MEDIET

Spiegelmans val att presentera en så tragisk och skrämmande händelse som Förintelse i form av tecknad serie är egentligen något naturligt för en serietecknare. Men detta val är ändå kontroversiellt eftersom en tecknad serie räknas till en låg genre.

Robert S. Leventhal skriver i sin text "Working-Through The Trauma of the Holocaust" om olika medier som används för att presentera Förintelsen. Han nämner Berel Lang som i sin bok Act and Idea of the Nazi Genocide argumenterar för presenterandet av Förintelsen enbart i de "upphöjda" genrer som t.ex. noveller, dikter, böcker, skolessäer o.s.v. Enligt Leventhal lyckades Spiegelman bryta detta tabu samtidigt som han underminerar uppfattningen om att tecknade serier är smaklös konst eller populär kultur.

James E. Young beskriver i sin bok At Memory's Edge hur Spiegelman själv förklarar mediet han använder för att presentera sin historia. Spiegelman väljer att inte använda ordet comics, ett begrepp som står för något roligt. Han använder ordet commix, som betyder att blanda ord med bilder. Enligt Spiegelman närmar sig en sådan blandning till "ett mentalt språk" som ligger närmare vårt sätt att tänka än bara ord eller bara bilder. Young beskriver denna blandning (comix-ture) som en tredimensionell berättelse där meningen skapas i triangeln mellan ord, bild och läsarens öga.

        
Lyonel Feininger (1871-1956)

Spiegelman påpekar att skillnaden mellan "äkta" konst som skapas av konstnärer och "låg" konst som skapas av serietecknare har redan ifrågasatts av konstnärer som Lyonel Feininger (1871-1956), George Grosz (1893-1959), Käthe Kollwitz (1867-1945) och Juan Gris. Alla de arbetar både med konstmålning och serieteckning.

      
George Grosz (1893-1959)