Sinnena
|
| När man umgås med hundar och allra
helst när man utbildar och tränar sin hund är det viktigt att känna till
sinnenas funktion och kapacitet.
Djurens sinnen är olika utvecklande
beroende på vilken miljö de lever i. Hunden som jagar har fått sina
sinnen utvecklade för att fånga föda och bytesdjuren har utvecklat sina
för att undvika att bli byte.
Naturen har ordnat det så att ingen art
på naturlig väg skall utrota en annan.
Hunden kan man säga ha 7 sinnen och
dessa är:
|
Hörselsinnet
Hunden har ett välutvecklat hörselsinne. Hundens ursprungliga bytesdjur
bestod mest av gnagare som har höga toner i sina läten. Därför har
hunden lätt för att höra höga svängningstal. Djur som har behov av att
lokalisera ljud har försetts med stora rättuppstående öron. Det kan man
se hos de flesta rov- och hjortdjur. Genom aveln har vi förändrat
hundens öron. De kan vara allt från långa, hängiga, rikligt beklädda med
hår och nästan obefintliga. De stora hängande öronen försämrar både
hörsel och hygien. Det blir lätt infektionen på grund av den dåliga
luftcirkulationen. Öronen har också en viktig signalfunktion, och många
hundar är därför svårare att läsa av pga behåring eller öronform.
|
Beröring
Beröring har en viktig funktion för sammanhållningen i en flock. Tiken
använder både vårdande och fostrande beröring när hon handskas med
valparna. Det utlöser olika handlingar hos valparna. Hur beröringen sker
och vart på kroppen har bestämda betydelser:
- Beröring bakom öronen eller på bringan har en lugnande effekt.
- Grepp i kinden eller i örat upplevs som en tillrättavisning.
- Grepp över nosen är en bestraffning.
- Tryck över ryggen och huvudet betyder dominans och utlöser
underkastelse.
- Beröring av buk, ljumske och svansrot är lustupplevelser.
- Beröring av mungipan och huvudets sida skapar kontakt.
|
Känselsinnet
Känselsinnets organ är enkla om man jämför med ögat eller örat. Hunden
upplevelse av smärta står för det mesta inte i proportion till vad de
visar för reaktion. Vissa hundar reagerar kraftigt på små
smärtupplevelser medan andra är oberörda vid mycket starkare
smärta. Känslorna påverkas av hundens motivation för tillfället. En hund
som jagar får inte vara smärtkänslig för då duger den inte att springa i
skog och mark och terriern skulle inte duga som grythund om den var
smärtkänslig.
Hundar som tillåts dra i kopplet blir okänsliga för korrigeringar i
kopplet medan unghundar som aldrig haft koppel reagerar kraftigt på en
liten koppelkorrigering.
Hundens smärtkänsla kan förstärkas eller försvagas genom att man ömkar
eller nonchalerar hunden vid smärta. Hunden som blir ömkad kommer att
uppleva mycket större obehag nästa gång den känner smärta.
|
Luktsinnet
Lukten är det sinne som är mest utvecklat hos våra hundar.
Hundens luktceller uppgår till runt 200
miljoner.
Människan utnyttjar hundens enorma kapacitet till allt från att spåra
vilsna personer till (som nu är under försök) att användas för att spåra
cancerceller hos människor.
Hundens kapacitet att kunna skilja olika dofter från varandra är helt
fantastisk. Det finns lika många olika dofter som det finns levande
varelser på jorden och mer därtill. Det finns inte två levande varelser
som luktar exakt likadant. Hunden kan också minnas en lukt och man kan
därför genom dressyr uppmana hunden att leta efter en specifik doft.
Hunden har därför en så gott som obegränsad kapacitet.
|
Minnet
En viktig del till inlärning är minnet. Det delas upp i korttidsminne
och långtidsminne. Men man är inte riktigt säker på hur minnet fungerar
i alla detaljer.
