa arters ändrade beteenden eller utbredningsområden, effekter av en längre vegetationsperiod samt förändringar i vissa vattenekosystem.

Jämfört med klimateffekterna på naturliga system är effekterna på människans aktiviteter och system mersvårbedömda. Till skillnad från naturliga system är samhällets system mer föränderliga, vilket gör det svårareatt bedöma klimateffekterna på dem enskilt. Tecken på effekter av uppvärmningen börjar dock synas i vissadelar av skogs- och jordbruket, i alpina områden, och i någon mån på människors hälsa. Dessutom kan manredan se effekterna av havsvattennivåhöjningarna i vissa kustområden.

Antalet tillgängliga observationer och studier av klimateffekter har blivit betydligt fler jämfört med TAR.

Samtidigt finns stora skillnader mellan kontinenterna i antal observationer och studier.

Datatillgängligheten är bäst för Europa, sämre för Nordamerika och betydligt sämre för övriga världsdelar.

Mer kunskap finns om framtida klimateffekter

I sammanfattningen redogörs för ett urval av de effekter som kan förväntas 2000-talet, dels per sektor (vatten, ekosystem, livsmedel, kustzoner, samhälle, hälsa) och dels för olika regioner (Afrika, Asien, Australien och Nya Zeeland, Europa, Latinamerika, Nordamerika, Polarområdena och Mindre önationer). Resultaten bygger på IPCC:s klimatscenarier som redovisats i tidigare rapporter. Allmänt gäller att klimateffekterna blir flera, och deras storlek ökar, när klimatförändringarna blir mer omfattande. Hur olika effekter slår in varierar både mellan och inom sektorer och regioner, samt med anpassningskapaciteten.

De resultat som refereras nedan baseras på flera olika socioekonomiska framtidsscenarier (inte minst de som går under beteckningen SRES) och ett urval av resultat från olika klimatmodeller och scenarioperioder. I rapporten anges för varje exempel en bedömning av resultatets rimlighet som baseras dels på underlagets omfattning, dels på expertbedömningar.

Tillgången på vatten ökar i regioner där vattentillgången redan är god, men minskar i många redan torra områden. Glaciärernas tillbakagång minskar vattentillgången i områden som är beroende av smältvatten från världens bergsmassiv.

Fortsatta klimateffekter, i kombination med andra miljöeffekter och överutnyttjande av naturresurserna tär på världens ekosystem. Kol inbindningen i landbaserade ekosystem blir mindre effektiv, och dessa system kan på sikt även förvandlas till en koldioxidkälla.

Vid en fortsatt global uppvärmning med mer än ett par grader ökar risken för att 20-30% av jordens växt och djurarter kommer att dö ut. Stora förändringar kan för övrigt ske i ekosystemens funktion, med mestadels negativa effekter på bio diversitet och ekosystemstjänster.

Till en början, vid upp till 1-3 graders fortsatt lokal temperaturhöjning, både gynnas och missgynnas jordbruket beroende på region. De negativa konsekvenserna uppstår först i torra tropiska områden. Fortsatt temperaturhöjning leder till negativa konsekvenser även i en del andra regioner.

Globalt sett uppskattas produktionen då minska. För skogsproduktionens del uppskattas den globala produktiviteten initialt öka, dock med stora regionala variationer.

Klimateffekterna på samhällssystemen uppvisar stora regionala variationer. Mest utsatta är tätt bebodda kustområden, samt samhällen och verksamheter som är känsliga för extremer eller är beroende av klimatkänsliga resurser.

Även de klimatrelaterade hälsoeffekterna varierar mellan regionerna, både i sin natur samt pga. skillnader i anpassningskapacitet och andra påverkande faktorer. Globalt sett förväntas fler människor bli missgynnade än gynnade.

Mer kunskaper finns nu om de regionala klimateffekterna. För Afrikas del nämns inte minst minskadlivsmedelsproduktion (med upp till 50% redan vid 2020 i vissa fall) och minskade vattenresurser (möjligen drabbas 75-250 miljoner människor redan år 2020), och effekter av stigande havsvatten yta. I Asien ökarsmältvattenmängderna först från bergsglaciärer, för att därefter minska bortom de närmaste 2-3 decennierna.

Vattentillgångarna förmodas minska i stora områden av Asien (med negativ påverkan på fler än en miljardmänniskor vid 2050). En annan väsentlig effekt i regionen är svårare översvämningar längs kusterna och längs vattendrag, med särskilt vikt på de tätt bebodda ”mega-deltas”. I Australien och Nya Zeeland kan man räkna med minskade vattentillgångar, skördar och skogsproduktion, samt en minskning i den biologiska mångfalden.

