N Y H E T E R
18 april 2008
Jaha, nu är det ett bra tag sedan sidan blev uppdaterad och här har
hänt en hel del. Som ni vet så slet ju Pius av det vänstra korsbandet i
höstas. Han opererades med en TPLO operation och det har varit väldigt
meckigt med allt runt omkring. Vad jag inte visste var att när ett
korsband går av så slutar receptorerna i hjärnan att fungera även till
det andra korsbandet vilket gör att det börjar brytas ner. Detta i sin
tur gör att efter en längre tids felbelastning så krävs det inte mkt
för att även det andra korsbandet ska ryka. Detta hände Pius för ca fem
veckor sedan.
Jag bokade en tid för en ny TPLO operation men har inte haft sådan
ångest på länge. Stod tom i valet och kvalet om jag inte hellre skulle
låta honom gå vidare ist för att utsätta honom för det lidande som TPLO
operationen skulle ge honom. Tog beslutet att avboka operationen efter
ett telefonsamtal från Lollan. Hon hade hört talas om en ny operation
som utförs via artroskopi.
Började forska om detta och ringde till Söderköpings djurklinik och
fick tala med veterinären som utför denna typ av op. Stackarn, jag har
en tendens att leka 1000 frågor när det gäller mina djur.
Hur eller hur - jag bokade en tid för op i Söderköping. Visste att det
skulle bli svindyrt eftersom att jag var utförsäkrad från Agria m Pi.
Åkte upp en kall morgon och lämnade Pi kl nio på morgonen. Eftersom
Exits uppfödare har haft förstånd nog att flytta till fastlandet så
passade jag på att åka dit medans jag väntade på att de skulle bli
klara med op. Det var skönt att få styra in tankarna på ngt annat
annars hade jag nog klättrat på väggarna. Vid klockan ett ringde de och
sa att jag kunde komma och hämta hunden.
Fick en väldigt noggran genomgång av vad de hade gjort m honom och
fick även se en del av op på film. Filmad med en kamera innifrån knät.
Vad de gjort i det stora hela är att de har rensat bort det skadade
korsbandet och ersätt det med ett organiska implantat. Implantatet är
fäst med två titanhakar. Det är svindyrt, bara implantatet som är ca 7
x 9 cm kostar 17 000kr plus moms.
Kolla gärna in på deras hemsida så kan ni läsa mer.
Redan samma dag fick han gå i trappor, hoppa in o ut ur bilen osv. Nu
- ett par v efter op så har vi spårat under en veckas tid, vi har
börjat utöka våra promenader till 20 min. Han går bättre på det benet
än på det som opererades i höstas. DETTA ÄR
FANTASTISKT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Så till de andra.
Nero o Exit var bortlämnade på varsitt håll när Pi o jag åkte till
Söderköping.
Tyvärr så hann Ex bli rätt hyfsat hundbiten i huvudet. Det börjar läka
nu och jag tror och hoppas att det inte ska blir några taskiga
minnesbilder i framtiden.
Nero skötte sej utmärkt men det märks att han börjar bli gammal. Han
hör inte så bra längre och har börjat göra saker han inte gjort sedan
han var valp tex stjäla mat från bord och bänkar.
Han fick även öroninflamation och det gjorde ju inte hans hörsel
bättre.
Så - där satt jag med en nyopererad hund, en biten och en med
öroninflamation. Kan det bli bättre?
Men, det har faktiskt hänt en hel del roligt också. Vi har ju flyttat
till vårat lilla hus i skogen och vi trivs alldeles förträffligt. Vi
har även hunnit vara på valpträff med Exits systrar och det var
jättekul.
Uppfödaren har även lyckats få mej till att åka på utställning i
Smålandsstenar den 1 maj. Får se hur det går.
I övrigt måste vi ju skicka ett stort GRATTIS till Lollan och Inka.
Röntgenresultatet kom idag och Inka har A- höfter och är fri fram!
Super!
Ha det tills nästa gång!
1 februari 2008
 |
De öppnade ledkapseln och konstaterade att allt såg fint ut. Sydde igen honom och gav mej en räkning på 17 000kr. Nice. Men men, nu vet jag ju att allt ser fint ut inne i benet.
Vi tog stygnen förra måndagen och han fick en ny pencillinkur då såret vätskade sej lite. Lite i förebyggande syfte måste jag säja men jag vågade inte riskera att han fick en ny infektion i benet.
Jag har fått börja träna honom lite. Ha honom lös under strikt uppsikt, gå i skogen på ojämt underlag. Han får även hoppa in och ut ur bilen själv. SKÖNT! Han väger ju ändå runt 44 kg och det är tungt att lyfta.
Vi går fortfarande på waterwalk. Enda skillnaden är att nu får matte betala själv. Agria ersätter bara rehabilitering tre månader efter diagnostillfället! Det spelar ingen roll att han har fått komplikationer efter operationen eller att han blev tvungen att opereras igen. Tre månader efter diagnos - thats it!
Frågade sjukgymnasten som Pius går hos hur många hundar som är helt rehabiliterade under den tiden och hon svarade att det var nog ingen. Tänk nu om jag inte haft råd att fortsätta rehab på egen bekostnad. Då kanske Pi inte kunnat bli helt frisk och eftersom han är bruksförsäkrad , dvs säja att om jag inte kan använda honom att jobba med så utfaller livvärdet. Då får de betala iaf.
Agria har redan lagt ca 50 000kr på honom så man kan ju tycka att de borde vilja att hunden blir helt frisk. Å andra sidan så borde jag inte ha tre hundar om jag inte har råd att betala. Man å tredje sidan så har jag den bästa försäkring man kan ha på sina hundar och det tycks ju inte hjälpa i alla fall.
Nog om det! Exit växer och frodas. Han har lyft på benet nu i ca två veckor. Detta innebär att det för ovanlighetens skull är Pius som blir nerpissad när de intresserar sej för samma fläck. Går endast morgonpromenaden med Pi och Ex ihop. Dels börjar Ex bli stor ( över 25kg) och stark, dels måste han bli en egen individ och lösa saker själv.
Detta har han väl iofs gjort hela tiden. Han är väldigt framåt och orädd. Och han är väldigt HUNGRIG hela tiden. Det innebär som jag skrivit tidigare att han är rätt tacksam att jobba med. Börjar ta sej friheter som inte funnits innan men det är ju en del av hans utveckling.
Hans humör är bättre, han har temerament men det är inte den okontrollerade ilska som han har haft. Att klippa klorna är roligt för att man får smaskens då. Vi brukar ha kloklipparkvällar här hemma. Då börjar jag med Exit medans Pius sitter och tittar på och hoppas på att en liten godis ska komma även i hans riktning.
Sedan är det Pius tur och då sitter de andra två och hoppas på samma tur. Till sist är det Neros tur. Han sliter ju sina klor själv men jag brukar låtsasklippa dem ändå.
Nu är vi förresten husägare på riktigt! Skrev kontrakt för ett par veckor sedan och denna veckan så har vårt lilla hus fått ett helt nytt tak. Var uppe med först flyttlasset för någon vecka sedan och nu till helgen ska min pappa och jag åka upp m fler grejer och passa på och kolla om vi ska ta fram golven uppe eller lägga klickgolv. Ska även riva ner lite gamla tapeter och slipa ner väggarna så att det går att sätta upp nya. Ska nog även sova där för första gången till helgen.
Så - nu måste jag iväg och ta ut lite pengar. Kickan och jag ska gå ut och äta middag ikväll och troligtvis prata en massa hund. Ska åka och kolla in om jag hittar några fina tapeter, vill ha svarta m svart mönster på den väggen i vardagsrummet som kakelugnen står vid, de andra tre väggarna tänkte jag mej i någon ljusare grå färg.
Ska även åka till IKEA för att köpa mej en tältsäng så att jag har ngt att sova på i helgen. Kan ju vara bra att ha en om man får gäster ngn gång.
Väl mött till nästa gång!
//EX (och Eea Nero å Pius så klart
29 december 2007
| |
Jag ( Ex) har blivit en stor kille nu, är nitton veckor och väger en bit över 21 kg. Alla säjer att jag kommer bli en ovanligt kraftig kille och jag förstår inte varför min mamma inte är så förtjust i det. Hon säjer alltid att hon vill att mina bröder och jag ska vara av sportmodell men jag kan väl inte rå för hur jag ser ut.
