Jakter och hundaktiviteter 2006

061230

Idag var vi i Rottne på rävjakt. Även här var det stor samling och ett gott hundmaterial för ändamålet. Vi delade in oss i grupper och jagade av stora områden. Under förmiddagen hade vår grupp mindre tur och trots idogt spårarbete fick Biran inte sin räv på benen. När vi samlades vid middagstid var det bud efter grythundar så efter lite fika åkte Pule och jag för att släppa i gryt. Först fick vi ett stenkummel anvisat där räv skulle ha gått in. Sture sökte av kumlet utikring men tyckte inte det var intressant. Nära intill låg ett stort gryt i en backe, en gammal jordkällare i en slänt, som man ville ha undersökt. Här brann Sture in som ett skott. Vi stod på helspänn en halvtimme men inget kom ut. Man var inte säker på att räv gått in så jag stod ensam kvar och väntade ut Sture. Han brukar ju gå ut och in som ett troll när det är räv så jag antar att han roade sig med att skälla grävling. När väl en timme gått bestämde jag mig för att försöka kalla ut honom, det dröjde en stund så kom han ut men vände lika kvickt in igen och en besviken husse fick se svansen försvinna neri underjorden. Dock hann jag se att han som vanligt var helskinnad så någon större oro var det inte tal om. Ytterligare en gång var han ute och vände utan att ha lust att bryta. Efter väl två timmar hade husse lagt försåt med smörgås och en borderterrier som inte vill äta finns nog inte? I alla fall fick jag honom kopplad och kunde bryta nästa gång han kom upp.

Backen med grytet var som en Schweitzer ost med väl slitna hål.

061229

Torsdag och fredag hade man storjakt på räv i Hulevik. Mats med Biran och Sture och jag hade förmånen att vara med på fredagen. Torsdagen hade gått bra och fyra fina rävar hade skjutits på drev, målsättningen för fredagen var att tangera torsdagens resultat.

Hundarna som stod till förfogande var fyra schillerstövare och en Hamilton så nog fans det förutsättningar för rävdrev. Det dröjde heller inte länge efter släpp förr än dreven klingade fint. Jag hade turen att stå i ”smeten” och hade dreven nära i flera omgångar. Rävar sågs i lite olika pass och till slut gick Birans räv för nära och sköts. Efter samling och fika blev det nya såtar och Biran fick upp nästan direkt men drevet blev så kort att Mats hann misstänka återfall till rådjursdrev. Det visade sig vara fel för räven hade rusat till närmaste gryt och gått in illa kvickt. Sture och jag blev inkallade och tillsammans med Mats, Elias och en dansk jägare gick vi till grytet mot vind. Mats gick undan lite med Biran och vi andra ställde ut. Sture var helt på det klara med vad vi skulle göra och det dröjde inte länge innan det var fullt skall i muren. Efter några minuter kom räven ut och ställde sig utanför öppningen, jag ”frös” till Sture tryckte på inifrån och räven drog igång, jag skulle till att skjuta men kunde inte osäkra!!! Räven gick in sex meter längre bort. Sture kom ut och gick in i nästa hål. Elias och jag stod dividerade om min bössa och rätt som det var kom räven ut igen. Elias var inte sen att smälla på ett par skott men räven hann in en vända till. Sture kom ut och gick in en gång till och efter någon minut small det från dansken. Det er färdigt hördes det! Vi lät Sture gå igenom ett par gånger till för alla eventualiteter men allt var gott och väl. Två rävar är förståss mindre än fyra men inte fy skam det heller.

061209

Det har varit lite klent med rävjakt denna höst. Kompisen Mats har jagat in en ny jämthund på älg så på det viset har inte schillern Biran fått vara lös så mycket som vanligt.

Idag blev det dock en tur med rävhunden. Efter lite jobb fick vi en räv på benen som buktade fint för Biran. Drevet gick perfekt i ca två och en halv timme. Själv hade jag räven nära fem gånger men hela tiden fick den vind och gick undan. Två gånger såg jag den men på för långa håll. Till slut valde räven att krypa in i ett stenröse på grannmarken och där tog det stopp för Biran. Efter lite överläggningar och kontakter med grannarna bestämde vi att släppa in Sture i grytet. Han lokaliserade räven som backat in i en trång gång. Där skallade Sture och jobbade på att spränga räven ur grytet. Det var bara det att grytet var så luftigt att räven hade full koll på uppvaktningen utanför så den hade ingen större lust att gå ut. Vi kikade lite i hålen och började plocka bort lite sten och ganska snart kunde jag se räven. Jag lockade ut Sture och Matti väntade ut ett läge och sköt räven med grytpistol.

Bättre avslut på en rävjakt kan man inte önska sig! Om man har en terrier alltså!