I Latinamerika påverkas skördarna. Successiva förändringar i ekosystem förväntas, med konsekvenser för den biologiska mångfalden. I delar av Nordamerika minskar vattenresurserna. Samhällseffekter, skador och störningar kopplade till väderextremer lyfts också upp. I polarområdena påverkas naturmiljön och lokala samhällen av smältning av snö, is, havsis och permafrost. För mindre önationers del diskuteras effekterna av ökad havsnivå, men även minskade färskvattenresurser.

Även Europa drabbas av klimateffekterna. Allmänt är det fråga om ökad kusterosion, påtagliga effekter på naturmiljön, och fler klimatrelaterade naturolyckor, av vilka vissa ökar så gott som i hela Europa (t exöversvämningar i samband med skyfall), medan andra varierar inom Europa (t ex mer översvämningar på vintern i norr, skogsbränder i söder, och ”peatland” fires” i Östeuropa). Skördar och vattenresurser kommer minska i söder, men öka i norr. Exempel på andra typer av klimateffekter som varierar mer inom området är minskad potential för vattenkraft i söder, glaciärminskningar i alpina områden och minskad markstabilitet i norr. För Nordeuropas del finns vissa positiva effekter , men de negativa effekterna kommer sannolikt att dominera allteftersom klimatförändringarna fortsätter.

Sammanfattningsvis kan följande system, sektorer och regioner identifieras som mest utsatta för olika typer av klimateffekter: vissa ekosystem på land, längs kusterna och i havet, låglänta kustområden, vattenresurser på många håll, t ex mellanbreddgraderna och torra tropiska trakter, jordbruk på låga latituder samt människors hälsa i områden som har låg kapacitet för anpassningar. Vidare dras uppmärksamheten till Arktis (omfattandeeffekter på naturliga system), Afrika (där konsekvenserna förstärks av låg anpassningskapacitet), mindre önationer (effekter av havsnivåhöjningarna) och de stora tätt bebodda deltaområdena i Asien (översvämningsrisken). Oavsett region finns där sektorer och grupper av människor som är särskilt utsatta (fattiga, barn och äldre).

Kunskapsläget om klimatåtgärder, anpassningar och sårbarhet

Rapporten uppmärksammar också kopplingen mellan klimateffekter, anpassning, sårbarhet, hållbar utveckling och utsläppsminskningar. Klimateffekterna betraktas inom ramen för olika stora klimatförändringar och deras underliggande socioekonomiska utvecklingar. Sårbarheten för klimateffekter kan öka pga. andra stressfaktorer såsom miljöutsläpp, fattigdom, konflikter, epidemier och brist på mat, vilket sammantaget lägger hinder förhållbar utveckling. Omvänt gäller att hållbar utveckling kan minska sårbarheten genom att den förstärker anpassningskapaciteten.

I uppskattningar av klimateffekterna i sammanfattningen har hänsyn tagits till anpassningskapaciteten samt hur sårbarheten påverkas av socioekonomisk utveckling (t ex av befolkningstryck och inkomstutveckling).

Klimateffekterna ökar med klimatförändringarna samtidigt som anpassningskapaciteten minskar.

Klimateffekterna och de kostnader de leder till varierar från region till region. I ett globalt perspektiv kan förhållandevis små temperaturförändringar leda till både nytta och kostnader. I en del områden närmareekvatorn och i polartrakterna orsakar även små temperaturhöjningar nettokostnader. Negativ påverkan förväntas i alla regioner vid en global temperaturhöjning bortom 2-3 grader jämfört med slutet av 1900-talet.

Kostnaderna det medför överskrider i allt högre grad de eventuella förtjänster klimatförändringarna kan ge, både på regional och på den global nivå.

Många effekter bortom de närmaste decennierna kan fördröjas eller reduceras genom en minskning av växthusgasutsläppen. Allmänt gäller att kraftfullare utsläppsreduktioner mildrar klimateffekterna. De effekter som redan pågår och de som kommer uppstå innan klimatförändringarna bromsas in ger dock anledning tillanpassning. Anpassning kan minska sårbarheten i såväl fysikaliska, biologiska som ”mänskliga” system. Det finns många och tillgängliga metoder att bemöta behovet av anpassning. De spänner från rena tekniska lösningar, via beteenderelaterade och underhållsrelaterade instrument till rena policyåtgärder. Samtidigt finns dock miljömässiga, ekonomiska, informationsrelaterade, sociala, attitydrelaterade och beteendemässiga hinder för att implementera anpassningsåtgärder. Bilden är ändå tydlig av att utsläppsminskningar och anpassningar tillsammans kan minska riskerna förknippade med klimatförändringarna.

Regeringen tillsätter parlamentarisk klimatberedning http://www.regeringen.se/sb/d/9023/a/80779

Regeringen har i dag beslutat om direktiven till den parlamentariska beredningen för översyn av klimatpolitiken. I beredningens uppdrag ingår att utveckla nationella mål och åtgärder för den svenska klimatpolitiken. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2008.