Förresten så ser jag väldigt bra ut, har till och med varit omslagspojke på julnummret av tidningen Rottweilern så hon kan inte klaga. Min kennelmamma var så stolt när hon såg det så hon höll på att spricka. Tur att hon inte gjorde det för det hade blivit jättekladdigt hemma hos henne då.
I övrigt så håller vi ( mina bröder, jag och mamma) till på "klubben" nästan varje dag. Det är jättekul, man får göra en massa konstiga saker och så får man godis. Det är ju busenkelt.
Matte kastar bollen - jag hämtar - jag får godis.
Matte säjer fot - jag går in och sätter mej vid hennes vänstra sida och om hon går så går jag bredvid och tittar på henne - jag får godis.
Matte säjer ligg - jag ligger- jag får godis.
Matte säjer stanna - jag sitter kvar tills hon kommer tillbaka - jag får godis.
Och så håller vi på. Jag har lite svårt för att komma ihåg vad en del saker betyder ibland som tex ligg och då får jag fundera lite. När jag kommer på det och gör rätt - jag får godis.
Det är jätteroligt att få göra alla sakerna och jag är ju jämt så hungrig så jag gör gärna allt som matte ber om så att jag - får godis. Mina bröder har det rätt så bra också. Polisen ( Nero) har fått ett säkerhetsbälte att ha på sej i bilen för han får inte plats bak i buren hos mej och Pius. Han tycker det är jättekul att kunna följa med ut och träna igen. Däremot har han lite tråkigt för han får ju bara vara i halva hallen och köket när vi är hemma.
Min andra bror Pius ska opereras igen. Något som heter minisk ( tror jag) har gått sönder i hans knä ( det han opererade) så nu måste mamma åka ner till Lund med honom så att de kan laga honom igen. Vi ska ha jättekul när han blir frisk och vi kan springa omkring och jaga varandra.
Pius får ju bara vara i den andra halvan av hallen och vardagsrummet. Annars skulle Polisen och han slåss säjer mamma. Lite löjligt av henne tycker jag för jag slåss hela tiden med båda två och jag vinner nästan jämt.Jag får ner båda två på rygg hur lätt som helst och så biter jag dem och morrar så att de blir jätterädda.
Pius har ätit upp en hel del saker för mamma, senast hennes nya mobiltelefon så hon var lite ledsen på honom. on blev inte arg för hon säjer att det är synd om honom för att han är så uttråkad. Fördelen med att Pius åt upp hennes telefon är att nu får han spåra nästan varje dag och han tycker det är så kul att han längtar varje dag.
En annan sak som mamma säjer är jättekul som jag inte har förstått än är att vi ska flytta. Mamma säjer att vi har köpt hus, ett pippi långstrumpshus, i någonting som heter Blomstermåla. Hon säjer att vi kommer få det mycket bättre där. Huset är på fyra rum och kök sedan har vi en trädgård på 1700 kvm som hon ska sätta staket runt.
Det finns även ett fint litet, litet hus på tomten som vi ska få som vårat eget. Hon ska göra så att vi både kan vara ute och inne där om hon måste åka iväg och jobba. Alla vi bröder är födda i hus och Polisen har tillochmed bott i ett när han var stor. Men det är länge sedan nu så ingen av oss kommer ihåg hur det var. Man , men, om mamma vill att vi ska bo i ett hus så gör vi det, bara vi får vara tillsammans allihop.
ha det gott så hörs vi. Kram
//EX (och Eea Nero å Pius så klart
17 november 2007
| |
Som jag tidigare skrivit så blev ju Pius opererad den 22 okt. Allt gick jättebra och vi hade tillochmed börjat med waterwalk på Läckeby djursjukhus.
Men.....
Torsdagen den 6nov blev han sämre, ville inte äta och kunde inte resa sej ur korgen. Låg bara och såg olycklig ut. När jag tvingade honom ur korgen och ut för att kissa var det med mycket tvång. Fick en akuttid på Läckeby där han röntgades och kollades. Man konstaterade att han fått en inflamation i en sena framtill på benet.
Hemma igen blev det inte bättre. På måndagen upptäckte jag en blåsa där operationsärret är. Jag ringde till Kalmar djursjukhus och medans jag pratade med dem och skulle kolla in och beskriva hur blåsan såg ut så sprack den. Det var ett hål in i benet under den. Fick en tid morgonen efter och det visade sej ha blivit infekterat. Vetten kunde köra in sitt instrument ända in till plattan som skruvats fast i benet. Detta givetvis under narkos.
De fick ta bort lite vävnad och sätta drän och sy ihop honom. Det är tur att jag är uppmärksam för detta kunde blivit riktigt farligt. Nu väntar provsvaren på proverna de tog. Har vi en otrolig tur är det en infektion som kommer utifrån, har vi en massiv otur kommer den innifrån.
Det är en tung väntan kan jag säga. Pius fick ju naturligtvis penicillin direkt och i onsdags så åt han faktiskt för första gången sedan torsdagen innan. Han kommer också när man kallar på honom och ska gå ut. Så HÅLL TUMMARNA för att det är medicinerna som håller på att börja verka.
Rent läkningsmässigt är vi tillbaka på ruta ett och det känns tungt, men, men bara han blir frisk så får det ta hur lång tid som helst. Nero och Exit är i alla fall friska och krya. Exit växer så det knakar. Han har också blivit bättre med sitt humör. Han blir inte lika jävla förbannad när man lyfter upp honom eller håller på att grejar med honom. Han lyfte på benet ett par gånger förra veckan när han kissade men det var nog inte riktigt meningen hoppas jag.
Så .... fortsättning följer vad det gäller alla mina grabbar.
För övrigt håller jag på att buda på några hus. Känner att det är dax att skaffa trädgård till killarna. Eftersom jag jobbar hemifrån så spelar det ingen roll vart jag bor. Tittar på hus i en radie av fyra mil från Kalmar. Jag har inte råd att köpa ett hus här, de är så hutlöst dyra. Ha det till nästa gång och som sagt - HÅLL TUMMARNA!!!
//Eea Nero & Pius
5 november 2007
| |
Eftersom min mamma inte har tid att berätta för omvärlden om mej så tänkte jag göra det själv.
Jag - det vill säja Exit the Killer är det senaste och absolut det mest bedårande som bott på den här adressen på länge. Inte nog med att jag är snygg, jag är tuff också. Jag brukar döda min ena storebror flera gånger om dagen och det är alltid jag som vinner.( så det så)
Min andra storebror verkar ju vara polis eller något som han beter sej. Fast igentligen har jag inte så jättestor respekt för honom alls, jag bara låtsas för att han ska lugna ner sej och inte låta så mycket.
Idag var vi på det där stället som mamma kallar brukshundsklubben, vi har varit där jättemånga gånger så jag är faktisk rätt hemtam där. Mamma brukar säga att det är vårt andra hem , jag vet inte vad hon menar med det men det lär jag väl få veta till slut. Idag så höll mamma på att leka med en jättekonstig träbit, den var rund i mitten och hade två klossar ändarna. Han blev jätteglad när jag tog upp den och då fick jag godis. Godis är jättegott!!!
Hon blir också jätteglad när jag inte springer till alla roliga kompisar som finns däruppe och då får jag också smaskens. Min mamma är faktiskt rätt lättlurad, härom natten låg jag och sov på rygg i min biabädd då hon körde ner handen för att kolla om det var jag eller polisen som sov där ( Nero heter han). Vad hon inte fattade är att jag faktiskt snarkar som den stora och tuffa hund jag är. Inte kan jag hjälpa om hon vaknar av det.
Hon ska faktiskt vara glad över att jag sover så bra som jag gör. Jag brukar sova åtta timmar varje natt utan att behöva gå ut och kissa och bajsa.
Idag tog min mamma med min mellanbror (Pius) och åkte till farbror doktorn igen. Han fick gå på ett rullband som var under vatten. Han tyckte tydligen att det var jätteroligt.
Imorgon så ska Pius och jag få åka och spåra. Inte för att jag vet vad det är men mamma säjer att det är bra att Pius får börja med det igen för annars så skulle han bli tokig. Hon brukar säja att jag är det och så skrattar hon så det kan ju inte vara så farligt om han skulle bli det tycker jag. Mamma skulle ju få skratta jättemycket då.
Så, nu har jag fått presentera mej lite, jag kommer säkert att skriva snart igen, bara mamma lämnar datorn på och inte ser mej.
Tjoho så länge!
