Beteende
|
| När man pratar om beteende menar man en
aktivitet t.ex nåt som hunden gör.
Vissa beteenden utföres alltid på samma
sätt.
Sådana stereotypa beteenden kan vanligtvis inte påverkas av inlärning
och utföres påfallande lika av alla hundar. Om man jämför med andra djur
så har hundarna relativt få stereotypa beteenden.
Under en hunds första levnadsveckor ser man beteendena som en serie
reflexer, det vill säga instinktiva beteenden som utlöses av retningar,
t.ex valpens väg fram till spenen eller valpen som gäspar när man lyfter
den ur valplådan.
Beteendet består av två delar, en inlärd och en instinktiv
del som tillsammans blir ett fungerande beteende för situationen. När en
hund som vistas i skogen för första gången och får upp ett spår så får
vi ett instinktivt beteende, får dessutom hunden att slutmål med positiv
effekt så blir det ett inlärt beteende att spåra för att komma till det
slut som du gjort till målbild för hunden.
Hundens beteende har alltid varit av betydelse för överlevnad. Hunden
gör inget av en tillfällighet. Att förstå varför en hund utför vissa
beteenden är av stor vikt för att utveckla och påverka hunden i rätt
riktning vid träning och samvaro.
Hunden har en medfödd förmåga att
anpassa sig till omgivningen och olika situationer. Hunden har därmed en
enorm inlärningsförmåga som gör den så användbar i många situationer.
Yttre påverkan på ett beteende kallas
retningar ( läs mer under kapitlet om just retningar, under länken
inlärning). Det finns också annat som påverkar, exempelvis hundens
motivation och hälsa.
|
Aggressivitet och rädsla
|
| Anledningen att jag har satt
aggressiviteten och rädslan på samma sida är att de för det mesta går i
varandra. Aggressiva beteenden är i första hand avståndssökande,
framförallt olika typer av hot-, kamp- eller attackbeteenden.
Aggressiviteten riktas alltid åt en
annan individ för att tränga undan denne. Svarar då motparten med samma
beteende blir det för det mesta strid som i första hand inte avser att
döda utan att få motståndaren till underkastelse eller flykt.
Aggressiva reaktioner förekommer framförallt i följande situationer: |
 |
| Varje gång hunden lyckas att öka
avståndet till den som hotas så förstärks tendensen att visa
aggressivitet.
Som exempel hunden som skäller så fort
någon går förbi tomten på andra sidan staketet. När personen fortsätter
att gå istället för att stanna och prata med hunden tror hunden att den
har lyckats skrämma bort den här personen och beteendet kommer att
förstärkas till nästa gång. Därför är det viktigt att inte hundar som
visar oönskad aggressivitet, lyckas med det.
Det är viktigt när man umgås med hundar
att förstå hur aggressivitet och rädsla yttrar sig. Ofta blir en hund
som reser ragg klassads som aggressiv. Skulle den också i det
sammanhanget gläfsa och morra blir de flesta övertygade om att det är en
farlig hund.
Själva raggresningen är i sig självt
inte ett tecken på aggressivitet utan visar hundens intensitet. När
hunden blir intensiv ökar kroppsvärmen och pälsen reser sig för att
släppa ut värme och ta in luft.
Men beteendet kan också vara ett tecken på aggressivitet om det
förekommer tillsammans med andra signaler. Man måste se till hela
hunden.
|
Kampbeteenden
Kroppshållningen görs stor och imponerande samtidigt som blicken och
öronen riktas framåt. Mungiporna dras tillbaka och svansen höjs till
hälften och viftandet blir knyckigt. Hundens rörelser blir uppmanande
med stampningar och den tar till ett uppfodrande skall. Raggresning
varierar beroende av vilken intensitet hunden har.
|
Hotbeteenden
Kampbeteenden kan snabbt övergå i hotbeteenden om hunden blir argare
t.ex om rivalen orsakar smärta. Rörelserna blir stela och hunden rynkar
nosen, stirrar, drar upp läpparna och öppnar munnen för att visa så
många tänder som möjligt.
Munvinkeln blir trubbig och öronen vinklas bakåt. När öronen är resta är
hunden mest aggressiv. Svansen hålls ibland upprest och ibland rakt ut.