USA:s Stockholms ambassadör Michael Wood presenterar sin hittills hemliga lista på intressanta svenska företag och projekt, vilka Michael Wood hittills har tittat på. Läs artikeln i Ny Teknik

Michael Woods agenda för sitt uppdrag i Sverige är väldefinierat  – att fånga upp det bästa av svensk forskning och teknik inom energi- och miljöområdet och att få amerikanska riskkapitalfonder att investera i den svenska tekniken. Uppdraget har han formulerat i ett 90-sidigt dokument, "One Big Thing".  Läs “One Big Thing” (pdf)

AlGore sade bl.a. Det blir en dag i framtiden, då våra barn och barnbarn kommer att ställa sig en av följande frågor. 1.Vad sysslade de egentligen med år 2007? Hörde de inte forskarnas samstämmiga uppmaning till handling? 2.Hur fick de det politiska modet att sätta sig över politiska motsättningar för att genomföra förändringar som är nödvändiga för att rädda jorden?

I en rapport - A broader palette: The role of technology in climate policy - som Expertgruppen för miljöstudier idag överlämnar till Finansdepartementet, visas att handel med utsläppskvoter för växthusgaser inte kan ge oss den utveckling av klimatvänliga tekniklösningar som är nödvändig inom t.ex. energiförsörjning och transporter. Författarna till rapporten - Knut H. Alfsen och Gunnar S. Eskeland - menar att Kyotoprotokollet behöver kompletteras med avtal om offentligt finansierad teknikutveckling. http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/89/07/788128bb.pdf Läs sid. 13-18 och 41-45.                           

Efter att lyssnat på seminariet och läst dokumentationen har jag följande sammanfattning:

Om världssamfundets ledare gemensamt  lyckas genomföra allt som föreslagits, finns det en chans att hejda Global warming. Men det finns också några osäkra faktorer, vilka man ej har helt kontroll över, d.v.s. händelser som kan inträffa och sannolikheten eller risken för att detta sker är okänd.

• Permafrosten smälter och metangas utvecklas. Kustnära permafrostområden kan frigöra stora mängder metan med potentiell omfattande påverkan av klimatet.
• Glaciäravsmältning och kalvning av isberg och partiella kollapser av isen i Antarktis.
• En viktig faktor i sammanhanget är också den nödvändiga energiomställningen. Fossila bränslen utgör i dag c:a 80% av världens totala energiförbrukning. Inom en tidsram på 50 år måste denna energi ersättas med förnybara energikällor.

http://www.e.lst.se/e/amnen/Lantbruk/radgivning_utbildning_2007/Seminarium_28_feb_2007.htm

Läs FN-chefens tal till studenter. United Nations Secretary-General Ban Ki-moon today called on the world’s younger generation to take better care of Planet Earth in the face of global warming than his own.

What jobs in a low carbon European economy ?

Regeringen får allt mer kritik för att den arbetar för långsamt med klimatfrågorna. Men miljöminister Andreas Carlgren vill skynda långsamt. Tillsammans med klimatexperter vill han skapa långsiktiga lösningar som är förankrade även inom oppositionen.

Utbildningsminister Lars Leijonborg inledde: Det handlar om mänsklighetens långsiktiga framtidsutsikter. Sverige har vetenskapliga traditioner. Svante Ahrenius förutsåg tidigt växthuseffekten. Det finns i samhället tre attityder. 1. Hotet mot miljön är ej stort. Prismekanismerna kommer att lösa problemet. 2. Klimathotet är oöverstigligt. 3. Faran är så överhängande att vi måste fatta beslut, innan vi tänkt igenom det hela. Därigenom kan nya större problem skapas. Världshandeln är en nyckelfaktor. Likaså resandet.

Vi skall vara optimistiska om att den uppgift vi har, skall vi klara av. Internationell samverkan är nödvändig. EU skall bli ledande. Utrikespolitik. Det är viktigt att stå upp för demokratin. Regeringen tar nu tre initiativ till en breddad och fördjupad samverkan mellan näringsliv, forskning och politik: Kommission för hållbar utveckling. Vetenskapligt råd för klimatfrågor. Parlamentarisk beredning.

Professor Erland Kjelléns sammanfattning av IPCC:s rapport (kondensat): Huvuddelen av den uppvärmning som skett sedan år 1950 är mycket sannolikt orsakad av ökande halter av växthusgaser i atmosfären. Ökande halter av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären kommer att leda till fortsatt uppvärmning. Fortsatta utsläpp av växthusgaser leder med stor sannolikhet till fortsatt uppvärmning under 2000-talet som är större än den vi upplevt under 1900-talet.    

