Publicerad i SVEMUS medlemstidning HUSMUSEN nr 2 1995.
Genotyp betyder helt enkelt vilka gener djuret har, och fenotyp hur djuret ser ut. Tex ett djur med genotypen AA och fenotypen agouti. Djur med samma fenotyp kan ha olika genotyp. Tex Aa med fenotypen agouti och AA med genotypen agouti.
Djur med genotyperna AABb, AADd, AAPp, osv, har alla olika genotyp men samma fenotyp – agouti.
Två djur kan dock vanligen inte ha samma genotyp och olika fenotyp. Har de samma genetisk bakgrund måste de ha samma genotyp om de har samma fenotyp.
Det finns två undantag till denna regel :
Undantag 1: Om mössen har olika genetisk bakgrund kan de ha samma genotyp men olika fenotyp, skillnaden utgörs i sådana fall av polygener. Exempel på detta är om samlar ihop en hel hög möss med en och samma färg, tex Chocolate, och jämför dessa med varandra, så ser man att vissa är mörkare och andra är ljusare osv. Dessa skillnader styrs av polygener (= olika genetisk bakgrund).
Undantag 2: Om utseendet i detalj ej styrs av gener utan av slumpen, tex vittecknade varianter som Even, Broken och Dutch. Alla tre ser olika ut men har samma genotyp (ss). Hur de vita teckningarna placeras på kroppen styrs till största delen av slumpen hos dessa varianter.
Eva Johansson.
Fjärde delen i en serie om 5 delar:
Copyright Eva Johansson.
Senast uppdaterad: 11 augusti 2006.