| ORIGINALSTANDARD
1997-05-12 NKUs STANDARDKOMMITTÉ 1997-05-12
URSPRUNGSLAND: Nord-Ryssland och
Sibirien
HEMLAND: Norden (NKU)
ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Släd- och
sällskapshund
FCI-KLASSIFIKATION : Grupp 5, sektion 1
BAKGRUND/ÄNDAMÅL :
Samojedhunden har fått sitt namn efter samojedstammar i Nord-Ryssland och
Sibirien.
I områdets södra delar användes vita, svart- och brunbrokiga hundar för
att valla renar.
I de nordliga delarna var hundarna rent vita och milda till temperamentet
och användes som
jakt- och slädhundar.
Samojedhundarna levde nära sina ägare, de till och med sov i kåtorna och
användes då som
värmekälla.
Den brittiske zoologen Ernest Kilburn Scott till bringade tre månader
bland samojedstammar
år 1889.
Vid återkomsten till England medförde han en brun hanvalp som hette
Sabarka.
Efter detta importerade han en cremefärgad tik som hette Whitey Petchora
från områden
väster om Ural och en snövit hane kallad Nusti, som kom från Sibirien.
Dessa få hundar,
och de som forskningsexpeditionerna hämtade med sig, utgör grunden för
samojedhunden
i västvärlden.
Den första rasstandarden fastställdes i England år 1909.
HELHETSINTRYCK:
Samojedhund skall vara en medelstor, elegant, vit arktiskt spetshund. Dess
väsen skall
uttrycka styrka, uthållighet, charm, smidighet, värdighet och
självförtroende. Ögonens form
och ställning, och de uppdragna mungiporna, ger det typiska uttrycket åt
samojedhunden,
det s.k. samojedsmilet. Könsprägeln skall vara tydlig.
VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN:
Kroppen skall vara ca 5 % längre än mankhöjden. Bröstkorgens djup skall
vara en aning mindre
än hälften av mankhöjden. Nospartiet skall vara ungefär lika långt som
skall partiet.
UPPFÖRANDE/KARAKTÄR:
Samojedhunden skall vara vänlig, öppen, uppmärksam och rörlig.
Viltinstinkten skall vara svagt utvecklad. Rasen får aldrig vara skygg
eller aggressiv.
Den skall vara mycket social och används
inte som vakthund.
HUVUD:
Huvudet skall vara kraftigt och kilformat.
Skallparti
Skallen skall framifrån och från sidan sett vara bara lite välvd. Den
skall vara bredast
mellan öronen.
Stop:
Stopet skall vara tydligt men inte för kraftigt markerat. Pannfåran
skall vara obetydligt
markerad.
Nostryffel:
Nostryffeln skall vara kraftigt utvecklad och helst svart. Under vissa
tider kan nostryffeln
vara urblekt, s.k. snönos. Det skall dock alltid finnas mörkt pigment vid
nostryffelns kanter.
Nosparti:
Nospartiet skall vara kraftigt och djupt, ungefär lika långt som
skallpartiet och avsmalna
jämnt och svagt mot nosspetsen. Det skall varken vara snipigt eller grovt.
Nosryggen skall vara rak.
Läppar:
Läpparna skall vara tättslutande, svarta och något fylliga. Mungiporna
skall vara aningen
uppdragna, vilket ger det rastypiska s.k. samojedsmilet.
Käkar/tänder:
Regelbundet och fullständigt saxbett med kraftiga tänder och käkar.
Normalt tandschema.
Ögon:
Ögonen skall vara mörkbruna och djupt liggande, relativt långt ifrån
varandra.
De skall vara något snedställda och mandelformade med ett "smilande",
vänligt vaket och intelligent uttryck. Ögonlockskanterna skall vara
svarta.
Öron:
Öronen skall vara upprättstående, relativt små, tjocka och trekantiga
med något
avrundade öronspetsar, rörliga och högt ansatta. P.g.a. den breda skallen
är de
placerade långt ifrån varandra.
HALS:
Halsen skall vara stark och medellång med stolt resning.
KROPP:
Kroppen skall vara en aning längre än mankhöjden, djup och kompakt men
smidig.
Manke:
Manken skall vara tydligt framträdande.
Rygg:
Ryggen skall vara medellång, muskulös och rak. Tikens rygg kan vara
något längre
än hanhundens.
Ländparti:
Ländpartiet skall vara kort, synnerligen starkt och tydligt markerat.
Bäcken:
Bäckenet skall vara fylligt, kraftigt, muskulöst och svagt sluttande.
Bröstkorg:
Bröstkorgen skall vara bred, djup, lång och nästan nå till armbågarna.
Revbenen skall vara väl välvda.
Underlinje:
Buklinjen skall vara måttligt uppdragen.
Svans:
Svansen skall vara tämligen högt ansatt. Vid lystring och i rörelse
bärs svansen
böjd framåt i en båge tätt över ryggen och ned över endera höften. I vila
får svansen
bäras hängande och når till hasleden.
EXTREMITETER:
FRAMSTÄLL:
Frambenen skall vara välställda och muskulösa med kraftig benstomme.
Framifrån sett skall de vara raka och parallella.
Skulderblad:
Skulderbladen skall vara långa, fasta och tillbakalagda.
Överarm:
Överarmarna skall vara snedställda och placerade tätt intill bålen.
De skall vara ungefär lika långa som skuldrorna.
Armbåge:
Armbågarna skall vara placerade tätt intill bålen.
Handlov:
Handlovarna skall vara starka men spänstiga.
Mellanhand:
Mellanhänderna skall vara aningen vinklade.
Tassar:
Framtassarna skall vara ovala med långa falanger, spänstiga och
riktade rakt framåt.
Tårna skall vara välvda och något åtskilda från varandra.
Trampdynorna skall vara elastiska. |