Paneldebatten, några korta inlägg. Vi måste kombinera ekonomisk och social utveckling med miljöpolitik. Se helheten och  ha samtidigt överblick över alla frågor. Ligg i fronten och visa exempel på hemmaplan, att det går. Det finns ett utbildningsbehov på flera nivåer. Försök själv och lär av detta. Det ger spridningseffekt som ringarna på vattnet. Satsa på förnybara energikällor. Mobilisera tillsammans.

"Vår livsstil orsakar den globala uppvärmningen" http://archive.corren.se/archive/2007/2/9/j2ht353ttusjlp7.xml?category1=1096984640-4&

Det är vår livsstil som orsakat den globala uppvärmningen, och därför måste vi ändra på den. Åsa Lilieqvist ordförande i Grön Ungdom, tycker att politikerna agerar alldeles för långsamt i klimatfrågan.

Slutsatser från IPCCs fjärde utvärderingsrapport, arbetsgrupp 1, fysiska

delen av klimatsystemet. Sammanfattning av Erland Källén, 2 februari 2007.

http://www.naturvardsverket.se/dokument/klimat/pdf/IPCC_svensk_sammanfattning.pdf

Det finns en ökad säkerhet kring bestämningen av den observerade globala

uppvärmningen och dess orsaker.

The Tällberg Forum 2007. Learn to live to learn. Den 28 juni - 1 juli 2007. http://www.tallbergfoundation.org/forum_2007/ 

So here we are, left to ourselves. We cannot dictate nature. The only real change possible is of oneself. Our political processes are fragile and distrustful while nature’s evolutionary processes are robust. Earth can do without us; we cannot do without an inhabitable earth. The collective human learning experience that must take place over the next twenty years may very well determine the fate of many generations to come. We learn as we live. We live to learn.

The Tällberg Forum 2007 will more tightly than in the past help link the insights to the responsibilities and actions for each and everyone. All in all, the Forum is designed to support every participant in the search for more precise answers to the question: so what do I do, what do we do? Because inaction is not an option. We need to define the next steps.

För att rätt förstå energiomsättningen i samhället bör man införa begreppet exergi.

Exergi, ordnad energi, den mängd mekaniskt arbete som maximalt (dvs. i en ideal process) kan utvinnas ur ett system, då det får gå till termodynamisk jämvikt (internt eller med en viss konstant omgivning).

Energi kan vara av olika kvalitet; att ange enbart energimängd är därför ofullständigt.

Exergi är ett energimått, som viktar energin efter kvalitet.

Att helt enkelt summera energi av olika värde är lika felaktigt som att ange kassabehållningen i antalet mynt utan att ange om de är enkronor eller femöringar.

Exergibegreppet behövs för att förklara att det inte är energi vi förbrukar. Vi förbrukar istället energins kvalitet, d.v.s. exergin. Det är en fundamental naturlag att energin liksom materia, inte kan skapas eller förintas. Energin kan endast omvandlas mellan olika former. Detta sker genom att dess kvalitet förbrukas. Denna kvalitet -- exergi -- kan vi hushålla eller slösa med.

När vi använder resurser, så utnyttjar vi exergin.

Exergiutbytet för elvärme är bara 5 procent, d.v.s. en dålig växlingskurs. Endast 5 % av den elektriska energin utnyttjas till uppvärmning. Resten strålar bort.

Ett globalt initiativ i klimatfrågan

presenterades på torsdagen i Bryssel då Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso träffade en delegation företagsledare. 18 energi- och industriföretag stödjer initiativet betecknat 3C (Combating Climate Change), rapporterar nyhetsbrevet ENDS. http://www.combatclimatechange.org/

We have drawn the following conclusions regarding how to combat climate change:

1. A switch-over to a low emitting economy is a necessity
2. A global solution is needed
3. A common, global goal limiting climate changes is needed
4. Greenhouse gas emissions must have a global price
5. A well laid-out combination of short- and long-term actions is needed
6. No options should be excluded
7. A global emissions market is needed
8. The developed countries must lead the way and the developing countries should follow as soon as they are able
9. Fair and sustainable global burden-sharing must be reached

Jeremy Rifkin satsar på Green Hydrogen.

Se Jeremy Rifkin på webb TV

·        Öppna www.svt.se TV2

·        Välj TV-tablå torsdag 11 jan.

·        Aktuellt kl. 21. Klicka på den gröna video ikonen

Läs även Hydrogen Economy Campaign Overview: http://www.foet.org/ongoing-projects.html

Här nedan är Jeremy Rifkins slutord.

Mänsklighetens samlade kapital måste inriktas på en enda uppgift.

Offentliga och privata resurser måste inriktas på ett enda mål.

Vi måste avstå från fossila bränslen och införa förnybara energikällor överallt.

