Vår egen personliga roll 

i inlärningsprocessen

Inledning

Human Dynamics

Det ”hudomslutna jaget” och det ”rena Jaget”.

Ett lågsynergetiskt och högsynergetiskt samhälle

Paradigmskifte.

”Människan är som en lök.”

Barnets lager

Meditation och inlärning

Olika sätt att meditera

Russell och framtiden

Oshos framtida världsakademi.

En begynnande förändring

Sammanfattning

Avslutning

Litteraturförteckning

Skoundervisningen har börjat förändras i positiv riktning även om förändringen är långsam. På 60-talet stod skolbänkarna uppställda en och en i raka rader och när vi önskade svara på en fråga fick vi lydigt och stilla räcka upp handen. Om tillstånd gavs att svara så skulle man ställa sig upp bredvid bänken och svara högt och tydlig.

Detta spontanitetsdödande sätt att undervisa förstörde all lust att delta i undervisningen. Eftersom jag var väldigt blyg så tyckte jag att det var mycket obehagligt att delta. Eller det kanske var så att detta sätt att undervisa skapade blyghet. Resten av min skoltid fick jag alltid höra att jag var så tyst på lektionerna och jag förblev tyst och levde istället mitt öppna glada liv när jag kom hem och lekte med mina kompisar. Där var jag allt annat än blyg

Bland de få saker jag uppskattade i skolan var när vi varje morgon skulle sjunga en morgonpsalm. Det var egentligen, en bra kreativ början på dagen, att få använda sin röst. Det ämne jag älskade mest var teckning eller bild som det heter idag. Det är inte alls så lång tid tillbaka som eleverna i skolan inte sågs som enskilda individer med olika behov. Eleverna skulle då anpassa sig till skolan för att passa in i ett system där vuxna bestämt hur det skulle vara rent traditionellt. Nu har insikten ökat och undervisningen inriktas till att anpassas till individen.

Human Dynamics
Undersökningar har genomförts som visar att vi alla lär oss på olika sätt. En sådan undersökning gjordes av Seagel, en jungiansk terapeut och beskrivs i Seagel och Hornes bok ”Human Dynamic”. Det framkommer där att det finns tre grundprinciper i personligheten hos varje människa, en mental, emotionell och fysisk princip, av vilka en dominerar och är kärnan i vår personlighet. Det gör att vi som individer reagerar och agerar olika i relationer, i inlärning och i hur vi uppträder och kommunicerar med vår omgivning.

Varje personlighetstyp har sina behov och sitt sätt att lära. Att analysera vilken personlighetstyp eleverna tillhör kan vara till hjälp för att tillfredsställa och anpassa undervisningen till de olika elevernas sätt att lära och få en insyn i hur eleven aktivt kan delta i processen på ett för personens mest givande sätt. Dessa tre principer kan kombineras och skapa 9 olika karakteristiska drag. De vanligaste i västvärlden är dessa nedanstående fyra.

1. Mentalt centrerade.
Personer som är mentalt centrerad tycker om när stoffet är strukturerat, när det är ordning i kursböckerna så att en bra överblick kan göras. Innehållet ska vara logiskt och klart framställt. Att tänka och planera är viktigt och att känna förståelse och mening för det de lär sig. De lär genom att först få en helhetsbild av ämnet för att sedan bena upp det i olika delar och föredrar att lära genom ögonen (visuellt). Individen behöver gott om tid till att göra uppgifter och tycker om att arbeta självständigt.

2. Emotionellt objektiva (mentala)
Denna personlighetstyp känner och relaterar. Allt behöver inte vara så perfekt och de kan vara lite otåliga. De lär sig genom att gå från en vid ram till struktur och delar, tycker om att bygga modeller och identifierar sig med problemet inte med sig själv. De är fokuserade och förlorar inte målet ur sikte, föredra att lära genom ömsesidig kontakt och genom att arbeta tillsammans med andra. De lär sig till att börja med genom att lyssna (auditiva), motiveras att lära om kunskapen har relation till nutiden eller den nära framtiden och koncentrerar sig på relativt få saker eller uppgifter. Tycker om nya idéer.