Exit the Killer ( med familj)
25 oktober 2007
Så, nu har jag varit nere i Lund med Pius för operation av korsbandet.
Anledningen till att jag valde just Lund är ju att de anses vara en av de
bästa på just denna typ av operationer.
Tekniken de använder är relativt
ny i Sverige. Den går ut på att man sågar av en del av benet, vinklar det
och sätter fast det med en titanplatta och sex skruvar. Som ni förstår så
får man ingen andra chans på en sådan här operation så det vill till att
veterinären vet vad han gör.
Hur eller hur... allt gick jättebra och nu väntar sex månaders
rehabilitering. Denna går ut på att jag nu redan från dag ett ska massera
och göra små cykelrörelser med Pius ben. Jättekorta promenader och hjälp
ner för trappen. Om två veckor ska vi börja med waterwalk på läckeby.
Sedan blir det små små steg mot en hel Pip.
Lilla Exit har ju knappt omnämnts här så det är väl dax nu.
Han är en kavat liten kille med ett stort föremålsintresse och mycket kamp.
Han har ännu på två veckor inte bajsat inne och bara kissat inne sju
gånger. Var ute hos Ullis ( min kära webmaster) och tog lite bilder på
honom så de dyker nog upp på hemsidan så småningom.
Pius och Exit har haft så roligt ihop under de två första veckorna och nu
får inte Pius vara i samma rum som de andra två. Tror att risken är
väldigt stor för att jag aldrig någonsin kan ha Nero och Pi ihop igen.
Med Exit har jag bara hunnit träna inkallning och sitt men det har han
fattat rätt bra tycker jag.
Nästa vecka är det dax för hans veccination och då ska jag väga honom
igen. Han var ingen stor kille när han kom till oss, bara 7,5 kg trots
sina 9 veckor. Å andra sidan vägde han runt 197 gram när han föddes så han
har lång väg att vandra.
Men å andra sidan kompenserar han sin storlek med mycket humör, tar jag
upp honom och han inte vill blir han jättearg och morrar och visar
tänderna. Får han chansen så biter han. Jag har valt att inte lägga någon
vikt vid det, han är inte värd att utmanas ännu. Ser ju på Nero och Pius
att de bara går bort eller inte låtsas om honom när han gör det så det
blir nog bra.
Med Exit har jag funderingar på att köra BSL och IPO. Får se hur han
utvecklas. Börjar med grunderna så märker vi vad han passar för.
Till slut vill jag passa på att gratulera alla mina små adepter.
Fanny och Sussie till det andra förstapriset i lydnadsklass 2.
Petra och Vilsa till uppflyttningen till lägre klass spår.
Hanna och Iza till det andra förstapriset i lydnadsklass 1.
Helena och Puma för andrapriset i lydnadsklass 1.
Johanna och Viggo också de till andrapriset i lydnadsklass 1
BRA JOBBAT, FORTSÄTT SÅ!!!!!!!
//Eea Nero & Pius
9 oktober 2007
Hej igen!
Igår den 8/10 stack Pius iväg på kaninjakt. Den blev kort, endast ett
tiotal meter. Han vände när jag blev rejält förbannad. Superbra tänkte jag
tills jag såg att han kom på tre ben.
Är ju inte så mjäkig med mina djur
så jag tänkte att jag väntar tills imorgon och ser om han är bättre då.
Men - i morse när jag var ute med honom så haltade han fortfarande väldigt
mycket. Jag åkte upp till djursjukhuset i Kalmar och de lät mej komma in
direkt med honom. Rätt snart konstaterades att han slitit av korsbandet på
vänster bak.
Så, nu väntar operation, jag har försökt få tag i en
veterinär i Lund, och sedan rehabelitering i ca 6 månader.
Idag skulle ju vara en glädjens dag - Exit är ju på väg hem. Istället blir
det även en dag med mycket sorg.
Fortsättning följer när jag vet mer.....
Hoppas ni har det bättre än vi...
Kram
//Eea Nero & Pius
5 oktober 2007
Hej igen!
Var ju nere med Pius i Karlskrona hos en specialist vette. Enligt honom
finns ingen ryggskada och inga pålagringar någonstans. Pi är röntgad från
skulderbladen och ner till haslederna. Clas ( vetten) kände genom korsband
och böjde och bände allt som går i princip. När de inte kunde hitta något
tog vi prover på fästingburna sjukdomar. Det var också negativt.
Troligtvis har han överansträngt ryggen eller sträckt sej på något sätt.
Han fick vila i tre veckor efter SM, inte bara på grund av sin rygg utan
även pga att ha har haft diarre i två veckor. Vad det berodde på vet jag.
Vid lottningen på SM fick vi en påse med ca 1,5kg hundkex. En dag när Pius
hade tråkigt hemma så snodde han denna och käkade upp allt på en gång. DET
tål inte hans mage.
Hur eller hur, nu är vi i gång igen. Får se om vi hinner träna in alla
moment till lägre klass. Isf ska vi försöka komma med innan året är slut.
Nu till nästa STORA nyhet!
Jag ber att få presentera nästa underbara medlem i familjen Ring. Nämligen
EXIT.
Foto från Kennel Gotlandica
Egentligen heter han Explosion och kommer från kennel Gotlandica. Hans mor
heter Grindsjöns Segra och blev Svensk Segrarinna 2006 på segrarutställningen
i Södertälje. Jag har haft fördelen att få vara instruktör för Indra (
Segra) innan Anna flyttade till Gotland. Har alltid tyckt att det är en
fantastisk hund och sagt flera gånger att jag skulle kunna tänka mej en
valp efter henne.
Pappan heter Ben von Langen Grund och blev klubb segrare nere i tyskland
för några veckor sedan. Med Ben tävlar de i IPO 3.
Det blev igentligen lite tätt inpå Pius att skaffa en ny liten kille men
när Anna hörde av sej om Exit blev jag nyfiken. Var över på Gotland nu i
helgen och var mer än nöjd med det jag såg.
Exit är av en annan typ än Nero och Pius, han påminner om Freke, min
första rottis till utseendet. I tempramentet ligger han mycket nära Nero,
nice.
Exit kommer att ansluta sej till vår lilla flock den 10 oktober om allt
går som det ska.
Mer info kommer efter hand.
Väl mött till nästa gång.
//Eea Nero & Pius
13 september 2007
Hej igen!
Så - nu har Pius och jag varit på Kinds BK och tävlat i rottis SM.
Kinds BK hade gjort ett fantastiskt jobb med att få ihop allt. Kan ni
tänka er att de lyckades få ihop spårläggare, figgar, sekreterare,
domare mm till alla bruksgrenarna. Spår och sök akl - elit, IPO 1 - 3
samt BSL 1 - 3. SUPER!
Pius och jag tävlade ju i akl sök. Vi vann med 244.5 p. Det var inte
så svårt att vinna den klassen. Från början var vi tre, sedan försvann
en och så ytterligare en och då var det bara vi kvar. Men men, vi vann
med bra poäng så vi kan ge oss en fjäder i hatten ändå. Har ju sagt
från det jag fick Pi att vi skulle vara med och vinna rottis SM och nu
har vi gjort det;-)
Tävlingen var uppdelad på två dagar. På lördagen körde vi plats,
budföring och sök. Platsen var som vanligt en nervös historia. Pius
käftade med en annan hane precis innan vi skulle in och lägga dem.
Denna hane låg sedan en hund bort, det låt en liten tik emellan. Tiken
började med att pipa och krypa mot Pius. Hon stirrade på honom och
viftade på svansen och tyckte helt klart att han var lekmaterial. Pius
hals var nog en tre decimeter längre än vanligt. Sedan började hannen
som Pi käftat med att rulla sej, kröp en bit, ställde sej upp, såg sej
omkring - och gick halv vägs till husse. Där stod han sedan tills husse
lugnt och stilla avhämtade sin hund. Då hör jag de befriande orden -
Tiden är ute!
Pius hade legat hela tiden och fick en tia!
Vidare till budföringen. Pi har ju haft en tendens att tjuvstarta från
mottagaren. I lördags var de med hundradelarna på vår sida. Mottagaren
började säja ma...(rsch) och då stack han. Och tog sikt mot gruppen av
domare och tävlingsledaren....
Fick syn på mej även här i sista sekund och vände upp och sprang till
mej.
9 -9,5 blev betyget för detta.