Vätgasdrivna bränsleceller skall lagra energin för användning i el nätet och driva alla bilar, lastbilar bussar och tåg.

Elnätet måste moderniseras så att alla kan få dela på energin – lite som Internet.

Då skapar vi en ny ekonomisk era utan motstycke i historien.

Om vi misslyckas – och vi har bara 20 år på oss – kan det sluta som en katastrof för mänskligheten. Det är en tuff utmaning som kommer att kräva all vår uppmärksamhet.

http://www.regeringen.se/sb/d/3188/a/74397 (kopiera och klistra in)

Samt video, presskonferens om regeringens klimatpolitik:

http://www.regeringen.se/sb/d/8086/a/74263;jsessionid=ajWJLfXEIno9 (kopiera och klistra in)

Klimatförändringarna berör och ställer krav på oss alla. Den snabba ökningen av halten växthusgaser behöver dämpas och stabiliseras på den nivå som inte ger skadliga effekter på människor och natur.          

(kopiera och klistra in)

Källa. Claes Bernes och Pär Holmgren: "Meteorologernas Väderbok".

Vart är vädret på väg?
Meteorolog Pär Holmgren ställde inledningsvis frågan om vad som egentligen är på väg att hända med vädret och klimatet.

- Naturvetenskapligt vet vi vad som sker, redogjorde Holmgren. Vi människor har tillfört atmosfären stora mängder koldioxid och strålningsbalansen förändras.

- Men klimatfrågan får inte stanna vid att vara ett naturvetenskapligt problem, betonade Per Holmgren som istället lyfte fram klimatproblemet som en humanitär fråga som inkluderar allt från rättvisa mellan fattiga och rika, tillgång till livsmedel och vattenresurser till frågor om sårbarhet och säkerhet för människor. Föredragshållaren betonade också att konsekvenserna av klimatets förändring kommer att slå mycket hårt mot världens fattiga länder.

- Vi svenskar drabbas sannolikt inte så hårt av uppvärmningen. Mycket tack vare att det svenska klimatet har marginaler som saknas i många andra länder. I medelhavsregionen räcker det dock med att det blir lite torrare och lite varmare för att problemen ska bli stora.

- Dessvärre blir bevisen för att vi är på väg mot en varmare värld tydligare för varje dag. De senaste fem åren slår sig alla in på tio-i-topp listan över de varmaste åren sedan temperaturen började mätas. Som exempel på att klimatets förändring redan syns visade Holmgren bilder på de tidigare tjocka snötäckena på Kilimanjaros toppglaciär.

- Med dagens utveckling är hela glaciären borta inom tio år, konstaterade Holmgren som pekade på att avsmältningen av snö och is från jordens yta är allvarlig inte bara för att den bidrar till höjningen av havsytan, utan också för att jordens snöytor är viktiga för jordens termostat. Ljusa ytor reflekterar mer ljus tillbaka ut i rymden, ytor utan snö absorberar värme och bidrar ytterligare till uppvärmningen.

- Framtida scenarier för klimatets förändring inkluderar konsekvenser som översvämningar, värmeböljor, torka och en successivt stigande havsyta. Just den stegrade havsytan är en tydlig vattendelare i fråga om konsekvenser av uppvärmningen i i- och u-länder. U-länderna kommer att ha mycket svårt att anpassa sig när havet lägger tätbefolkade områden under sig.

- Men de allvarligaste scenarierna för klimatets förändring behöver inte bli verklighet, betonade Pär Holmgren.

- Framtiden är något vi bygger, det är upp till oss att bestämma vilken utveckling vi vill ha. Vi måste alla ställa oss tre frågor; vad är på väg att hända?, hur kan vi anpassa oss?, och hur kan vi bromsa trenden? Enligt Holmgren handlar svaret på den tredje frågan om kolsänkor, energisparande och ny teknik.

Claes Sjöberg ställde frågan om graden av säkerhet i bevisföringen om klimatets förändring. Pär Holmgren svarade att vi med säkerhet vet att de ökande utsläppen av växthusgaser leder till stigande temperatur. Scenarierna framåt skiljer sig beroende på vilken väg utvecklingen tar, men att inte tro på klimatets framtida förändring jämfördes med medeltidens tilltro till att jorden var platt.

Svante Axelsson, generalsekreterare Svenska naturskyddsföreningen Svante Axelsson redogör kort för Naturskyddsföreningens inställning till näringslivets satsning på klimatneutral verksamhet genom kompensationsåtgärder.

Ola Hansén, Energimyndigheten
Ola Hansén, Energimyndigheten, är handläggare inom svenska statens program för investeringar enligt Kyotoprotokollets regler för sk projektbaserade mekanismer (Swedish Climate Policy Research Programmes SWECLIPP). På plats på Klimatforum lyfte föredragshållaren fram en serie frågor som företag med ambition att bli klimatneutrala bör ställa sig.

