Hundens beteenden..

   
Beteende
       
När man pratar om beteende menar man en aktivitet t.ex nåt som hunden gör. 

Vissa beteenden utföres alltid på samma sätt. 
Sådana stereotypa beteenden kan vanligtvis inte påverkas av inlärning och utföres påfallande lika av alla hundar. Om man jämför med andra djur så har hundarna relativt få stereotypa beteenden.

Under en hunds första levnadsveckor ser man beteendena som en serie reflexer, det vill säga instinktiva beteenden som utlöses av retningar, t.ex valpens väg fram till spenen eller valpen som gäspar när man lyfter den ur valplådan.

Beteendet består av två delar, en inlärd och en instinktiv del som tillsammans blir ett fungerande beteende för situationen. När en hund som vistas i skogen för första gången och får upp ett spår så får vi ett instinktivt beteende, får dessutom hunden att slutmål med positiv effekt så blir det ett inlärt beteende att spåra för att komma till det slut som du gjort till målbild för hunden.

Hundens beteende har alltid varit av betydelse för överlevnad. Hunden gör inget av en tillfällighet. Att förstå varför en hund utför vissa beteenden är av stor vikt för att utveckla och påverka hunden i rätt riktning vid träning och samvaro. 

Hunden har en medfödd förmåga att anpassa sig till omgivningen och olika situationer. Hunden har därmed en enorm inlärningsförmåga som gör den så användbar i många situationer.

Yttre påverkan på ett beteende kallas retningar ( läs mer under kapitlet om just retningar, under länken inlärning). Det finns också annat som påverkar, exempelvis hundens motivation och hälsa.
     

Aggressivitet  och rädsla
         
Anledningen att jag har satt aggressiviteten och rädslan på samma sida är att de för det mesta går i varandra. Aggressiva beteenden är i första hand avståndssökande, framförallt olika typer av hot-, kamp- eller attackbeteenden.

Aggressiviteten riktas alltid åt en annan individ för att tränga undan denne. Svarar då motparten med samma beteende blir det för det mesta strid som i första hand inte avser att döda utan att få motståndaren till underkastelse eller flykt.

Aggressiva reaktioner förekommer framförallt i följande situationer:

Varje gång hunden lyckas att öka avståndet till den som hotas så förstärks tendensen att visa aggressivitet. 

Som exempel hunden som  skäller så fort någon går förbi tomten på andra sidan staketet. När personen fortsätter att gå istället för att stanna och prata med hunden tror hunden att den har lyckats skrämma bort den här personen och beteendet kommer att förstärkas till nästa gång. Därför är det viktigt att inte hundar som visar oönskad aggressivitet, lyckas med det.

Det är viktigt när man umgås med hundar att förstå hur aggressivitet och rädsla yttrar sig. Ofta blir en hund som reser ragg klassads som aggressiv. Skulle den också i det sammanhanget gläfsa och morra blir de flesta övertygade om att det är en farlig hund.

Själva raggresningen är i sig självt inte ett tecken på aggressivitet utan visar hundens intensitet. När hunden blir intensiv ökar kroppsvärmen och pälsen reser sig för att släppa ut värme och ta in luft. 
Men beteendet kan också vara ett tecken på aggressivitet om det förekommer tillsammans med andra signaler. Man måste se till hela hunden.
   

Kampbeteenden
Kroppshållningen görs stor och imponerande samtidigt som blicken och öronen riktas framåt. Mungiporna dras tillbaka och svansen höjs till hälften och viftandet blir knyckigt. Hundens rörelser blir uppmanande med stampningar och den tar till ett uppfodrande skall. Raggresning varierar beroende av vilken intensitet hunden har.
   
Hotbeteenden
Kampbeteenden kan snabbt övergå i hotbeteenden om hunden blir argare t.ex om rivalen orsakar smärta. Rörelserna blir stela och hunden rynkar nosen, stirrar, drar upp läpparna och öppnar munnen för att visa så många tänder som möjligt.
Munvinkeln blir trubbig och öronen vinklas bakåt. När öronen är resta är hunden mest aggressiv. Svansen hålls ibland upprest och ibland rakt ut. Intensiteten avgör raggresningen. Hunden har en dov ton.
     
Attackbeteenden
Attackbeteenden utlöses lätt i hotsituationer. 
Hunden går till angrepp. Aggressivitet och rädsla pendlar i konfliktsituationer. Attacken kan avläsas genom hunden markerar med bett för att demonstrera att hunden är beredd att anfalla och försvara sig.
       
Aggressivitet och rädsla har en väldigt hög inlärningseffekt. Löser hunden situationer med aggressivitet så lär den sig snart att utnyttja detta.
     
Stress
     
Stress är både nödvändig och nyttig för att klara vissa påfrestningar. Stress ska både öka och förbereda prestationsförmågan och den ökar reaktionsförmågan. 