3. Emotionell subjektiv. (fysisk).
Denna personlighetstyp tycker att det som de vill lära sig ska vara roligt och personligt men framförallt meningsfullt. De föredrar också att lära i samspel med andra och vill uttrycka och dela med sig av sina kunskaper. De tar in omgivningens känslor i sina kroppar och har ett behov av att röra sig. De behöver lära sig att skilja på egna och andras känslor. Genom att gå från delarna för att till slut knyta ihop det till en helhet lär de sig ett ämne. Eftersom de uppskattar mångfald och har lätt för att intressera sig för olika saker så behöver sådana personer styras av någon slags ram. De kan förlora inriktningen. Lyssna (auditiv) är det första redskapet de använder i inlärningsprocessen. En person med dessa egenskaper behöver kunna relatera tills sig själv och behöver också få direkt uppmuntran och feedback för att känna sig trygg i processen.

4. Fysiskt centrerade
För dessa bör stoffet vara praktiskt och konkret, sakligt framställt. Ska de lära sig på ett bra sätt så är det genom att praktiskt tillämpa med kroppen vid inlärningen. En fysiskt centrerad person vill agera och genomföra och är metodisk vid inlärningen, tycker om detaljer, arbetar med helheten, tar in kunskap utan att sortera det och lagrar det som en databank. Ämnet ska innehålla aktuella problem och fakta som kan användas praktiskt. De lär sig långsamt men har de en gång lärt sig sitter det där. Personligheten är inte så verbal, kan vara tystlåten och behöver kontakt med andra.

Det här är en av de undersökningar som gjorts där målet är att hjälpa individen att få en bild av sig själv, vem man är och också för att förstå hur man fungerar i grupp, som elev och inte minst som lärare. Att lära känna sig själv, vem vi egentligen är spelar en allt större roll och kommer att bli allt viktigare i framtidens skolor. Kunskap måste tränga djupare in och nå Självet och inte bara tillgodose Egot. Det föråldrade skolsystemet upplevs inte längre tillfredsställande för den allt mer ”hungrande” människan.

Det ”hudomslutna jaget” och det ”rena Jaget”.
Peter Russell ger i sin bok ”En uppvaknande värld”, en beskrivning på skillnaden mellan Egot vårt
yttre skal och Självet vårt innersta. Han beskriver också det identitetsskifte som krävs för att människan ska trivas bättre med sig själv och hur hon tillsammans med andra som grupp ska kunna samarbeta för att rädda världen. (P. Russel. En uppvaknande värld. 1984.) I boken används uttrycken det ”hudomslutna jaget” för Egot, och det ”rena Jaget” för Självet.

Den vanligaste jagmodellen som påverkar oss i det västerländska tänkandet är att det ”hudomslutna jaget” är skilt från omvärlden. Detta är egentligen bara en modell men uppfattas som verklig i vårt
invanda tänkande. Det finns en annan mer tillfredsställande möjlighet, ett universellt inre "Jag" som inte är omslutet av huden där det innersta är i enhet med hela universum.

Den nyfödde upplever inte sig själv som skild från omgivningen utan lär sig efterhand av sina föräldrar den förhärskande synen i världen att vi är skilda från allt. Vi behöver naturligtvis den bilden också för att kunna fungera som individer bland andra individer. Men vi är ändå till det yttre bara det som alla andra har tillskrivit oss genom uppfostran och socialisering. Det verkliga ”rena Jaget” är något helt annat och är till exempel inte beroende av varken hudfärg, nationalitet eller om jag är kvinna eller man.

Daniel Cowan (P. Russell. En uppvaknande värld. 1984.) en amerikansk filosof beskriver en människas identitet med hjälp av en träbit med ett hål i mitten. Han försöker beskriva identiteten genom att beskriva hålet med hjälp av det omgivande träet, det hudomslutna jaget. Hålet eller det ”rena Jaget” är abstrakt och svårt att beskriva och på grund av att vi inte känner det, skrämmer det oss till att upprätthålla det ”hudomslutna jag” vi fått av andra. Vi kräver därför att bli bekräftade genom hela livet för att bibehålla bilden, träet runt hålet, av oss själva.

Detta sökande efter bekräftelse kan i negativa termer ta allt för mycket energi från oss. Livets mening blir att tillfredsställa denna hunger. Ett sätt kan vara att till exempel börja samla ägodelar. Vi vill visa vem vi är genom våra materiella föremål och genom relationer med andra. Vi vill vara moderna och ”inne”, passa in i samhället. Vi kan också söka bekräftelsen i politiska grupper eller religiösa församlingar. Det är något som är större, något som vi kan identifiera oss med. Det blir en slags ”säkerhet i gemenskapen”.