Intensiteten avgör raggresningen. Hunden har en dov ton.
|
Attackbeteenden
Attackbeteenden utlöses lätt i hotsituationer.
Hunden går till angrepp. Aggressivitet och rädsla pendlar i
konfliktsituationer. Attacken kan avläsas genom hunden markerar med bett
för att demonstrera att hunden är beredd att anfalla och försvara sig.
|
Aggressivitet och rädsla har en väldigt
hög inlärningseffekt. Löser hunden situationer med aggressivitet så lär
den sig snart att utnyttja detta.
|
Stress
|
| Stress är både nödvändig och nyttig för
att klara vissa påfrestningar. Stress ska både öka och förbereda
prestationsförmågan och den ökar reaktionsförmågan.
Precis som hos människor förändras
stressnivån utan inverkan av medvetandet och vi kan inte lära en hund
att förändra sin stressnivå, men vi kan skapa olika typer av
förväntningar hos hunden som påverkar stressnivån så att den ökar eller
minskar.
Ofta kopplar man ihop stress med
negativa sinnestillstånd. Det är inte stresspåslaget som avgör om
stressnivån skall uppfattas som negativ, utan hur anpassat den är till
situationen som hunden befinner sig i.
För hög stress ger okoncentration och
felbeteenden och för låg stress ger ett långsamt utförande.
Hur lättstressad en individ är styrs av
ärftliga faktorer och varierar avsevärt mellan olika raser beroende på
rasens användningsområde och naturligt vis på individen.
Inlärning och dressyr kan inte
genomföras utan stress. Det är stressmekanismen som gör att hunden kan
påverkas till snabbhet och intensitet. Upprepade lämpliga stressövningar
ger högre prestations- och reaktionsförmåga.
Vid inlärning skall stressnivån vara
låg. Om hunden inte förstår vad den skall göra bli det en stressor. Det
är endast ett fåtal moment som kräver högsta intensitet i inlärningen.
Inkallningen är ett sådant moment. För
hög stress vid inlärning av momemt ger okoncentration och slarviga
genomföranden. Det finns olika faktorer som utlöser stress. B.la:
|
Understimulering
Understimulering är en av de vanligaste orsakerna till stress. Det är
inte bara brist på motionen utan utebliven aktivering av hundens
grundläggande behov.
En hund som är van att arbeta hårt får
stressymptom om den "glöms bort".
|
Oregelbunden och ojämn stimulering
Det betyder att om hunden bara stimulerar av aktiviteter som kräver
koncentration någon gång i veckan ex. en kurs och däremellan blir
oaktiverad så är det den mellanliggande delen som är orsaken till
hundens stress.
Får hunden en mera jämn aktivitetsnivå så minskar stressnivån.
Det behöver inte vara några märkvärdiga
saker. Du kan träna på den dagliga promenaden. Du kan också använda
hunden som budbärare hemma. Skicka hunden med olika saker från rum till
rum eller låt hunden bära in morgontidningen.
|
Frustration
Frustration skapar hög stress.
Inlärningen vid inkallningen där man
håller fast hunden och matte eller husse springer ifrån och ropar på den
är ett exempel.
Förhindrandet skapar en stor
muskelaktivitet som leder till ett intensivt springande. Man kan också
nyttja det om man har två hundar och låta den ena sitta uppbunden medan
man tränar den andra och vice versa.
|
Motsatsförhållanden
Aktivitet och passivitet är ett sätt att få bra intensitetshöjning.
Linförighet och fritt följ är sådana
moment. Om man under träning stannar och nonchalerar hundens pock på
utebliven uppmärksamhet och när hunden upplever pausen som tråkig tar du
kontakt och fortsätter träningen så får du en intensitetshöjning.
|
Kyla och värme
Det är en vanlig stressor för hundar.
Vi kan själva påverka detta genom att ta
på eller av våra kläder. Hunden kan endast på verka detta genom att
flämta för att svalka sig eller röra sig för att hålla värmen.
Om en varm hund får ett kallt bad så
höjs intensiteten genast. |
|
| Lugnande signaler |