Hundens sinnen

 
Sinnena
    
När man umgås med hundar och allra helst när man utbildar och tränar sin hund är det viktigt att känna till sinnenas funktion och kapacitet. 

Djurens sinnen är olika utvecklande beroende på vilken miljö de lever i. Hunden som jagar har fått sina sinnen utvecklade för att fånga föda och bytesdjuren har utvecklat sina för att undvika att bli byte. 

Naturen har ordnat det så att ingen art på naturlig väg skall utrota en annan. 

Hunden kan man säga ha 7 sinnen och dessa är:
     

Hörselsinnet
Hunden har ett välutvecklat hörselsinne. Hundens ursprungliga bytesdjur bestod mest av gnagare som har höga toner i sina läten. Därför har hunden lätt för att höra höga svängningstal. Djur som har behov av att  lokalisera ljud har försetts med stora rättuppstående öron. Det kan man se hos de flesta rov- och hjortdjur. Genom aveln har vi förändrat hundens öron. De kan vara allt från långa, hängiga, rikligt beklädda med hår och nästan obefintliga. De stora hängande öronen försämrar både hörsel och hygien. Det blir lätt infektionen på grund av den dåliga luftcirkulationen. Öronen har också en viktig signalfunktion, och många hundar är därför svårare att läsa av pga behåring eller öronform.
    
Beröring
Beröring har en viktig funktion för sammanhållningen i en flock. Tiken använder både vårdande och fostrande beröring när hon handskas med valparna. Det utlöser olika handlingar hos valparna. Hur beröringen sker och vart på kroppen har bestämda betydelser:
- Beröring bakom öronen eller på bringan har en lugnande effekt.
- Grepp i kinden eller i örat upplevs som en tillrättavisning.
- Grepp över nosen är en bestraffning.
- Tryck över ryggen och huvudet betyder dominans och utlöser underkastelse.
- Beröring av buk, ljumske och svansrot är lustupplevelser.
- Beröring av mungipan och huvudets sida skapar kontakt.
     
       
Känselsinnet
Känselsinnets organ är enkla om man jämför med ögat eller örat. Hunden upplevelse av smärta står för det mesta inte i proportion till vad de  visar för reaktion. Vissa hundar reagerar kraftigt på små smärtupplevelser medan andra är oberörda vid mycket starkare smärta. Känslorna påverkas av hundens motivation för tillfället. En hund som jagar får inte vara smärtkänslig för då duger den inte att springa i skog och mark och terriern skulle inte duga som grythund om den var smärtkänslig.
Hundar som tillåts dra i kopplet blir okänsliga för korrigeringar i kopplet medan unghundar som aldrig haft koppel reagerar kraftigt på en liten koppelkorrigering. 
Hundens smärtkänsla kan förstärkas eller försvagas genom att man ömkar eller nonchalerar hunden vid smärta. Hunden som blir ömkad kommer att uppleva mycket större obehag nästa gång den känner smärta.

       
Luktsinnet
Lukten är det sinne som är mest utvecklat hos våra hundar.
Hundens luktceller uppgår till runt 200 miljoner.
Människan utnyttjar hundens enorma kapacitet till allt från att spåra vilsna personer till (som nu är under försök) att användas för att spåra cancerceller hos människor. 
Hundens kapacitet att kunna skilja olika dofter från varandra är helt fantastisk. Det finns lika många olika dofter som det finns levande varelser på jorden och mer därtill. Det finns inte två levande varelser som luktar exakt likadant. Hunden kan också minnas en lukt och man kan därför genom dressyr uppmana hunden att leta efter en specifik doft. Hunden har därför en så gott som obegränsad kapacitet.