Denna identifiering leder många gånger till att konflikter uppstår då olika grupper har olika uppfattningar eller ursprung. Trosuppfattningar kan styra en människas hela liv på ett destruktivt sätt och politiska uppfattningar som inte längre fungerar kan leda till krig. (vilket även olika trosuppfattningar kan leda till). Det kan leda till att vi utnyttjar omgivningen på ett negativt sätt för att bekräfta vem vi är och det kan gå så långt att vi utnyttjar andra hänsynslöst och till och med utnyttjar vår egen kropp på ett ohälsosamt sätt.

Ett lågsynergetiskt och högsynergetiskt samhälle
Allt det här leder till ett lågsynergetiskt samhälle, ett samhälle där individen inte ser gruppens mål som sina utan söker bara sitt eget bästa till vilket pris som helst. Och oftast ser individen kortsiktigt. Vi har inte råd längre att se kortsiktigt utan måste försöka förändra inställningen i samhället till att vi är både delen och helheten. Samhället är som en organism. Vi är alla samhället och har därför alla ansvar för hur det fungerar inte bara i vår omedelbara närhet utan över hela jorden. Vi måste börja tänka på allas bästa, inte bara vårt eget.

För att en förändring ska kunna genomföras från ett lågsynergetiskt samhälle till ett högsynergetiskt så måste vi förändra vår "jag" modell. Vi består av mer än det ”hudomslutna jaget”. Det är enligt Russell i det ”rena Jaget” eller "Självet" som känslan för helheten det gemensamma med allt och alla finns. Sökandet av detta sanna jag, vår innersta identitet har sysselsatt människan i tusentals år. Mystiker i österländska trosuppfattningar och västerländska filosofer har i alla tider talat om denna innersta kärna, varje människas andliga centrum som har kontakt med allt och alla. Endast några få har fått fullständig kontakt med det och har därigenom fått upplysning och kunskap som varit bra för mänskligheten. De har av mänskligheten blivit utsedda till heliga män. Buddha och Jesus är exempel på sådana män. Även inom kristendomen har det framhållits att Guds rike finns inom oss. 

Nu har också fysiker genom forskning kommit till slutsatsen att det fysiska universum är ett hologram där alla delar har helheten inom sig och inbegriper den fysiska nivån av vår kropp. Allt vi ser som materiellt omkring oss består av vibrationer med större eller mindre täthet, mer eller mindre synliga. Vår kropp slutar inte där huden slutar, vi själva består av vibrationer som sträcker sig långt ut i universum. Vi är alla en del av det fysiska universum.

Den innersta kärnan av vårt jag är en andlig del av en annan mer fullständig andlig nivå av universum som även inbegriper det fysiska universum. Men tanken att vi alla är en del av universum, att vi blir bekräftade i hela universum både på ett fysiskt och ett andligt plan, kan hjälpa oss i vår innerliga önskan att bli bekräftade. Vi finns verkligen och är bekräftade i hela universum. Dessa tankar och ett fortsatt sökande efter det sanna jaget kan leda till att vi kan skapa ett högsynergetiskt samhälle genom att vi inser vilket delansvar vi har, genom att vi är både helheten och delen både i ett andligt och fysiskt universum. Vi måste lära oss se detta och inse att vi måste ta ansvar för vår planet. Vi är vår planet.

Paradigmskifte.
Vi har inte bara ansvar för oss själva utan för hela jorden som en organism. Vi är en del av denna organism. Russell ser vår tid som en tid då ett paradigmskifte kommer att äga rum. Egots roll kommer mer och mer att hamna i bakgrunden och ”det rena Jaget” kommer att få en mer framträdande plats. Det blir mer och mer viktigt att gå in i sig själv för att försöka förstå vem man är och varför man handlar som man gör.

Att hitta in till det "rena Jaget" förutsätter att det inte byggs upp ogenomträngliga lager? Hur ska man då kunna upptäcka och undvika det? Det är en process som måste starta redan när barnen är små. Barn lär sig genom alla sina sinnen. Vi måste som förälder först lära känna oss själva och sedan vara uppmärksamma på att vi inte påverkar barnet att skapa ogenomträngliga lager när de växer upp och formas som individer.