I söket sprang han ut i en trappa innan han tog första figgen i
vinden, markerade bra och kom in igen. Rutan gick rakt upp på ena sidan
och rakt ner på andra. Skickade ut honom på andra sidan och han jobbade
bra. Hörde hur han rasade igenom en rishög som han hoppade upp på, han
fick kämpa rätt mkt för att ta sej upp ur den. Väl uppe ur riset
hittade han figge nr två, markerade och kom tillbaka.
Betyget för detta blev 9- 10.
På söndagen var det dax för lydnaden. Vi gjorde ett av våra sämsta
lydnadspass någonsin.
Linförigheten var ofokuserad, han ville inte sitta vid halterna osv.
7- 7,5
Han stretade och drog på framförgåendet. Vände även upp vid halterna.
Detta är vårt sämsta moment och jag har tränat väldigt lite på detta.
6,5- 7,5
Läggandet under gång var väldigt segt och betyget för detta blev 8-
7,5
Inkallningen var ok, slarvigt avslut och betyg 9,5 -10
Han slarvade väldigt mkt vid apporteringen, sprang ut och stampade på
apporten innan han tog den. Sedan har jag fått dk från den ena domaren
och jag tror att jag gjorde ngt m vänsterhanden. 7,5 -8
Vid hoppet blev uthoppet väldigt snett vilket ledde till att han
sprang förbi hindret på tillbakavägen istället för att hoppa. 0 så
klart.
Blev mkt fundersam över hans dåliga lydnad men fick svaret en timme
senare då jag plockade ut honom ur bilen igen. Då hade han legat där
och blivit kall.
Pius har skadat ryggen.....
Han hade mkt ont i söndags efter lydnaden och det var inte konstigt om
han inte ville hoppa eller sitta.
Har en tid hos en specialistveterinär i Karlskrona på torsdag (13/9)
HÅLL TUMMARNA FÖR ATT DET INTE ÄR NGT ALLVARLIGT!!!!!
Har sagt till en kompis att jag tyckt att han står konstigt sedan
Skillingarydlägret. Det hände ju ngt där på söket. Nu när han rasade
igenom rishögen i helgen var det droppen som fick bägaren att rinna
över för hans rygg.
Nu har han fått vila i snart två dagar och då markerar han knappt
alls, möjligen avlastar han vänster bak lite.
Skriver mer så fort jag varit i Karlskrona.
Hej för denna gång.
//Eea Nero & Pius
10 september 2007
Hej alla igen!
Nu har det hänt lite saker på hundfronten igen. Det var ju lite lugnt
under sommaren men nu rullar allt på i en faslig fart.
Sista helgen i aug så ställde jag ut Pius på Saxnäs officiella
utställning. Han fick en slät etta men med mycket bra kritik. Domaren
var hård och jag tror att han delade ut tre cert på hela dagen. Av åtta
rottisar fick en ett CK ( championtiken), en en trea, två tvåor och
fyra släta ettor. Hur eller hur , här följer kritiken:
Mkt god typ
Maskulint välformat huvud., ngt små välburna öron, ngt små utmärkt
mörka ögon, tänder och bett utan anmärkning, vacker hals och rygglinje,
ngt brant överarm, ngt veka mellanhänder, utmärkta rörelser, behöver få
mer självförtroende.
Domare var Bo Wiberg
Det roligaste på hela dagen var nog att Atlas the Boxer fick ett cert
och att min kära webmasters Briarden Terry blev BIR och BIS 2!!!!
Supergrattis till er!
Vidare var jag den 1/9 och gjorde Pius MH. Exakt vart kryssen sitter
kan ni se när det ligger ute på SKKs sida. Tyvärr blir ju kryssen
ibland missvisande när man inte varit med och sett händelseförloppet.
Här kommer dock en kort genomgång av Pipens mentaltest.
Vi började med att gå igenom gruppen och hälsa av dem, lugnt och
sansat. Sedan gick vi till testledaren där Pi tyckte att han kunde
hoppa och studsa som en liten valp. Han engagerade sej villigt när
testledaren gick iväg med honom ( man kan faktistk gå fot tyckte han)
och accepterade hantering och svarade med att ta kontakt.
Vid leken startade han mycket snabbt och grep trasen med hela munnen
vid båda tillfällena då testledaren kastade iväg den. När han skulle
kampa med testledaren grep han med hela munnen, drog och ryckte med
ryggen även under den del då testledaren var passiv.
Vid "lilla bytet" startade han mycket snabbt båda gångerna och grep
trasan med hela munnen och höll kvar den mer än tre sekunder.
Vid passiviteten ( där man kollar vad hunden gör om man bara står
stilla under fyra minuter) hann Pi med att bajsa, kolla efter lilla
bytet, vi stod bara tio meter ifrån platse där jag släppt honom för
jakten. Samt försöka skövla ner en bit av skogen. Vi fick en fyra på
det och det var jag klart medveten om från början.
Vid avståndsleken visade han intresse för figuranten hela tiden och
han visade inga hotbeteende. Han rusade iväg när jag släppte honom men
fick någon annan doft i näsan och försvann. Han kom tillbaka när figgen
lekte vid linjen.Han kampar ju med alla som uppmanar honom men fann
inte figgen tillräkligt intressant för att stanna kvar när inget hände.
Däremot hittade han filten som figgen har på sej under avståndslekan
och kom glatt släpandes på den.
Vid spökena hukade han sej när de for upp, visade enstaka hotbeteende
men tyckte inte att de var tillräckligt farliga för att lägga ngn
energi på. Istället gick han iväg och pissade. Frågade beskrivaren om
han gjorde det för att han blev jätterädd och inte ville låtsas om
"dumpe" men hon sa att så inte var fallet utan att den var just
ointressant. Men - på pappret står det ändå att han inte går fram
förrens jag sitter på huk och pratar m "dumpe". Helt sant men det är ju
lätt att tolka det som om hunden var rädd. Han hade en liten
tempoväxling då vi gick förbi "dumpen".
Vidare till skrammlet. Där var man lite konfunderad över hans
beteende. Han för runt och började morra, stod och tittade på skrammlet
och fortsatte morra. Lade sej ner mot skrammlet och fortsatte morra.
Däremot när han skulle gå fram till det blev han lång i kroppen.
Saktade in och nosade på det vid två tillfällen när vi gick förbi.
Så kom vi till spökena. Pius förvånade mej oerhört genom att stå
framför mej, kontrollera båda spökena och göra enstaka utfall. Tyvärr
tappade jag kopplet när han skulle gå i en vid bågen mot spökena och
när det slog i backen så drog han iväg. Kom tillbaka direkt men tyvärr.
Han hade redan varit längre bort än kopplets längd och därmed fick han
en femma i protokollet. Det är nog sällan en beskrivare talar om för
föraren att hon är dum i hela huvet som tappar kopplet. Som beskrivaren
sa till mej så hade hon satt en trea på honom om inte detta hade hänt.
SKIT!
Hur eller hur . nu var det dax att leka och skjuta lite. Han hade gått
ner sej lite men startade snabbt och grep med hela munnen. Skotten
berörde honom inte det minsta och det trodde jag inte eller.
Min stora rädsla var att han skulle bygga på sej under banans gång men
inte då. Han var totalt oberörd och det känns väldigt, väldigt bra.
Det var kul att se så pass många av Pius syskon i Vetlanda. Sammanlagt
fem morgonpigga hundar m förare hade masat sej iväg för att MH:as. Det
gick bra för alla. De är godkända. Kul att träffa er alla, hoppas vi
ses snart igen.
Nu till helgen far vi iväg till Kind för att tävla i rasmästerskapen.
Pius och jag i apellsök, Lollan och Maya i elitspår, Emma och Norpa i
högrespår och Lotta med Cenja i IPO 2. Håll tummarna för oss är ni
snälla!
Väs mött till nästa gång
//Eea Nero & Pius
3 augusti 2007
Nu har vi kommit hem igen efter att ha varit på rottisläger i Skillingaryd samt schäferläger i Backamo.
Vi var i Skillingaryd i åtta dagar och det var oerhört roligt och lärorikt. Jag hade privilegiet att få träna tillsammans med människor som tränat hund i upp till fyrtio år.
Vi träffades varje morgon klockan halv åtta och tränade fram till klockan tre på eftermiddagen. Hade ett flertal sökrutor att välja emellan, alla med skiftande terräng och lutning. Av Pius och mej så var det jag som behövde mest vägledning, det är ju så mycket regler om hur man ska röra sej på stigen, hur man får tilltala sin hund osv.