            
Minnet
En viktig del till inlärning är minnet. Det delas upp i korttidsminne och långtidsminne. Men man är inte riktigt säker på hur minnet fungerar i alla detaljer.
Korttidsminne
Korttidsminnet är verksamt under själva tiden sim hunden aktiveras med inlärning och är störst i avslutningsskedet. Det minnet är känsligt för störningar som t.ex aggressivitet och rädsla.
Långtidsminne
Låndtidsminnet och korttidsminnet går i varandra. Långtidsminnet är mest aktivt några timmar efter inlärningens start. Flera korttidsminnen d.v.s inlärningstillfällen med korta uppehåll ger ett bättre långtidsminne.
Det finns en del som man bör tänka på när det gäller inlärningen och det är:
- Planera träningen noga. För gärna träningsdagbok.
- Undvik att träna där det finns mycket störningar. Det är extra viktigt under inlärningen.
- Använd tydliga retningar och det lilla extra som belöning. Gårdagens matrester t.e.x.
- Dela upp alla moment i små delmoment och lär in en del åt gången. Då är det lättare att  berömma på rätt ställe.
- Anpassa hundens intensitet till vad som passar just det moment du lär in. ju högre intensitet ju längre ihågkomst.
- En låg intensitet ger kortare ihågkomst, men om du ger hunden förstärkningen (belöningen) vid rätt beteende och i rätt ögonblick så får den rätt minnesbild.
- Undvik att ge hunden obehag i inlärningssammanhang. Det kan ödeslägga minnesbilden.
             
Hur länge en hund minns och vad den minns beror på flera anledningar. Minnen som hunden har från valpstadiet kan den minnas livet ut. Minnen som är förknippade med överlevnad ger bestående minnesbilder. 
En hund glömmer heller aldrig en gammal husse som har betytt mycket för den. Hundar glömmer inte vad de en gång lärt. 
Om hunden utför ett moment fel så beror det ofta på att motivationen inte är tillräckligt hög för tillfället, hunden distraheras av något, är okoncentrerad eller att vi slarvat vid inlärningen och inte gjort minnesbilden tillräckligt tydlig.
                   
Synsinnet
De flesta hundar har ett stort vidvinkelseende och det är de hundar som har ögonen placerade på sidan av huvudet.  Andra raser som t.ex boxer och engelsk bulldog, alltså de plattnosade raserna, har ögonen riktade framåt och får då ett mer begränsat synområde. 
Det hunden uppfattar bäst är rörelser.  Det är viktigt för hunden både i det sociala livet (signaler) och i jaktsituationer(byten).
Färgseendet är sämre hos hunden än hos människan och det vet man genom att hunden har färre tappar och det är dessa som reglerar färg och detaljseendet.

              
Temperatur
Hundens förmåga att klara stränga temperaturer är beroende av flera faktorer. Pälskvaliteten, tillvänjning eller tillgång till föda och vätska.  Polarhundar vistas aldrig inomhus och hundar som lever i ökenområden är utvecklade för att klara värmen. De flesta polarhundar löper bara en gång om året, precis som vargen, och valparna föds på våren för att de ska ha en chans att de sakta skall hinna vänja sig vid det kalla klimatet innan den stränga kylan kommer.
När man vistas ute med sin hund under vinterhalvåret skall man tänka på att hunden inte skall ansträngas om det är -18 c eller kallare. Den iskalla luften kan skada hundens lungor och hundarna får lätt köldkramp i tassarna. 
Hundar som fryser gör dåliga prestationer och tänk på att hunden måste vara ordentligt uppvärmd innan fysiskt arbetet för att undvika skador. När hunden efter ett träningspass får vila skall den ges någon form av underlag eller "rock".
Vid stark värme är det viktigt att tänka på att hunden skall ha stor tillgång till färskt vatten. Har hunden tillgång till bad är det ännu bättre, det ökar prestationsförmågan. 
Hunden kan arbeta i stark värme om den tränas för det. Under vilan behöver hunden en skuggig plats att vila på. Att hunden inte skall lämnas i bilen en varm eller solig dag skall väl egentligen inte behöva nämnas.