Här har skolan näst efter föräldrarna en viktig roll i inlärningsprocessen. I skolan måste varje barns sätt att lära tillgodoses och de måste få fortsätta att vara kreativa och öppna. I boken Inlärningsrevolutionen finns många exempel på bra annorlunda skolsystem som gynnar hela individen och som fungerar redan idag. (Dryden,Vos. Inlärningsrevolutionen.1994) 

Där framhålls också hur viktiga barnets första 8 år är. Ett barn formar 50% av de viktigaste inlärningsbanorna i hjärnan under de fyra första åren och 30% under följande fyra år. Hur dessa banor blir formade kommer att styra den fortsatta inlärningen och de är mycket svåra att förändra. Av det förstår man vilken viktig roll föräldrarna har när de ska hjälpa barnet och lära det att leva i den här världen. Ett barn föds som geni och har alla möjligheter. Det gäller för oss att inte ta det ifrån dem.

Vilka lager har vi då som vuxna byggt upp? Kan vi göra något åt hur vi själva är eller är det för sent?

”Människan är som en lök.”
Den indiske filosofen och läromästaren Osho beskriver i ett föredrag i serien ”The three treasures” , människan som en lök där varje lager är en del av personligheten. Kärnan i löken är det som Russell
beskriver som ”det rena Jaget” och är det innersta sjätte lagret eller kärnan. Osho kallar kärnan” essensen” eller ”icke varat” på grund av att det inte har någon begränsning. Det är frihet, en fri ström av energi och oändlig. För att nå den innersta kärnan måste vi skala av lager efter lager på löken. Dessa lager är det ego som vi byggt upp under vår livstid och det är svårt att skala lök, tårarna kommer att rinna.

Det är mycket svårt att befria sig från lagren som innehåller olika blockeringar. Genom att förstå blockeringarna kan vi läka dem och göra det möjligt för små kanaler att tränga igenom till nästa lager för att så småningom nå kärnan. Kunskap och förståelse är en läkande kraft och kan få blockeringar att smälta. Om vi istället identifierar oss och blir ett med lagret och fastnar där blir det ett hinder för att kunna nå in till kärnan, essensen.

Det första lagret
Det första lagret är enligt Osho, formalitetens lager och är det ytligaste lagret. Det använder vi när vi möter andra och lägger på oss en attityd att vara artiga och vänliga mot vår omgivning hur vi än egentligen mår. Det är lätt att fastna i detta lager och gå omkring i världen och låtsas att man är någon som man inte är. Vi måste se på oss själva hur vi använder det här lagret. Spelar vi bara ett spel när vi hälsar på någon eller kommer vår hälsning från hjärtat?

Det andra lagret
Det andra lagret är enligt Osho rollernas och spelens lager. Det är när vi identifierar oss med vår yrkesroll eller någon annan roll som vi har i samhället, mamma eller lärare t.ex. Vi spelar olika roller 24 timmar om dygnet. Det är inte fel bara man inte fastnar i en roll och är chef även i hemmet. Framför allt bör livet ses som en teaterföreställning och vi bör vara medvetna om detta.

Rollerna bör upplevas som fria och som olika kläder man sätter på sig. Under kläderna finns alltid det sanna jaget. Vi behöver gå in i det här lagret och försöka förstå hur vi fungerar här. Vi bör inte ta oss själva för allvarligt. Det hjälper oss att bli mer öppna för det Själv vi egentligen är. Om målet i livet helt går ut på att nå någon viss befattning kommer det att leda till besvikelse. Då har man fastnat i lagret och hela livet har gått och man har inte uppnått sitt mål.

Det tredje lagret
Det tredje lagret kallar Osho ”kaoslagret”. Det här lagret skrämmer många. De väljer då att stanna i det andra lagret. Det är skrämmande att gå in och lära känna vem man är. Speciellt skrämmande här,  för plötsligt vet man inte vem man är. Identiteten är borta och reglerna försvinner. Det är i det här lagret man kan bli galen. Det beror på att här i det tredje lagret befinner sig de ärliga och uppriktiga människorna som har släppt taget om världen. Det känns då som kaos. Det finns ingenting att gå efter. I det här lagret börjar man söka efter något att tro på. Att fastna i detta lager kan genom rädslan leda till sinnessjukdom. Söker man däremot inåt och blir mer öppen, meditativ, vaksam och mer medveten kan det leda till en inre ordning. Människor som fastnat i det andra lagret kan lätt hamna i tredje lagret om något tragiskt händer dem. Då blir de sinnessjuka anser Osho.