Thomas Körmendi, VD Tetra Pak, North Europe Thomas Körmendi, Tetra Paks VD, gav en inblick in näringslivets arbete för minskad klimatpåverkan. Klimathänsyn återfinns som ett av tre prioriterade områden i företagets miljöarbete.

Maria Dalmalm, miljöchef, DHL Express Europe
Maria Dalmalm, miljöansvarig på DHL, informerade om transportföretagets nyligen lanserade koldioxidneutrala frakttjänst "DHL Go Green". Liksom tidigare talare såg föredragshållaren flera steg i "logistiktrappan" mot minskade utsläpp. Försök undvika transporten, ställ krav på transportören och först därefter - välj en koldioxidneutral frakttjänst.

Johan Ununger, VD Saltå Kvarn
Johan Ununger, VD Saltå Kvarn, berättade kort om företaget som länge bestått av kvarn och bageri tills man för några år sedan introducerade ett stort sortiment av importerade varor.

Lars Rekke, generaldirektör Luftfartsverket
Lars Rekke, Luftfartsverket, redogjorde för arbetet att bli Sveriges första klimatneutrala statliga verk.

Pernilla Wiberg, IOK, Idre Fjäll Pernilla Wiberg representerade Internationella olympiska kommittén (IOK) samt anläggningen Idre Fjäll och berättade kort om både den olympiska rörelsens och Idre Fjälls miljö- och klimatarbete.

Debatt och frågor - ett urval

Klimatförhandlingarna i Nairobi - framgångar och motgångar
Anders Turesson, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet och chef för den svenska förhandlingsdelegationen i FN:s klimatförhandlingar, kommenterade de senaste klimatförhandlingarna (Nairobi nov 2006) med att "vi lyckades med det som var nödvändigt för att processen ska fortsätta".

Så ska Sverige främja exporten

Berit Gullbransson, direktör vid SWENTEC, Sveriges miljöteknikråd, berättade om rådets arbetsuppgifter och arbetet mot målet att stärka svenska miljöteknikföretag både på hemmaplan och i utlandet.

Indiens viktiga vägval och Sveriges väg mot ETAP (European Environmental Technologies Action Plan)
Micael Hagman, departementssekreterare med Indienerfarenhet, Miljö- och samhällbyggnadsdepartementet, berättade kort om Indiens utmaningar och möjligheter. Att landet skulle vara stadd i djup fattigdom avvisades.

Kina - tillväxtmaskinen som påverkar klimatet
Karl Hallding, Kinaexpert, Stockholm Environment Institute, berättade om Kina och klimatet.

Avslutning.

Till sist vill jag vända mig till hela riksdagen: ska vi lyckas med klimatfrågans alla utmaningar, ställs krav utöver det vanliga på alla folkvalda. Vi måste bryta igenom gamla intressemotsättningar, traditionella konflikter och maktspel. Det gamla traditionella och trötta rollspelet mellan regering och opposition räcker inte. Regeringen vill ta vara på intressanta uppslag i oljekommissionens rapport och bland förslagen från den tidigare riksdagsmajoriteten. Vi är beredd till samverkan och breda lösningar. Nu riktas frågan till hela riksdagen. Tillsammans har vi uppdraget att lyckas - ett uppdrag från ett helt samhälle som väntar på att få vara med och bidra till den förändring vår samverkan möjliggör.

Mardröms scenarier kan ge mental försurning.

Det kommer att krävas stora insatser.

Världen är en by.

Sunnamin mobiliserade solidaritet även kulturellt sett.

Ekonomiskt och kulturellt hänger vi ihop.

Hållbar attityd till våra livsmedel.

• Basmat: Åt mer svensk närproducerad mat. Skälet är: Det spar transporter. 42% av nötköttet är importerat.

• Mer av märkning

• Deklarera bränsleförbrukning för maten. T.ex. 7 dl diesel för lokal frukost

Läs Edman: ”Jorden har feber”

Hållbar utveckling i vår egen landsbygd.

• Kulturlandskapet, biologisk mångfald. Ej igenvuxet.

• Socialt liv.

• Historiska rötter.

• Extensiv djurproduktion

• Naturbeteskött från hagmark

• Närproduktion av grönsaker. Regionala varumärken.

• Ekologisk produktion, vilken är Krav certifierad. Lägerhyddan har Krav.

• Ekologisk mat: Inga bekämpningsmedel använda. 60% av djurparken från den egna gården.

• Aktivera hjärnan, hjärtat och handen.

Importera det vi inte själva kan producera.

• Fair safe upphandling

• Livsmedelsbutiken har stort ansvar. Exponera produkterna. Guidning. Utbilda personalen. Engagera Hushållningssällskapet. Det skall vara roligt och intressant.