Korttidsminne
Korttidsminnet är verksamt under själva tiden sim hunden aktiveras med
inlärning och är störst i avslutningsskedet. Det minnet är känsligt för
störningar som t.ex aggressivitet och rädsla.
Långtidsminne
Låndtidsminnet och korttidsminnet går i varandra. Långtidsminnet är mest
aktivt några timmar efter inlärningens start. Flera korttidsminnen d.v.s
inlärningstillfällen med korta uppehåll ger ett bättre långtidsminne.
Det finns en del som man bör tänka på när det gäller inlärningen och det
är:
- Planera träningen noga. För gärna träningsdagbok.
- Undvik att träna där det finns mycket störningar. Det är extra viktigt
under inlärningen.
- Använd tydliga retningar och det lilla extra som belöning. Gårdagens
matrester t.e.x.
- Dela upp alla moment i små delmoment och lär in en del åt gången. Då
är det lättare att berömma på rätt ställe.
- Anpassa hundens intensitet till vad som passar just det moment du lär
in. ju högre intensitet ju längre ihågkomst.
- En låg intensitet ger kortare ihågkomst, men om du ger hunden
förstärkningen (belöningen) vid rätt beteende och i rätt ögonblick så
får den rätt minnesbild.
- Undvik att ge hunden obehag i inlärningssammanhang. Det kan ödeslägga
minnesbilden.
Hur länge en hund minns och vad den minns beror på flera anledningar.
Minnen som hunden har från valpstadiet kan den minnas livet ut. Minnen
som är förknippade med överlevnad ger bestående minnesbilder.
En hund glömmer heller aldrig en gammal husse som har betytt mycket för
den. Hundar glömmer inte vad de en gång lärt.
Om hunden utför ett moment fel så beror det ofta på att motivationen
inte är tillräckligt hög för tillfället, hunden distraheras av något, är
okoncentrerad eller att vi slarvat vid inlärningen och inte gjort
minnesbilden tillräckligt tydlig.
|
Synsinnet
De flesta hundar har ett stort vidvinkelseende och det är de hundar som
har ögonen placerade på sidan av huvudet. Andra raser som t.ex boxer
och engelsk bulldog, alltså de plattnosade raserna, har ögonen riktade
framåt och får då ett mer begränsat synområde.
Det hunden uppfattar bäst är rörelser. Det är viktigt för hunden både i
det sociala livet (signaler) och i jaktsituationer(byten).
Färgseendet är sämre hos hunden än hos människan och det vet man genom
att hunden har färre tappar och det är dessa som reglerar färg och
detaljseendet.
|
Temperatur
Hundens förmåga att klara stränga temperaturer är beroende av flera
faktorer. Pälskvaliteten, tillvänjning eller tillgång till föda och
vätska. Polarhundar vistas aldrig inomhus och hundar som lever i
ökenområden är utvecklade för att klara värmen. De flesta polarhundar
löper bara en gång om året, precis som vargen, och valparna föds på
våren för att de ska ha en chans att de sakta skall hinna vänja sig vid
det kalla klimatet innan den stränga kylan kommer.
När man vistas ute med sin hund under vinterhalvåret skall man tänka på
att hunden inte skall ansträngas om det är -18 c eller kallare. Den
iskalla luften kan skada hundens lungor och hundarna får lätt köldkramp
i tassarna.
Hundar som fryser gör dåliga prestationer och tänk på att hunden måste
vara ordentligt uppvärmd innan fysiskt arbetet för att undvika skador.
När hunden efter ett träningspass får vila skall den ges någon form av
underlag eller "rock".
Vid stark värme är det viktigt att tänka på att hunden skall ha stor
tillgång till färskt vatten. Har hunden tillgång till bad är det ännu
bättre, det ökar prestationsförmågan.
Hunden kan arbeta i stark värme om den tränas för det. Under vilan
behöver hunden en skuggig plats att vila på. Att hunden inte skall
lämnas i bilen en varm eller solig dag skall väl egentligen inte behöva
nämnas.
|