Det fjärde lagret
Det fjärde lagret är dödens nivå, dödens plan men inte på det mänskliga planet utan när genom meditation (eller en mycket djup orgasm) en så djup vibration så att känslan av att dö uppkommer uppstår. Att fastna i det fjärde lagret innebär att förlora lusten att leva här och nu, att förlorat all vitalitet i sitt liv. Osho tar exemplet med en Yogi som helt förlorat sig in i sig själv och som misslyckats i att bli återfödd. Om vi öppnar oss och inser och förstår att vi förlorat livslusten kommer det att vara som en läkande kraft. Vi har gjort en öppning in till oss själva. Vi måste öppna oss för detta lager och sluta vara rädda för vad som händer i livet, i meditation och vara öppna i det sexuella förhållandet med vår partner.

Det femte lagret
Det femte lagret är livets lager. I det här lagret flödar energin fritt och du kan vara den du egentligen är. Det är mycket lätt att identifiera sig med livet eftersom alla vill ha evigt liv. En person som fastnar i detta lager blir en livsnjutare men har ändå inte nått ända fram till kärnan. Men att njuta kräver ett objekt. Försvinner objektet försvinner också glädjen. Är man öppen vaksam och närvarande kan man transcendera livets lager och nå till salighet som inte kräver något objekt. Då blir saligheten en del av självet. Man fastnar inte i sorg och lidande. (Bhagwan Shree Rajneesh. Människans sex lager. Föredrag ur serien ”The three treasures”. 1975.)

Det här är en mycket livfull beskrivning av det ego vi har byggt upp som en mur omkring oss. Osho visar också vilken glädje man kan uppnå genom att försöka tränga igenom de olika lagren och försöker skala av dem även om det är en svår och arbetsam process.

Barnets lager
Osho fortsätter att beskriva hur barnet klär på sig lager efter lager under uppväxten och genom uppfostran. När ett barn föds har det bara livslagret det femte lagret och kärnan, Självet. Ett barn måste gå igenom livet, delta och lida för att kunna bli medveten. Hon måste samla på sig alla lager men kan lära sig att inte göra dem ogenomträngliga genom att vi vuxna behandlar barnet med respekt och ser på oss själva under inlärningsprocessen både som förälder och som lärare i skolan.

Vi behöver alla gå tillbaka till kärnan och bli som ett nyfött barn för att må bra och det kan vi göra, säger Osho, genom att försöka förstå oss själva och skala av de olika lagren på löken. 

Enligt andliga läromästare kan man nå det inre medvetandet på två sätt genom att gå den ensamma vägen genom meditation eller genom den naturliga vägen genom kärleken. Meditation är något som mer och mer influerar även vårt samhälle här i västvärlden. Naturligtvis har metoden undersökts noggrant av forskare på ett för oss riktigt och traditionellt sätt. Vi västerlänningar är ju så rädda för det som inte kan förklaras vetenskapligt.

Meditation och inlärning
Vad är det som händer i hjärnan under meditation? Vår hjärna har många dolda förmågor bland annat kan den sända och ta emot genom hjärnvågor. Den kan sända och ta emot information på fyra olika frekvenser som man kan mäta med en EEG -mätare.

1. Betavågor, är frekvensen för ett helt vaket tillstånd.

2. Alfavågor är frekvensen för det ideala inlärningstillståndet - ”avspänd koncentration”

3.Thetavågor är aktiva i de tidiga stadierna av sömn. Vi bearbetar då vad som hänt under dagen,

4. Deltavågor som aktiveras vid djup sömn. Det mesta vi lär in lagras i det undermedvetna och lärs in på ett undermedvetet sätt.