På kvällarna var det olika aktiviteter, andra kvällen så var det något som de kallade för fiskedamm. I en ruta som var ca 5x5 meter hade lagts ut en hel drös med grejer. Man hade en minut på sej att få hunden att hämta in så många föremål som möjligt, allt från gummistövlar till pipleksaker. Sedan fick man olika poäng beroende på svårighetsgraden på sakerna.
Pius lyckades samla ihop 135 poäng och kom trea av en hel drös ekipage. Den helt överlägsna vinnaren i denna tävling blev Maya och Lollan. Maya är ju en sakletare av stora mått och utklassade oss andra med sina 250 p.
Det var även en liten inofficiell apelltävling ( utan specialdelen) där Pius och jag deltog. Lollan var tävlingledare och det var inte till vår fördel......
Tävligen började med budföring där Pius tjuvade från mottagaren och det ger inte mer än betyg 6 då. Lydnaden gick rätt så bra. Vi avslutade med platsen och Pius låg längst ut mot tävlingsledaren ( Lollan). Redan då jag skulle lägga honom ner tyckte han att vi skulle köra budföring. Så - efter 2 min och 57 sec så bestämde han sej för att gå till Lollan i alla fall. En klar nolla så att säja. Men men, nu vet jag vad jag måste öva på till RM ( om vi kommer med så att säga).
Hur eller hur, jag hade åtta underbara dagar, mycket beroende på gruppen som jag tillhörde. Tack alla ni - ingen nämnd och ingen glömd. Hoppas vi ses nästa år!
Så, hem i två dagar och försöka göra två veckors jobb. Lite stressigt så att säja. Sedan åkte Göran, Jazon, Pius och jag iväg till Backamo för ett nytt läger.
Vi kom dit på onsdagskvällen och under torsdagen så hann jag köra lite lydnad, lägga ett spår, köra uppletande och några övningar på söket. På kvällen gick vi ner till vattnet där Pius lyckades ramla ner från bryggan tre gånger, med och utan hjälp. Tyvärr resulterade detta i att när vi vaknade på fredagsmorgonen så hade han fått watertail. Ingen mer träning för oss denna helgen så att säga.
Istället fick jag agera mästerfilmare åt Göran när han körde skyddsträning med Jaz. För övrigt gjorde Jaz sitt MH på fredagen och det klarade han med bravur. Det enda som gick lite sämre var hanteringsövningarna men det visste ju Göran om redan innan. Jaz blev även godkänd på extriören så vi skickar ett stort GRATTIS till er.
På söndagen var det dax för hemfär och Göran var jättesnäll och tog genvägen över Askersund till Motala ( vi hade befunnit oss utanför Trollhälltan) för att Jag skulle få hämta Nero som varit på kollo där hos Anna och Jonas.
Mina kära pojkar firade detta återförenande med att börja slåss. Hm, inte bra. Men, men, matte kan också bli jättearg så det löste sej rätt snabbt. Efter en och en halv timme gick det att stuva in dem i bilen ihop även om det mullrades på vägen hem. Väl hemma fortsatte gruffet men på måndagen var vi tillbaka i gamla banor där de inser att de faktiskt bor ihop och är en flock.
Tack snälla Anna och Jonas för att ni tog hand om Nero när jag var borta.
Väl mött till nästa gång
//Eea Nero & Pius
26 maj 2007
JAAAAAAAAAAAAAAAAAA!
Den 17/5 var Pius och jag och körde apellsök i Höör. Den här gången gick
det vägen och inte bara det. Vi vann sök klassen och blev uppflyttade med
262,5 poäng!
Här kommer poäng och kritik:
Linförighet: 8-7 ur position i språng, ss vid vänsterhalt
Framförgående: 6-7 stretar kraftigt, vänder sej om vid halt.
Platsläggande: 7-8 går med ngra steg
Inkallande: 9-9 slarv vid återkomst
Apportering: 9,5-10 ngt sent gripande
Hopp över hinder: 8-8 Islag ut
Platsliggande: 10-10
Budföring: 10-10
Specialmoment(sök) 6-7 ngt olydig, ogenomsökt område( snett skick, drar
rakt genom rutan)
Jag var väl medveten om att vi inte skulle få så bra på linförigheten och
framförgåendet. Anledningen till detta var att Pius var trött efter att
åkt bil sedan fem på morgonen, kört sök, budföring och plats - så jag
gjorde det enda rätta enligt mej och det var att dra upp honom rätt rejält
innan vi gick in på apellplanen. Han var glad och lycklig och gjorde allt
med enorm glädje.
Jag är så otroligt stolt över min lilla prins:-)
Passar samtidigt på och tackar :
Matti ( för att du delar med dej av all din kunskap, ditt suveräna sätt
med hundarna och ditt tålamod), Göran, Jannica, Peter, Evelina, Johanna
och alla andra som varit så otroligt snälla och hjälpt mej med att figga,
valla rutor och allt vad söket innebär.
Speciellt tack även till Lollan för att du skäller på mej när jag gör fel
och inte vill lyssna;-)
Många trötta men glada hälsningar tills nästa gång
//Eea Nero & Pius
12 maj 2007
Så, nu har vi tävlingsdebuterat. Eller har vi.......
Var nere i Åhus den 6/5 och skulle göra vår första söktävling. Tyvärr
visade sej mina dåliga tävlingsnerver så under sökmomentet gjorde jag
inte ett rätt.
Jag visste inte vilka regler som gällde, gav Pius
väldigt otydliga kommandon ( om några alls). Det var så illa att
domaren sa till mej att läsa på reglerna innan nästa tävling!
Tro mej - jag HAR läst reglerna men fick totalt hjärnsläpp.
Eftre det att Pius som avslutning på ett redan uruselt ( av matte)
utfört moment bestämde sej för att bajsa i rutan gav domarna oss 5 - 5
i betyg. Pius hade gjort mycket fina markeringar på figuranterna.
Domarna var snälla kan jag tala om.
Det fanns tre moment som jag åkte till Åhus och var övertygad om att
vi skulle få bra betyg på och det var söket, budföringen och platsen.
Kände mej rätt låg efter söket kan jag tala om.
Vidare till budföringen...
Pius drog iväg som en oljad blixt från mej till mottagaren och vad
händer när han närmar sej??? Jo, mottagaren sträcker sej efter Pius och
tar tag i halsbandet... Detta tyckte Pius var mycket konstigt och ville
inte sätta sej ner bredvid honom. Mottagaren gjorde detsamma mad alla
hundar och resultatet blev liknande på varje hund. Det verkar inte som
om betygen drogs ner på grund av detta så vi fick 8,5 - 9 på
budföringen.
Nu hade vi tillräckligt på specialen för att klara uppflyttning.
Så var det dax för platsen. Den var uppdelad i två grupper och Pius
som hade startnummer ett låg naturligtvis först. Allt går jättebra
tills hund nummer fyra tycker att hund nummer tre är ful och känner att
han måste tala om det för honom.
Pius låg snällt kvar tills jag kom
fram. Vi gick en runda för att lösa upp hundarna innan det var dax att
lägga om dem. Men , nu ville inte Pius ligga kvar bland de andra utan
reste sej efter en stund och tassade iväg bort från gruppen. Vad det
berodde på vet jag inte men jag tror att det var en blandning av att
det hade varit turbo på planen och att han helt enkelt glömde bort vad
han skulle göra.
Nu bröt jag och åkte hem. Kände att det inte var någon ide att köra
lydnaden för ett godkännt i apellen är inte värt något.
Väl i bilen gick vi igenom alla fel jag gjort under dagen och de var
så många att jag fortfarande skrattar när jag tänker på dem.
Borde
efter alla år som tävlande fått bra nerver men det lär jag nog aldrig
få tyvärr. Skillnaden är att idag kan jag skratta åt alla mina misstag,
det kunde jag inte för fem år sedan.
Nu är det så att vi gör ett nytt försök på torsdag (17/5) och hoppas
att matte gör ett bättre jobb då:-)
Som avslutning tänkte jag berätta en RIKTIGT GLAD nyhet!
Pius har hd A och ad UA.
Det ser även bra ut för syskonen så här långt. Fem av nio är röntgade
med bra resultat. Kalas!!!!!
Väl mött till nästa gång
//Eea Nero & Pius
20 april 2007
Idag är en stor dag med tanke på att Pius redan fyller ett år. Tiden
går ju så himla fort att man inte hinner med. Känns som om det var igår
jag fick glädjebeskedet att Nero och Cenja hade fått nio små valpar och
till min stora lycka tre små pojkar.