Klimatförändring.

Beror av:

• Människan

• Naturliga variationer.

Om vi kör på som hittills:

Om 100 år har genomsnitts temperaturen höjts 6 grader och medel vattenytan 9dm.

Om vi drar i Nödbromsen (Rädda Planeten):

Om 100 år har medeltemperaturen höjs 2 grader.

Vad kan vi göra lokalt?

Läs Olje kommissionen: ”På väg mot ett oljefritt Sverige” samt

www.klimatsmart.nu

Kommer oljan att at slut?

När Peaken inträffar kommer oljan att bli dyr.

Världens konsumtion är 30milj. fat/år          (1fat=159 l)

Världens upptäckt av oljefält är 10 milj. fat/år.

KjellAleklett tror att peaken kommer före år 2010.

BP tror att peaken kommer om 15 år.

Kommissionen mot oljeberoende.

Våra analyser och förslag

Kommissionen föreslår följande nationella mål för energieffektivisering och minskat oljeberoende år 2020:

• Det svenska samhället bör som helhet till 2020 kunna effektivisera sin energianvändning med

ca 20 procent och därigenom samtidigt skapa en fördjupad, kostnadseffektiv och mera

långsiktigt hållbar välfärd

• Uppvärmningen av bostäder och lokaler bör 2020 ske i princip helt utan olja

• Vägtransporterna, inkl transporter inom sektorerna jord, skog, fiske och byggande, bör till 2020 minska sin användning av bensin och diesel med

40-50 procent

• Industrin bör till 2020 minska sin oljeanvändning med 25-40 procent

Förverkligandet av dessa utomordentligt ambitiösa mål förutsätter bl.a. att mycket kraftfulla investeringar sker, inte minst i de tre sektorerna transporter, industri och uppvärmning. Till följd av allt högre prisnivåer på olja och oljeprodukter kommer även de rent marknadsekonomiska drivkrafterna att styra bort från oljeanvändning. Med ökad tillgång till alternativa tekniska lösningar, t ex i form av fordon som även kan köras på förnyelsebara bränslen, skall själva beroendet av olja brytas.

Våra åtgärdsförslag innebär en omfattande utmaning för hela samhället. De kräver inte minst ett stort mått av förtroendefull samverkan mellan politik, näringsliv och forskning. Vi vill peka på att vår kommission i sig själv är ett uttryck för just en sådan bred samsyn. Till syvende och sist behövs stöd och engagemang från var och en av oss, som medborgare och konsument i vardagen.

I särskilda avsnitt nedan för vi fram våra förslag på de tre områdena – uppvärmningen av bostäder och lokaler, transporterna och industrin. Bilaga 1 presenterar kortfattat en del av det omfattande faktamaterial som väglett oss.

Kommissionens förslag bygger på följande fem överordnade strategier:

1.   Genomgripande energieffektivisering av hela samhället.

2.   Historisk satsning på skogs och åkerbränslen.

3.   El för en hållbar energiförsörjning.

4.   Energi gasernas roll.

5.   Styrmedel på EU-nivå.

För den som vill läsa vidare finns här nedan en mängd detaljerade förslag på åtgärder: http://statsradsberedningen.regeringen.se/content/1/c6/06/62/80/bf5c673c.pdf

Globalisering. Klimatförändring. Energianpassning.

Martin Friedman föreläser på MIT World University om globalisering.

Finns som video på webben. Startar efter 3 minuters introduktion. Gör så här:

• http://mitworld.mit.edu/video/266/
• The world is flat: Press Play Now
• Mark Broad band 220 k
• Press Pay Now

Hans bok The World is Flat ger ytterligare synpunkter på vart utvecklingen är på väg.

Här http://www.adlibris.com/se/search.aspx  kan du köpa boken på nätet.

Sverige bör vara drivande i det internationella klimatsamarbetet

Personligen tror jag att vi i dessa dagar har tre parallella trender.

• Globalisering. The World is Flat.
• Klimatförändringar. Inklusive investeringar för att lindra dess verkningar.
• Energi anpassning till minskande oljeresurser

Al Gore filmen ger en bra antydan om vad som väntar. Här kan du se en trailer http://www.uip.se/publicTrailer.jsp?id=240

Stern Rapporten belyser klimat förändringens inverkan på världsekonomin: http://www.hm-treasury.gov.uk/media/8A8/C1/ Summary_of_Conclusions.pdf

Här är hela Kofi Annans tal i Nairobi.  Publicerad: 2006-11-15, där han hårt kritiserar världens politiska ledare för att de inte tar klimatfrågan på allvar. 

http://www.hm-treasury.gov.uk/media/8A8/C1/Summary_of_Conclusions.pdf

Den nya diplomatin för en hållbar utveckling.