Den hjärnvågsaktivitet som ligger närmast det undermedvetna är alfavågor. Det är den nivå vi är i när vi befinner oss i ett tillstånd av ”avslappnad koncentration”. (Dryden, Vos. Inlärningsrevolutionen. 1994).
Forskningen har kommit fram till att vi har en stor koncentrationsförmåga och är mycket kreativa i det här tillståndet och även i de tidiga stadierna av sömn, thetatillståndet. Alfanivån kan man uppnå genom dagliga meditations- eller avslappningsövningar, bland annat med hjälp av djupandning. Vissa musikaliska rytmer som har ett tempo som är identiskt med alfavågorna i hjärnan kan också hjälpa till att nå alfatillståndet och underlätta inlärning. Det är genom ”avslappnad koncentration” man når sin egen självbild som finns i det undermedvetna.

I de flesta moderna samhällen använder människor till största delen den vänstra hjärnhalvan mer än den högra. Den vänstra hjärnhalvan är sätet för rationellt, logiskt, linjärt tänkande. Här finns förmågan att läsa, skriva och tala. Den är mer analytisk och ser inte sammanhang. Den vänstra hjärnhalvan gynnas mest under vår uppväxt och i skolan. Vänstra hjärnhalvan vill göra inte ”vara”. När man är i djup meditation sker en synkronisering mellan de båda hjärnhalvorna och det leder till en ökad balans mellan dem. Det skulle gynna hela mänskligheten om människans hjärna kommer i rätt balans och fler får kontakt med sin intuition och känsla i den högra hjärnhalvan. Det kan vara betydelsefullt när vi bygger upp relationer med andra och det kan hjälpa oss att inse att vårt samhälle inte bara är Sverige utan hela jorden.

Olika sätt att meditera.
Det finns många metoder och många sätt att nå detta tillstånd av avslappnad koncentration. Bakom nästan alla meditationstekniker finns en tanke att försöka befrias från sitt virrvarr av tankar för att nå det ”rena Jaget.” Vi är inte medvetna om det ”rena Jaget” som tänker utan bara tankarna som tänks. Det som försöker uppnås är ett tillstånd av mental tystnad och en upplevelse av endast Jaget utan tankar, ett tillstånd utan upplevelser ett tillstånd av att bara "vara".

Några av de vanligaste sätten är enligt Russell,

Transcendental meditation, eller TM, där man sitter stilla och tyst upprepar ett mantra, ett meningslöst ljud som inte betyder något. Det går ut på att ge akt på mantrat på ett passivt sätt utan att tvinga in det i någon viss form eller rytm.

Dynamisk meditation, som Osho anser passar bäst för västerlänningar. Vårt sinne är allt för aktivt och spänt för att kunna sitta stilla och tyst i meditation. Därför behöver anser han, vi först utföra en dynamisk meditation där man dansar, hoppar omkring och skriker för att göra av med inre spänningar. Efter att ha gett fritt utlopp för sina inre spänningar är det lättare att sitta still i ett tillstånd av inre tystnad.

Tibetansk - buddistisk meditation. Omfattar också tekniker för att komma till ro, det kan vara visualiseringsövningar eller andningsövningar som också kan innefatta passiv uppmärksamhet genom att sitta och endast iaktta rörelse.

Zenbuddistisk meditation. Här ger mästaren, lärjungen en koan, som är en paradoxal fråga eller olöslig gåta. Som exempel ges ”Hur låter det när man klappar en hand?” Denna fråga får lärjungen gå och fundera ut ett svar på. När hans intellektuella och logiska förmågor är helt uttömda kan han få en glimt av upplysning genom att gå bortom det intellektuella.

Yoga, Tai Chi. är fysiska övningar som kan leda till detta inre. Dessa kräver koncentration och ett uppgående i kroppens rörelse. Liknande sinnestillstånd kan upplevas vid långvarig fysisk träning till exempel genom att springa maratonlopp, och upplevelsen av ett tillstånd, av en andra andning infinner sig och ger oanade krafter Likadana tillstånd kan uppnås vid intensiv dans, både i urbefolkningarnas intensiva danser till gudarna och i vår tids ravefester.

Fasta, smärta och lidande kan också föra medvetandet bort från kroppen och verkligheten för att få en stunds ro i det innersta. Droger kan påverka hjärnan till ett sådant tillstånd, men har samtidigt negativa effekter.

Djup orgasm är också en känsla som kan bli så djup så att omvärlden och tankarna försvinner.