En av dem var PIUS!!! Min Pius!
Allt har gått så fort, från den jobbiga tiden när han skulle blir
rumsren till den stiliga och duktiga kille han är idag.
Nästa vecka är det dax för röntgen, vaccinering och chipmärkning. Om
ytterligare några veckor ska vi förhoppningsvis tävla apellsök ( om vi
kommer med)
och till sommaren blir det nog några utställningar.
Passar på att skicka ett stort grattis till alla syskonen. Hoppas att
era hussar och mattar har lika stor glädje av er som jag haft av Pius.
Håller oxå tummarna för mamma Cenja som ska tävla i IPO 1 nu till
helgen.
Väl mött till nästa gång
//Eea Nero & Pius
19 mars 2007
Så nu har vi varit på stor utställning i Malmö. Domare var Curt
Bökefors och antalet rottisar var 87. I Pius klass ( junior) var det
tio stycken och bedömningen var hård. Här gavs ingen gratiskritik inte.
Pius uppförde sej väl och fick en slät etta och placerade sej som
nummer fyra i sin klass med följande kritik:
Kraftig. Stor. Maskulint huvud. Korr tänder och bett. Bra ögon och
öron. Bra hals. Bra överlinje. Bra benstomme och vinklar. Bra
benställning. Stram rygg. Bra rörelser.
Med tanke på hur hård domaren var så är detta utmärkt kritik som bådar
väl inför framtiden.
Pius mamma Cenja var med och ställdes i championklassen och för henne
gick det riktigt bra. Hon blev bästa tik för dagen med det
efterlängtade cacibet som belöning för detta. Hon blev även BIM och
Lotta var mycket nöjd över detta så klart!
Nero fick vara hemma hos Anna, Jonas och Ester. Ester löper så han
hade fullt upp med att hålla koll på henne och för säkerhets skull även
på Anna som inte uppskattade hans frierier lika mycket som han hade
hoppats på.
Detta resulterade i att han fick vara instängd i deras
sovrum när Jonas inte var hemma. För när Jonas var hemma så skötte han
sej klanderfritt. Vilken liten ögontjänare han är!
Tack för all hjälp med Nero kära grannar.
I övrigt jobbar jag på med Pius i söket, spåret och lydnaden. Har inte
kommit så långt som jag hade hoppats på men det får ju ta den tid som
krävs.
Den 26:e april ska han och hans kompis Jazon röntgas nere i
Karlskrona. Jag är redan nervös inför detta trots att jag vet att jag
inte kan påverka resultatet. Det är bara att hålla tummarna för att det
ser bra ut för både Jaz och Pip.
Väl mött till nästa gång.
//Eea Nero & Pius
23 februari 2007
Hipp hipp hurra för idag är Neros födelsedag!!!!
Idag fyller min baby åtta år. Det är inte klokt vad tiden flyger fram.
Jag pratade med en kompis igår som var med mej när jag hämtade honom
den sjuttonde april för åtta år sedan och vi konstaterade att vi mindes
det som om det var igår.
Han har under de här åren givit mej många gråa
hårstrån och jag hoppas att han hinner ge mej många fler;-) Han har
också givit mej mycket glädje och skratt, är min läromästare och vän.
Hittar trots sina åtta år på en hel del hyss och ser väldigt nöjd ut
varje gång.
Grattis på födelsedagen älskling, nu ska matte åka och köpa stort ben
till både dej och Pius
Kram
//Eea Nero & Pius
9 februari 2007
Hallo i snön!
Hade precis siktat in mej på att börja spåra igen och så kom snön
tillbaka. Pius tyckte det var helfestligt med all snö och jobbade hårt
för att mörda alla snöflingorna innan de slog i backen. Han fick
springa rätt myket om vi säjer så;-).
Han såg rätt förvånad ut varje
gång han högg efter en snöflinga och den bara fösvann. Det var kul att
se honom bete sej så valpigt eftersom han sällan gör det.
Träningen blir ju lidande men det är tur att vi håller på med söket
eftersom det spelar kvitta om det är snö eller barmark. Pius utvecklas
jättebra vad det gäller söket så vi gasar på med det och hoppas på att
kunna tävla som planerat. Enda problemet med söket är mattes kondition,
jag måste börja jogga för att få upp flåset så jag orkar med att ränna
runt ute i terrängen. Det är ju nackdelen med att ha en " rullhund"
istället för skallhund.
I helgen var jag och Pius på handlerkurs med Gerald O´Shea, det var
superkul! Vi var långt ifrån ensamma utan vi var väl ungefär 30 ekipage
som hade en önskan om att lära oss mer om handling. Gerald var rolig
och inspirerande som kursledare och jag lärde mej en del annat smått
och gott som går att använda som instruktör.
Nero lullar på i sin värld och kunde inte förstå varför inte han fick
köra uppletande igår när vi körde de andra hundarna men han hittade
ialla fall en kamptrasa som vi glömt på backen och kom stolt med den
för att få sin belöning, vilket han också fick.
Väl mött till nästa gång
Hoppas vi ses snart
Kram
//Eea Nero & Pius
26 januari 2007
O så till nyheterna:
Jag var nere i Karlskrona onsdagen den 24/1 med bäde Nero och Pius hos
en veterinär som är specialist på skelett och leder.
Tyvärr visade det
sej att Nero har en skada långt bak i ryggen och därför inte får träna
längre. Spår på hobbynivå är helt ok men absolut inga hopp, kryp, hårda
lektag osv. Däremot kan han leva ett bra och innehållsrikt liv utan
smärta om jag tar det lugnt med honom. Så länge han inte har ont så
kommer han att finnas i mitt och Pius liv men skulle jag märka att han
får ont så måste jag ta ett annat beslut....
Pius slutade ju att halta ca fem dagar innan vi åkte till Karlskrona
men jag lät dem känna igenom honom i alla fall. De konstaterade att det
måste ha varit växtvärk och det var ju bra.
Pius och jag var ute i skogen förra veckan med Matti, Peter och
Evelina ( tror jag hon hette) och tränade sök för första gången. Det
gick jättebra och Pius tyckte det var superkul. Jag har ju aldrig
tävlat i sök med någon hund så det ska bli jättespännande att göra
något nytt.
Vidare har Lotta ( uppfödaren) lurat mej till att anmäla till en stor
utställning i Malmö i mitten på mars, det ska bli kul att få en
bedömning på Pius, han är ju inte utställd sedan han var fyra månader.
Pius och jag ska aven gå en handler och anatomikurs för Gerhald O`Shea
nästa helg här i Kalmar. Kanske kan vi lära oss något nytt även där.
Ha det bäst!
//Eea Nero & Pius
16 januari 2007
Det är med stor sorg i hjärtat som jag har beslutat mej för att Nero
ska pensioneras. Han har ju haft skade och sjukdomsproblem de två sista
åren och inatt var det dax igen. Han fick problem med höger fram och
bakben - varför vet jag inte.
Det viktigaste för mej är att veterinären
inte heller trodde att det är en rygg/ diskskada och inte heller något
med hjärnan. Idag fungerar bakbenet som det ska igen men han har ont
ifram. Jag kommer att fortsätta och träna honom men bara för att han
tycker det är så kul.
Lollan och jag hade en pratstund om detta och det
är ju som hon säjer : Man tävlar ju bara för sin egen skull, hunden vet
ju inte om det är träning eller tävling. Jag kommer att försöka banta
ner honom åtminstone fem kilo för att belasta honom mindre.
Pius växer och frodas och har kommit över sin spökålder, det måste
vara jobbigt när världen vimmlar av mördarsoptunnor och
mördarvägskyltar. För er som inte visste det så äter faktiskt sådana
små rottisvalpar, det har Pius berättat för mej;-)
Pius har ju haft problem med växtvärk men det är helt klart på
bättringsväg. I och med växtvärken har det blivit mindre lydnad men vi
har spårat varje dag och han tycker det är jättekul. Han kan snurra
till det lite i vinklarna ibland men apporterna sitter rätt bra. Han
spårar lugnt och sansat och det kan jag nog tacka IPO-folket för. Jag
tränar ju mycket med dem ( Göran och Roger) och har studerat hur de gör
och kände att det var rätt även för oss.
Lotta ( uppfödaren) undrade hur mycket han vägde nu så jag var uppe
förra veckan och vägde honom. 37 kilo vägde det lilla spinket då. Han
är nästan lika hög som pappa och börjar se rätt ok ut.