Föredrag i Linköping 2006-10-10 av Bo Kjellén.

Förhandlingar skapar verktyg för praktiker.

                    1800             1900                 2000                  2100

Människan påverkar det globala systemet. Det globala, det sociala och det ekonomiska systemet.

Bruntland: ”Hållbar utveckling”

”…en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov.”

                                                         Miljö

Hälsa                                                                                                     Energi     

Demokrati                                                                                          Naturresurser  

Social sysselsättning                                                                                 Mat

                                                                                                             Land/Vatten

                                                       Ekonomisk    

                                                       utveckling

(Samtliga variabler är kopplade till varandra)   

Grundläggande aspekter:

· Absoluta icke förhandlingsbara hot

· Extremt kring viktiga perspektiv

· Behov av brett synsätt

· Etiska utmaningar

Speciella utmaningar

· Forskningens centrala roll

· Nya aktörer

· Ny roll för det civila samhället (NGo´s)

                                                                                       EU   

                                                                                        G77

I USA finns starkt tryck underifrån. 300 städer har antagit Kyoto protokollet.

        ”KYOTOBis”         Nytyp av åtaganden           Anpassning              Teknologi 

         Utsläpp                      Intensitetsmål                 

         Begränsningar           Sociala mål                     

     ______________________________________________________________

          Fonder                               Överföring                    Handel med

          Kapacitetsutbyggnad          Finansiering                  utsläppsrätter

                                                Nya Strukturer

      _____________________________________________________________

                                                 INSTITUTIONER  

                                                  UPPFÖLJNING

                                                     FONDER

                                                   FORSKNING     

Bo Kjellén har i flera decennier följt klimatförhandlingarna. En historik följer nedan.

”Att stoppa växthuseffekten måste få kosta”

http://www.foi.se/FOI/templates/Page____486.aspx

Bo Kjellén säger att det inte räcker med att söka påverka enskilda människors beteende. Problemet måste lösas på systemnivå. För att minska bilismens skador måste vi ha bättre kollektivtrafik och nya drivmedel.

Frågan är komplex och Bo Kjellén hänvisar till Sokrates.

– Vishetens begynnelse är att veta att man inget vet. Men man måste ju ändå försöka att förstå så mycket man kan för att få en bättre bild. Och jag beklagar att jag inte kommer att vara med 2050. För jag tror att det kommer att bli mycket bättre än vad vi tror nu.

–       Det är i alla fall den enda möjliga inställningen.

Olja – jakten på det svarta guldet, när världens oljekällor sinar.

Föredrag i Linköping 2006-10-18 av Gunnar Lindstedt.

Besök i Indien. Samtal med bonde. Mörkt i alla hus. Det är strömavbrott

4 tim/dag. Kommer vi att få det så?

Man ser endast billjus. Man sitter bara och väntar.

Det är permanent energibrist. Den framtid vi går emot?

Labilt energisystem.

Indien och Kina blir ej de stora industrinationerna, som vi tror.

Inom 5-10 år kommer oljeproduktionen i världen att nå sin topp och kommer därefter att sjunka.

Konsumtionen väntas öka från nuvarande 85 milj. fat till 120 milj.fat/år om 15-20 år.

Ett oljefälts

produktion/år

 Tid

I Mellanöstern finns mycket olja.

År 1945: President Roosevelt och Kung Saud Bytte fina presenter. Kung Saud garanterar olja om USA garanterar militärt skydd.

50-60 oljefält finns i världen. När oljefältet Gavar 4,5 milj. fat/år går ner, står vi inför en kris.

Nu i slutfasen av oljefältets produktion får man trycka ner 9 milj. fat vatten för att få upp 4,5 milj. fat olja.

Vid minskning av produktionen stiger priset. Efter år 1973 satsade man under 10 år på energibesparande åtgärder.

Oljebranschen erkänner ej läget. Det håller börskurserna uppe.

Oljeinkomsterna håller ekonomin igång. Oljepengarna satsas i euro.

Olje-kommissionens budskap:

Lev på som förut, lev smartare.

· 50 år av oljeborrning, därefter

· 50 år ej energislösande livsstil.

Livsmedelsproduktionen måste förändras.

Den blir dyrare. Energigrödor får användas till etanol.

USA låter hela majsskörden gå till etanol.

Det leder till lokal matproduktion.

Förslag till åtgärder.

· Halvera oljeförbrukningen till år 2010.

· Satsa på etanol

· Satsa på kollektivtrafik. Lastbil, järnväg och båt.

· Flyget är underbeskattat

· Bränsle av restprodukter, t.ex. biogas av gödsel.

Energimyndigheten

Krisberedskapsmyndigheten

Betänk:

Sverige har nu 2,8 milj. ha jordbruksmark. Det behövs 25 milj. ha för etanolproduktion.