061007

Idag har Sture och jag varit med på stötjakt på Öland. Det var lite annan jakt än vi är vana vid hemma i Smålandsskogen. Bättre väder kunde vi haft men sällskapet och humöret var inget att klaga på. Inte heller jaktlyckan svek oss utan tre rådjur och en hare fälldes under dagen. Ett rådjur för Hugo, ettrig Tysk Jaktterrier, och två för Sture. Haren var en stänkare.

Båda hundar skötte sig väl och Sture jobbade effektivt med gott sök och snabba påstick med kvick återgång. Trevligt att notera var att man med lätthet kunde hämta honom vid fält byte för att efter hundra meters ”promenad” släppa på nytt utan att han måste tillbaka till bytet. I törnesnåren på Öland promenerar man inte alldeles obehindrat, kan vara värt att tillägga, man önskar nästan att man var i storlek med en terrier!

Stort tack till Mattias, Inge, Magnus, Jeppe, Ingemar, Sven-Ivar, Hasse, Bassting och Micke för en trevlig jaktdag!

060827 Idag har vi tagit första grytsvängen för året. Vi hade ingen vidare tur för
det verkade tomt i alla gryt vi provade, fem stycken. I det tredje grytet var ett
jordgetingbo och Sture fick sig ett stick i det ena ögonlocket, han verkade lite
trött när vi kom till bilen så vi tänkte ha brutit för dagen. Vi tittade till
en grisåtel en stund och när vi kom tillbaka hade Sture kvicknat till igen
så vi tog två gryt till. Det sista vi besökte hade det iallafall varit vilt
i, där gick han in med större intresse och sökte igenom en god stund.

060616 Idag åker Sture till Åland med ”Mormor” Maria och Palle för tre dagars grytläger. Hemma håller vi tummarna för goda resultat för Sture och systrarna Myran och Grynet!

Som väl är får vi rå om Morsan Elvira och lillasyster Råttan så vi inte är hundlösa under tiden..

060430 Denna helg har det blivit tränat i konstgryt, både hemma och med SMGK. Vi tog två pass i konstgrytet hos SMGK och det gick ganska bra. Fint och rörligt sprängararbete men lite tvekan för hoppat upp på hyllan och lite dåligt förberedd på förträngningarna. Det sista är husses fel men det får vi jobba med.

060121 Om!

En frusen rävjägare!

Mats, Pontus och Jag hade bestämt oss att trotsa vädret och jaga räv i snöblåsten.

På morronen spårade vi av lite vägar och hittade några mer eller mindre bra rävslag. Efter lite överläggningar kollade vi den gamla tippen, där vi brukar åtla, och kunde konstatera att det låg en räv inne i ett gryt i kanten. Pontus och jag kände inte till grytet innan så för oss var det en glad överraskning. Om Mats kände till det innan ska vara osagt. Vi bestämde att låta räven ligga någon timme för att prova sen.

Vi släppte stövaren Biran på det spår vi trodde var bäst och fick också upp ganska snart. Efter några bukter hände något så drevet blev hackigt. Om det gick på vildsvin eller vad som hände vet vi inte men Biran bröt och kom till Mats.

Då var det dags för grytet. Tippen ligger nära en mindre men ändå något trafikerad väg. Några av grytgångarna mynnade så att en måste stå på vägen för att kunna täcka medan vi andra två ställde oss mer på grytet. Sture gick ner ganska omgående och det blev också lite skällande. Sedan kom han upp och började kolla efter nya hål ut mot vägen där Mats tog honom och bar honom tillbaka. Nytt släpp och nu lokaliserade han räven utifrån men han hittade inte hålet! Det blev lite grävande och skallande ovan jord men inte mycket mer. Man är ju inte mycket för att rumstera och röja sig och vill helst att hunden ska klara det själv men Mats kom in och jag gick ner för slänten och fick Sture med mig. Nu hittade han till slut ett hål han tyckte var värt att prova och gick in. Nu blev det rätt och det dröjde heller inte mer än fem minuter innan räven var ute. Det var bara det att den kom på det mest gynnsamma stället för en räv, fullt med buskar och stammar i mellan och jag var osäker på om Sture var med i buskarna så jag avstod skott. Ingen annan hade heller chansen så räven drog det längsta strået……. Den gick precis där den skulle över vägen! OM! Säger jag bara!

Men vi lärde oss lite till. Man ska nog inte vara för fin i kanten. Ligger räven inne och Sture kommer dit verkar den gå ut, störd eller inte.

Räven fick Biran efter sig en sväng också men gick inte i pass.

060106

Idag har vi kollat några gryt. De två första var det inga slag så de var ju tomma. Det tredje hade det varit en del aktivitet. Vi släppte ner Sture som jobbade bra i en timme och en kvart men ingen räv kom ut. Sture var uppe flera gånger. Troligen var det ingen räv hemma utan bara grävling i grytet.