Vill avsluta med att gratulera Greta ( dotter/syster) som finns på
kennel Powerrottis, hon blev BIR med hp i Göterborg i början av året.
GRATTIS!!!!!!!!
//Eea Nero & Pius
23 december 2006
Nu är det ju juletider men vi har ju på gott och ont blivit förskonade
från snön. På gott för att vi kan fortsätta att träna både lydnad och
spår och på ont för att matte vill ut och åka pulka.
Har äntligen
hittat lite folk som också försöker bibehålla barnasinnet vad det
gäller pulkaåkandet så lite snö vill jag allt ha.
Träningen flyter på som vanligt. Hopp sitt funkar bra med Pius och min
kära webmaster lyckades få honom att skälla med hjälp av en liten
leksakshund som skäller när man klappar den. Dagen efter den upptäckten
gick jag iväg till leksaksaffären och köpte oss en egen. Forsättning på
det projektet följer....
Den nya apporteringen då hunden ska sitta kvar med apportbocken i fem
sec är inte heller något problem även om han tycker det är roligare att
springa och hämta den.
Pius har fortfarande lite växtvärk men det går förhoppningsvis över.
Neros kryp fungerar mycket bra även med lite blött på backen.
Vinklarna sitter där de ska nu på träning men vi får väl se vad som
händer på nästa tävling. Skallet blir bättre och bättre för att var en
rottis så att säja. Tränar ju mycket med schäferfolk och där ligger vi
ju i lä ( å andra sidan så är ju schäfrar aldrig tysta;-)
Har suttit och lusläst tävlingskalendern för 2007 och blev mycket
besviken när jag såg hur lite tävlingar det finns i den här regionen på
våren. Har hittat två apelltävlingar till Pip och någon elit till Nero.
Sen är det bara det där lilla problemet med att komma med
också............
Väl mött till nästa gång ( o en god jul och ett gott nytt år)
//Eea Nero & Pius
13 november 2006
Så var målet för året avklarat...
Nero och jag tävlade nere i Ronneby nu i helgen och det gick som jag
hade förväntat ungefär.
Ronneby brukshundsklubb hade anordnat en helt fantastisk tävling med
trettio elitspår. Säj den klubb som kan slå det. Vi var indelade i tre
grupper med tio startande i varje. Dagen började med platsliggning och
den förflöt utan några som helst problem.
Vidare var det dax för
uppletande och rutan var en snårig historia och många hundar hade
problem med uppgiften. Nero som har ett sår mitt i trampdynan gick ut i
ett försiktigt tempo och hittade två föremål till att börja med. Sedan
sjabblade matte till det genom att kalla in honom vilket hon vet att
det är förgäves när han letar. Avdrag för olydnad så klart. Han hittade
ytterligare ett föremål innan tiden var ute men tuggade lite, betyget
blev endast 6 och 6,5.
Nu skulle vi ut i skogen. Matte tabbade sej igen genom att vara
otydlig vid rutkanten vilket resulterade i att Nero gick ut i rutan,
vände sej om och frågade vad jag ville att han skulle göra.
Tog tillbaka honom och gav ett tydligt kommando. Då gick han rakt ut
och tog spåret klockrent. 9 och 8,5 i betyg.
Sedan var det dax för lydnaden och så många dubbelkommandon har jag
nog aldrig använt i hela mitt liv. Fick kapitalt hjärnsläpp och sunkade
bort en hel drös med poäng. Stod över krypet och stegen, vi hade ju
ändå inget att hämta så varför göra moment som vi haft diskutioner om
sista tiden?
Vi landade på urusla 481,25 poäng men vårt mål för året
klarade vi med råge. Vi kom definitivt inte sist heller så vi är nöjda.
Matte har blivit jättetaggad så nu blir det mycket träning och
tävlingar framöver men först väntar en välförtjänt vila för Neropojken.
Pius fick följa med och träna på en för honom okänd mark men det bekom
honom inte alls. Han fick ju tyvärr ligga i bilen en del men det var ju
bättre att få vara med än att stanna hemma.
Väl mött till nästa gång
//Eea Nero & Pius
18 oktober 2006
Vera klarade sig!
Neros lilla dotter som föddes i förra veckan kommer att klara sig. Hon överlevde trots att hon var så svag och nu mår hon alldeles utmärkt.
Enligt uppfödare Ann (Kennel Wiseweiler's) är hon nu den tjockaste och absolut sötaste valp hon någonsin sett!
Vi håller tummarna för att allt ska fortsätta gå bra med pappa Neros flicka.
På Camp Nero/Pius är alt som vanligt. Pius börjar bli stor och vi tränar på för fullt och för Neros del väntar förhoppningsvis en å annan tävling innan året är till ända.
Ha det gott till nästa gång!
Kram //Eea Nero & Pius
14 oktober 2006
Nero har blivit pappa!
Den 11 oktober föddes en tik med kejsarsnitt uppe hos hans uppfödare
i Norge. Hon var jättestor och vägde 540g.
Tyvärr vet vi inte om hon
överlever eftersom hon hade mycket vatten i lungorna och därmed
riskerar att dra på sej lunginflamation. Det är bara att hålla
tummarna.
Hennes mamma Speed är jätteglad över att ha fått en alldeles
egen valp att ta hand om så vi får hoppas att hon får behålla henne.
Jag skriver mer när jag vet hur det går.
Ha det gott så hörs vi!
Kram //Eea Nero & Pius
5 oktober 2006
Nu har vi varit på valpträff med Pius och fyra av hans syskon. Vi
började med att träffas hemma hos Lotta ( uppfödaren) och bekanta oss
med både varandra och valparna. Det var Gucci, Gizmo, Iza, Dexan och så
Pius så klart.
Dexan har tyvärr fått flytta hem till Lotta en stund
eftersom hon ska omplaceras av familjeskäl. Nero fick naturligtvis
följa med till Vetlanda men fick stå i hundgården med Effie och
Excellencia ( rätt stavat?) medan vi jobbade med valparna.
Vi började dagen med en fika och mycket skvaller om hundarna och dess
olika egenheter. Det märks att de är släkt så att säja förutom kanske
Pius som kan vara en bortbyting ;-).
Vidare for vi iväg till en stor
äng fylld med kobajs och valparnas lycka var komplett ända tills de
upptäckte att det inte blev något av med bajsätandet utan att de skulle
jobba. Vi gick in på lite enkla saker som fritt följ, linförighet, lek,
apport mm. Alla valparn har väldigt lätt för att lära så det var inga
större problem. Sedan fortsatte vi till att visa hur man kunde börja
när man vill spåra eller köra uppletande med sin hund.
Lotta sysslar ju
med IPO och jag med spår ( och lite sök) vilket gjorde att vi hade
olika infallsvinklar på vår träning så allt blev väldigt bra tyckte
jag. Kul att se er allihop även om det hade varit jättekul om de andra
kunde varit med men de bor ju så långt bort så tyvärr. Jobba på med er
träning så ses vi på nästa valpträff!
Nero - min ängel och mitt hjärta räddade mej från en jobbig situation
igår. Vi hade varit och tränat och jag skulle bara rasta av Nero i
mörkret efter träningen. Efter en stund märker jag att han pockar på
min uppmärksamhet på ett sätt som han inte brukar göra under
promenader.
När jag tittar till på honom ser jag att han har något i
munnen. Min BILNYCKEL! Jag måste ha tappat den i början av promenaden
och sin vana trogen hade han plockat upp det jag tappat för han brukar
ju få godis för det. Och gissa vem som fick en hel massa godis.....
Fattar ni hur jobbigt det hade varit om han inte tagit upp den att
börja leta klockan tio på kvällen i mörkret?!
Förutom detta kan jag bara säja att Nero är anmäld till en ny tävling,
jag vet att det är jättesvårt att komma med men håll tummarna.
Pius var och vägde sej idag och vägde 26,7 kilo. Jag tycker ju att han
är så liten och tanig men tydligen inte.
Väl mött tills nästa gång
//Eea Nero & Pius
28 augusti 2006
Nu har Pius utställningsdebuterat!
Resultatet blev sådär, tvåa med hp, slagen av sin vackra bror Gizmo (
Gustav von Greven). Jag fick den stora äran att ställa fram Gizmo till
BIS 1. STORT GRATTIS till brorsan!
