Ölhistoria och mer kunskap:
![]()
Ölet har en mycket lång historia, man
kan troligtvis spåra ölet så lång tillbaka som för 7000 år sedan. Det tidigaste
skriftliga bevis av öl har vi från sumererna vid Eufrat och Tigris som gjorde
flera sorters öl. Därifrån spreds kunskapen om öl till Babylon och Egypten.
Man har hela recept på öl och hur ölbryggning gick till som
visar att det var en väl utvecklad konst. Anledningen till ölets tillkomst är
förmodligen att man började odla spannmål vilket är den huvudsakliga råvaran.
På 1400-talet i Tyskland revolutionerades ölets framtid för
man utvecklade underjäsning och började smaksätta ölet med humle. Detta öl med kraftig humlesmak kunde lagras vilket
medförde högre kolsyrehalt och större arom.
Det största problemet med öl har i alla tider varit dess
hållbarhet. Detta är förmodligen anledningen till att bryggningen skedde främst
i hemmen, det slutade först vid den industriella revolutionen. På grund av
detta går det inte att säga hur äldre tiders öl smakade.
Ursprungligen var all öl spontanjäst vilket gav ölen olika karraktär från gång till gång
och även från ställe till ställe. När man lyckades isolera jästsvamparna fick
man en mera jämn kvalité och smak på ölet.
Den första jästen som isolerades var till lageröl och det
gjordes i Danmark.
Ölets namn vittnar om att drycken varit viktig genom
tiderna.
Ordet öl finns i alla germanska, slaviska och baltiska
språk och lever i dag vidare genom ale (England), alus (Lettland) och olut
(Finskt).
Det Spanska cerveza (cervja i Portugal) kommer
ursprungligen från ett keltiskt ord som uppträder i Gallien samt i gammal
Franska cervoise.
Beer, bier och birra härstammar från latinets bibere som
betyder 'att dricka, dryck' och det slaviska pivo kommer från pit som betyder
'det som dricks', 'att dricka'.
Öl är färskvara, kolla bäst före datum.
Serveringstemperaturen är 8 - 12 grader. Dessutom är
tummregeln att ölet hellre skall vara för varmt än kallt. En iskall öl smakar
bara vatten.
Öl skall drickas ur glas för att komma till sin rätta.
Glaset skall givetvis vara rent och gärna sköljt i kallt vatten eftersom det
ger ett fint skum.
Det finns i huvudsak två sätt att servera öl på, det
engelska eller tyska.
I Tyskland och övriga kontinenten hålls flaskan högt över
glaset och det blir följaktligen rikligt med skum medan man i England låter
flaskan ligga mot glaset och ölet rinner ner i glaset försiktigt vilket gör att
det blir lite skum.
Man bör öppna flaskan så sent som möjligt och aldrig hälla
upp ölet i tillbringare, resultatet blir garanterat en avslagen och tråkig
dryck.
Ölframställningen består av fyra skeden:
1. Kornet omvandlas till malt.
2. Maltets överföring till vört.
3. Vörtets förjäsning.
4. Ölets mognad.
Ölet består i huvudsak av malt, humle, jäst och vatten. Man blandar malt och eventuellt råfrukten med vatten som sakta värms upp vilket gör att
maltsocker och aminosyror bildas. Därefter silas blandningen och man får en
vört som kokas ett par timmar med humle. Efteråt kyls den snabbt ned för att
föras över i jäskar där den egentliga jäsningen sker. Ölet kan sen få efterjäsa
1 - 3 månader vid cirka 0 grader vilket gör att kolsyran löser sig i ölet.
Historiskt har det mesta använts som tillsatser vid öltillverkning, exempel på tillsatser är
oxgalla, krita och hårdkokta ägg. Forntida bryggare som ertappades med att
använda tillsatser riskerade spöstraff.
I dag används knappast några av ovanstående tillsatser men
man använder ett antal olika ersättningsprodukter för malt, t ex vete, ris,
majs och eventuellt socker / stärkelse.
De vanligaste produkterna är nog majs
och ris, främst för att det är mycket billigare än malt men även för att det
ger en viss sötma åt ölet.
Vissa bryggare tillsätter även socker / stärkelse för att
uppnå rätt stamvörtstyrka eller alkoholhalt.
När vikingarna firade blot åt man fett hästkött och drack
spadet, det var enda gången som man åt häst annars åt man oxe och gris.
Man drack aldrig samtidigt som man åt
utan det var först när samtliga var mätta och visade att man var belåtna genom
kraftiga rapningar som ölet kom fram.
Det öl som inte blir drucket, har förfelat sin verkan
Hjälper ej öl och bastubad, så är det
till döden. Ur "Mat och dryck i folkmun"
Det finns ett större antal sätt att testa ölets kvalitet
och innehåll men det underligaste är nog bänktestet.
Det gick till så att man hällde öl på en träbänk och där
fick sen några män i lederhosen sitta i en timme.
När de sen försökte resa sig skulle
bänken klibba fast vid byxorna för att ölet skulle bli godkänt.
Hämtat ur "Lust och lidande" av Matts Bergmark
Innan den 1 okt. 1955 var ölförsäljningen förbjuden, allt
för det svenska folkets hälsas skull. Dock framställdes öl för export.
Enda sättet att komma över öl var att
gå till doktorn, som kunde ordinera det åt medtagna och kraftlösa patienter.
Runt jul var det bråda tider för apotekare som sålde stora
mängder öl prydligt märkta med patientens och läkarens namn samt hur drycken
skulle intagas, t ex "ett glas till maten".
Detta kunde onekligen orsaka en del munterhet som då
apoteksbiträdet frågade en kund som hade ett recept på 24 flaskor öl
"finns det tomglas med?"
vilken svarade "nej, jag blev så
plötsligt sjuk".
Länk
till Farfars humorhörna
Länk till
Herrklubbens ölskola
Länk till
herrklubbens sida om ölprovning:
![]()
Källor:
Sällskapet
Oxhornet: Länk till Oxhornets hemsida
Lilla famnen