Evas faktablad om natalpälsråttor

Evas hemsida * Evas marsvinssida * Evas tamråttsida * Evas tammussida * Evas natalpälsråttsida * Evas hamstersida * Evas gerbilsida * Evas taggmussida * Evas faktablad om degus * Evas sebramussida * Evas akvariesida * Evas ampelliljasida * Pet Care Disagreement * Häften till salu *

Evas natalpälsråttfärgsida * Evas natalpälsråttgenetiksida * Evas natalpälsråttsläktingsida * Evas natalpälsråttlitteratursida * Evas natalpälsråttartiklar * Evas natalpälsråttskötselsida * Evas egna natalpälsråttor *

Namn
This page in English. Natalpälsråttans latinska artnamn är Praomys natalensis. Arten har bytt namn ett flertal gånger och förekommer i litteraturen under flera olika namn. Dessutom finns i fångenskap flera mycket närstående arter som är i det närmaste omöjliga att skilja från natalpälsråttan genom endast okulär besiktning. I Sverige förekommer dock, så vitt vi vet, hittills endast denna art. Arten är en gnagare som är nära släkt med vår vanliga tamråtta. Den är dock lika nära släkt med vår vanliga tammus, så därför har det blivit föreningen SVEMUS som har hand om natalerna i Sverige. Förhoppningsvis blir det snart utställningar för nataler i SVEMUS, nu när jag skrivit en standard till dem.

Det danska och det norska namnet på arten är natalmus.

Korrekt svenskt namn på arten
Korrekt namn på svenska är Natalpälsråtta, själv förkortar jag det vanligen till Natalråtta, eller bara Natal.

Storlek som vuxen
Vanligen 40 till 80 gram (30 till 150 gram förekommer).

Normal livslängd
3 till 5 år (enligt uppgift).

Aktivitetsmönster och social organisation i naturen
Djuren är främst aktiva nattetid, och är huvudsakligen marklevande men klättrar bra i träd om tillfälle ges. Natalpälsråttan lever i bon i marken, och i full frihet uppvisar de normalt inget revirbeteende. De är mycket sociala. I vissa länder är de lika vanliga och ovälkomna som våra vilda råttor och möss, samt likt dessa kan de orsaka stor skada i jordbruksområden.

Hur kan natalpälsråttans behov av utrymme, inredning, klimat och ljus tillgodoses?
Arten trivs lika bra i akvarier som i höga fågelburar, buren bör dock vara minst 60 cm lång för några få individer. Buren bör inredas med grenar, stegar och hus mm. Liksom övriga smågnagare är detta ett typiskt inomhusdjur. Djuren älskar att sandbada i fin fågelsand! Hö är lämpligt att alltid ha i buren, både som föda och som bomaterial. De gräver inte och använder gärna sin matskål (eller sandskål) som toalett. Man bör ge dem finfördelat bomaterial då de är dåliga på att boa. De behöver sovhus om man inte har mycket varmt inomhus, endast på sommaren när det är som varmast behöver de inte sovhus.

Rymningssäkra burar
Då de egentligen är råttor i muslig förpackning (dvs de är ganska små) behöver de ett tätare galler än vanliga råttor för att inte helt sonika vandra ut genom gallret. Ungarna blir rörliga tidigt och kan då smita ut genom det minsta hål, även om det så finns mitt i taket på buren!

En eller flera natalpälsråttor?
Arten lever i sociala flockar. Dvs det är inte lämpligt att ha färre än två natalpälsråttor. Då arten uppvisar mycket låg aggressivitet inom arten även i fångenskap brukar man kunna sätta ihop individer som inte känner varandra utan problem.

Hantering av natalpälsråttor
De bör fångas i kupade händer. Håller man fast en otam natalpälsråtta om kroppen är risken stor att man blir biten. Även otama nataler brukar gå att klappa i buren utan problem. I allmänhet har de ingen som helst tendens att bitas och försvarar inte ens ungarna mot sin ägare.

Natalpälsråttans näringsbehov
Gräs och säd, samt även viss andel animalisk föda, främst insekter, är vad natalpälsråttan äter i naturen. Glömmer man att mata sina natalpälsråttor äter de upp varandra! Djuren är beroende av tillgång på färskt dricksvatten. Man bör ge både torrt och färskt foder. Som torrt foder är de fyra sädesslagen, samt olika former av fågelfrön för små burfåglar (hirs, hirskolvar, undulatblandning mm), hö och torkade insekter lämpligt att ge. Som färskt foder är frukt och grönsaker, kokt ris, kokta linser, kokt pasta, kokt potatis, välling, gröt och färska insekter mm lämpligt att ge. Undvik feta fröer. Feta fröer ger snabbt mycket kladdiga och feta pälsar.

I naturen äter de under goda förhållanden 1/3 färska frukter och färska grönsaker dagligen, när man håller dem i fångenskap så lär man sig snart att de är mycket förtjusta i frukt och grönt. Några få nataler kan på ett par dagar äta upp en hel morot! I övrigt lär man sig snart om man har dessa djur att de älskar hirskolvar, hö och hårt bröd.

Avel och dräktighet
Honan går som regel dräktig i 23 dygn, och föder omkring 12 ungar. Under gynnsamma förhållanden kan hon dock få upp till 22 ungar i en kull. Ungarna bör få bo kvar hos modern till de är 5 eller 6 veckor gamla. Hanen bör flyttas ut ur buren så snart man ser att honan är dräktig. Ger man för lite mat eller mat som natalerna inte gillar kan de äta upp sina ungar.

Miljöomställningar
Arten verkar inte speciellt känslig för miljöomställningar, enligt vad vi hittills sett.

Vanliga tecken på sjukdom
Sedvanliga för gnagare.

Vanliga sjukdomar
Natalpälsråttan är känslig för osteoartrit, och äldre individer får även spontana tumörer i magslemhinnan.

Tumörer är vanligt på nataler.

Bland de nataler som föds upp i Sverige föds merparten upp som föda till reptiler. Detta faktum kan förklara varför det även lär finnas en del bitska nataler på marknaden.

Natalpälsråttförening?
Såvitt jag vet hittills finns ingen förening för just natalpälsråttor, men i svenska musföreningen SVEMUS bör man kunna ställa ut sina natalpälsråttor. Utställningar för nataler har ännu ej hållits såvitt jag vet, men det finns en standard för alla de vanligaste färgerna och teckningarna på nataler.

Mer att läsa om natalpälsråttor
Häften om natalpälsråttor och andra djur.
Mer information om natalpälsråttor:
Dina första Natalpälsråttor.pdf
Skötselråd för Nataler.pdf.