Även hans systrar Gucci ( BIM med hp) och Geiza ( tvåa) var med, det
var väldigt kul att träffa era hussar och mattar. Framtiden verkar ljus
för Nero och Cenjas bebisar. Mamma Cenja var på hugget och ville inte
visa upp sej från sin bästa sida utan jagade efter tiken som sprang
framför men slutade ändå som tredje bästa tik med CK. Grattis till er
alla.
Nero fick följa med och visa upp sej för Gizmos och Izas (Geiza) ägare
så han fick leka filmstjärna för en dag igen;-)
I övrigt tränar vi på som vanligt. Nero och jag har hittat några
elittävlingar som vi hoppas komma med på så att vi förhoppningsvis kan
uppnå vårt mål för året. Håll tummarna!
Ett stort tack till vår underbara fotograf/webmaster för att du var
där och förevigade denna första utställning. Vad skulle vi göra utan
dej och dina kunskaper?
Ullis (fotografen) är mitt stora stöd när jag inte förstår vad som
händer på hemsidan, vilket sker rätt ofta.
Väl mött till nästa gång
//Eea & Nero
8 augusti 2006
Hej alla igen!
Här har det inte hänt så mycket sista tiden. Jag jobbar ju rätt mycket
sommartid så några större utsvävningar blir det inte.
Pius växer och frodas. På sin femtonveckorsdag vägde han sjutton kilo
och är långbent och ranglig. Man får trösta sej med att fulåldern går
över. När de är ca två år vill säga;-)
Vi tränar på som vanligt, håller på att ta momenten ett litet steg
längre dvs exempelvis så går vi två steg vid fot. Pius måste komma till
mej med apporten då jag går iväg en bit bort. Vi har även provat på
minibudföring på ca två meter och det gick ok. Han fattade inte vad vi
gjorde men han fick ju godis av Inger som stod som "mottagare" och så
av mej på tillbakavägen så det var klart han kom till oss båda.
Nerogubben tycker nog att vi borde befinna oss mer ute i skogen men
det har ju varit så varmt att det har inte gått. Vi har däremot kört
rätt mycket uppletande och det älskar han ju. Vi hade lite småproblem
med metallapporten men det har vi löst. Nero vill gärna "kaninstampa"
på apporten men med mycket träning har han insett att man inte får
varesej donk el godis om man gör så.
Nu ska vi åka och träna lite så att jag kan fortsätta jobba i lugn och
ro sedan.
Ha det bra tills nästa gång!
//Eea & Nero
24 juli 2006
Hej igen!
Tiden bara flyger iväg och Pius är redan 13 veckor. Vi tränar flitigt
varje dag och han är duktig på fot m ett steg, en högervändning samt en
helomvändning. Han kan även stanna kvar, hit och så tränar vi apport(
bara att ta apporten i munnen och byta m godis).
Igår var vi och gjorde
vårt första uppletande och han var jätteduktig och kom in med
föremålet. Vi lägger oerhört mycket tid på att byta saker med varandra
så det är inget problem. Han är ett matmonster så allt som man får
godis för gör han;-)
Jag var och vägde honom på hans trettonveckorsdag och då vägde han
14,4 kg. Jag måste erkänna att han är rätt ful just nu men det hör väl
till åldern.
Nero och jag har äntligen "hittat tillbaka" till varandra. Vi har ju
haft vissa samarbetsproblem eller rättare sagt har han tyckt att jag
har varit så jävla tråkig så jag har inte varit värd att arbeta med.
Jag är överlycklig över att det har gått över!!!!!
Nu tror jag på fullaste allvar att vi klarar vårt mål för året. Han är
en dröm att jobba med igen. Tyvärr har väl jag en spärr vad det gäller
stegen, jag tycker den är otäck. Nero ramlade ner och fastnade i
höstas, han skadade sej inte men det såg väldigt illa ut och det sitter
i sedan dess. Inte på Nero men på mej.
Nu har jag svammlat nog för denna gång. På återseende och ha det
underbart så länge.
//Eea & Nero
16 juni 2006
Igår var det efter en lång väntan äntligen dagen D. Lollan var urgullig och följde med mej och hämtade Pius så att han inte skulle behöva sitta själv på sin första bilfärd. Väl hemma togs vi emot av en väldigt försiktig Nero.
Jag hade tänkt ta det rätt lugnt med Pius första helgen men han är så cool att vi åkte in till stan och kollade in folk. Inga problem där inte. Enda lilla problemet än så länge är att han hatar att bli instängd i bur och lämnad ensam. Han håller en rätt fantastisk serenad för grannarna varje gång jag måste ta ut Nero.
Idag var även min otroligt skickliga fotograf och webmaster hos oss och tog - hör och häpna- 147 bilder på Pius. Tack för det Ullis! Jag brukar alltid beklaga mej över att jag inte har några valpbilder på Nero så nu lär inte samma misstag ske med Pius i alla fall.
Ett litet smakprov kommer redan nu och det kommer att fyllas på undan för undan. Sedan ska Pius så klart få en egen sida.
Enjoy så länge...
//Eea & Nero
Hej hej hallå - jag är här nu!
Hallå vad gör ni där borta utan mig?
Måste man ha långa snöret runt halsen på sig jämt eller?
kan jag slippa om jag är lite söt kanske...
Mmmm yummie
31 maj 2006
Hej igen!
Vill börja med att höja ett varningens finger för scalibur. Nero
haltade ju så jättemycket men så fick jag höra att andra hundar börjat
halta efter det att de fått på sej sina fästinghalsband. Jag tog av det
och schamponerade honom och hältan försvann nästan helt på tre dagar.
Tänk på det om ni använder detta preparat.
Vill presentera Pius för er! Han kommer hem om lite drygt två
veckor och jag LÄNGTAR så!!!!!
//Eea & Nero
21 maj 2006
Hej hopp igen!
Det mesta på den här sidan kommer att röra sej om valparna ett tag framöver. Nero haltar något förskräckligt igen och det blir inte bättre trots rimadyl och mindre jobb. Vi ska börja på akupunktur nästa vecka, håll tummarna för att det hjälper.
Jag var som sagt och kollade in valparna nu i veckan och övade upp min förmåga som fotograf.
Klicka här för att se alla bilderna 
Jag har kapitalångest för vilken jag ska välja. Den ena är en minikopia av Nero. Samma utseende och temperament. Nästa är betydligt kolare och har en bättre exteriör. Den tredje verkar vara ett mellanting mellan de andra, helt ok exteriör, ett rätt häftigt temperament men betydligt mindre.
Än så länge, mycket hinner säkert att ändras på kort tid. Vi gör ett valputredningstest när de är sju veckor och då måste jag bestämma mej.
//Eea & Nero
4 maj 2006
Idag har jag (och Nero) varit och tittat på valparna, dom var inte alls söta så vi vill nog inte ha ngn i alla fall;-). Nej, skämt å sido, alla var så klart helt bedårande och vi har en favorit än så länge. Det är ju lite svårt att plocka ut en vid två veckors ålder så vi får väl se hur de utvecklas.
Nero fick så klart inte vara med inne utan ängade sej åt att flörta med ett år gamla Effie i hundgården alltmedan hans fästmö var inne i huset och tog hand om småttingarna, Förvånade?
I helgen gjorde vi ett nytt försök för tränings skull i hkl. Det gick inte speciellt bra,men vi blev godkända och kom tvåa. Ingen större prestation men vi fick ju träna lite.
//Eea & Nero
29 april 2006
Nu finns bilder på Neros bebisar på Dexlines hemsida!
www.dexlines.com
//Eea & Nero
23 april 2006
Säsongens mål är nått! Vi klarade uppflyttningen till ELIT!!!
Den glada händelsen tilldrog sig i Ronneby och efter en jättebra specialdel, slog vi till med en mindre bra lydnad. Men, vi hade poängen på vår sida - och vi klarade det!
//Eea & Nero
20 april 2006
Nero har blivit pappa! Han fästmö Cenja nedkom i natt med nio små ljuvliga varelser. Tre hanar och sju tikar. Så nu blir det valpsommar för oss!
//Eea & Nero
Den efterhängsna frambensfrakturen har äntligen läkt ihop ordentligt och nu är vi bokstavligen på banan igen!
I mitten på april är det tänkt att vi ska fortsätta vår strävan att nå elitklass innan säsongen är över. Uppehållet verkar har gjort honom ganska gott. Det var länge sedan han var så taggad på träning.
Nu är det bara att hoppas att det blir lite barmark snart så vi kan träna på det också...
//Eea