Precis som hos människor förändras stressnivån utan inverkan av medvetandet och vi kan inte lära en hund att förändra sin stressnivå, men vi kan skapa olika typer av förväntningar hos hunden som påverkar stressnivån så att den ökar eller minskar. 

Ofta kopplar man ihop stress med negativa sinnestillstånd. Det är inte stresspåslaget som avgör om stressnivån skall  uppfattas som negativ, utan hur anpassat den är till situationen som hunden befinner sig i. 

För hög stress ger okoncentration och felbeteenden och för låg stress ger ett långsamt utförande. 

Hur lättstressad en individ är styrs av ärftliga faktorer och varierar avsevärt mellan olika raser beroende på rasens användningsområde och naturligt vis på individen.

Inlärning och dressyr kan inte genomföras utan stress. Det är stressmekanismen som gör att hunden kan påverkas till snabbhet och intensitet. Upprepade lämpliga stressövningar ger högre prestations- och reaktionsförmåga. 

Vid inlärning skall stressnivån vara låg. Om hunden inte förstår vad den skall göra bli det en stressor. Det är endast ett fåtal moment som kräver högsta intensitet i inlärningen.

Inkallningen är ett sådant moment. För hög stress vid inlärning av momemt  ger okoncentration och slarviga genomföranden. Det finns olika faktorer som utlöser stress. B.la:
   

Understimulering
Understimulering är en av de vanligaste orsakerna till stress. Det är inte bara brist på motionen utan utebliven aktivering av hundens grundläggande behov.

En hund som är van att arbeta hårt får stressymptom om den "glöms bort".
      

Oregelbunden och ojämn stimulering
Det betyder att om hunden bara stimulerar av aktiviteter som kräver koncentration någon gång i veckan ex. en kurs och däremellan blir oaktiverad så är det den mellanliggande delen som är orsaken till hundens stress. 
Får hunden en mera  jämn aktivitetsnivå så minskar stressnivån. 

Det behöver inte vara några märkvärdiga saker. Du kan träna på den dagliga promenaden. Du kan också använda hunden som budbärare hemma. Skicka hunden med olika saker från rum till rum eller låt hunden bära in morgontidningen.
    

Frustration
Frustration skapar hög stress. 

Inlärningen vid inkallningen där man håller fast hunden och matte eller husse springer ifrån och ropar på den är ett exempel. 

Förhindrandet skapar en stor muskelaktivitet som leder till ett intensivt springande. Man kan också nyttja det om man har två hundar och låta den ena sitta uppbunden medan man tränar den andra och vice versa.
 

Motsatsförhållanden
Aktivitet och passivitet är ett sätt att få bra intensitetshöjning. 

Linförighet och fritt följ är sådana moment. Om man under träning stannar och nonchalerar hundens pock på utebliven uppmärksamhet och när hunden upplever pausen som tråkig tar du kontakt och fortsätter träningen så får du en intensitetshöjning.
    

Kyla och värme
Det är en vanlig stressor för hundar. 

Vi kan själva påverka detta genom att ta på eller av våra kläder. Hunden kan endast på verka detta genom att flämta för att svalka sig eller röra sig för att hålla värmen. 

Om en varm hund får ett kallt bad så höjs intensiteten genast.


     
Lugnande signaler
Hunden är ett konfliktlösande djur. Den försöker i det längsta att undvika konflikter individer emellan.

De konflikter som trots allt uppstår beror för det mesta på feltolkning av signaler eller förarpåverkan.

Man brukar prata om aggressionsdämpande och lugnande signaler. Skillnaden mellan dessa är att aggressionsdämpande signaler och används när en konflikt redan uppstått och lugnande signaler används för att konflikten inte ska uppstå.

Hos vargarna ser man tydligare dessa signaler än hos hundarna. Hundarna är inte utsatta för samma faror som vargarna och behöver inte samma kraft i signalerna.

Alla hundar oavsett ras och ursprung har dessa signaler. Olika signaler används olika mycket av olika raser beroende av att vi har avlat fram hundar med olika former och färger. Mörka hundar använder t.ex. nosslickandet oftare än hundar i ljusare färger.

När vi umgås med hundar så kan vi uppträda på olika sätt. När vi uppträder hotfullt mot vår hund kommer den att försöka att lugna oss. Hunden försöker på alla sätt att dämpa aggressivitet. 

28 eller 29 signaler är kända för oss. För att lära oss att tyda dessa signaler så krävs en hel del övning, men du kommer att förstå din hund bättre.

Nedan kan du läsa om de vanligaste signalerna som hunden använder. Turid Rugaas har skrivit en bok om det här ämnet som jag rekommenderar varmt. Den finns att köpa i tidningen Brukshunden.
      

Om signaler
Läs mer >>>
 

<<<Tillbaka                      © & Webmaster
                                                              Tuija Satokangas