Det finns alltså många sätt att uppnå en glimt av detta tillstånd av det rena Jaget genom ”avslappnad koncentration”. När dessa stunder blir mer sammanhängande beskrivs det som en otrolig upplevelse som det inte finns mänskliga ord till för att beskriva. Ett tillstånd av att vara och djup kärlek, att tillhöra något obeskrivligt. Det svåra för oss i västvärlden är att hinna stanna upp och ta oss tid till avslappning eller meditation. (P. Russell. En uppvaknande värld. 1982)

Russell och framtiden
Russels uppfattning är att vi i framtiden inte behöver arbeta i traditionell betydelse så mycket som vi gör nu. Det ser vi redan idag. Det traditionella sysselsättningen försvinner mer och mer. Människan behövs inte lika mycket i produktionen längre eftersom mycket har datoriserats och /eller sköts av robotar. Det här tror Russell kommer att leda till att vi kommer att få mer fritid som vi kan använda för att utveckla oss själva. Utbildning skulle kunna bli ett livslångt lärande istället för att avslutas efter gymnasium eller Universitetsutbildning som fallet är nu. Han betonar också möjligheten till en bättre balans mellan att lära och att lära om, bland annat lära hur vi lär. Vi skulle få tid och möjlighet att gå in under våra lager, utveckla vår kreativitet, intuition och vår personlighet istället för att sträva efter att bekräfta oss själv genom en yrkesroll eller det materiella. (P. Russell. En uppvaknande värld. 1984.)

I Inlärningsrevolutionen poängteras också individen som centrum för inlärning. Det sägs att vi behöver en fyrdelad läroplan som betonar självaktning, livskunskap, att lära sig lära och att bygga upp baskunskaper i kunskapsämnen och kroppsliga och artistiska färdigheter. Det borde också finnas tre skäl till att studera, inte för att föräldrarna vill det eller för att det krävs för att få ett arbete i framtiden. Skälen bör istället vara att lära sig färdigheter och kunskaper i specifika ämnen, att lära sig tillämpa det man lär och att utveckla personliga färdigheter som kan komma till användning i det man gör.

Framtidens skolor kommer att inrikta sig på livslångt lärande där livskunskap kommer att vara en viktig ingrediens. I Kimi Ora Community school i Nya Zeeland har hela samhället varit med och utformat skolan och den är centrum i samhällslivet. Skolan är öppen från 8 på morgonen till 22 på kvällen och de som använder skolan är mellan 2 och 82 år! Inom skolan finns förskola, hälsocenter, mångkulturellt center, omskolningscenter och annat. Utbildningen är tvåspråkig från förskolan och uppåt. Här kan man gå föräldrautbildning, lära sig data och gå på gymping. Här finns distriktssköterska, tandsköterska, sjukgymnast, naturläkare och läkare. (Dryden,Vos. Inlärningsrevolutionen.1994)

Oshos framtida Världsakademi.
En annan visionär var Osho som när han levde hade en önskan att skapa en Världsakademi där kreativ vetenskap, konst och medvetande skulle vara viktiga ämnen. Det skulle vara en skola helt tillägnad liv, kärlek och glädje och den skulle ha som mål att skapa en bättre mänsklighet en bättre och mer ren, hälsosam atmosfär och skulle satsa på att rädda jorden och bygga upp den störda ekologin. De efterlevande efterföljarna till Osho kanske någon gång förverkligar hans idéer. I Oshos grundskola skulle fem dimensioner gynnas.

1. Information, här ingår kunskap i att hitta den information som det finns behov av i yttre källor. Vi behöver inte längre lära oss utantill och bära all kunskap inom oss. Vår hjärna är redan nu tillräckligt högtrafikerad. Istället borde vi lära oss hur man hittar och var.

2. Vetenskaper handlar om yttre verkligheter, yttre observation. Här kan utföras experiment och kunskap i att lära sig använda datorer med hjälp av handledare.

3. Art of living. Eller konst i att leva. I denna gren lärs sociala färdigheter med hjälp av en lärare.

4. Kreativitet. Här finns möjligheter att lära sig något konsthantverk eller/och uttrycka sig på ett eller annat sätt.

5. Art of dying eller konsten att dö. Det här är en inre observation. Här får man lära sig att orientera sig i livet och kring slutet, lära sig djupavslappning för att komma i kontakt med Självet.

I Oshos vision ska känslor räknas med i skolan både vrede och kärlek och det ska finnas utrymme till att experimentera med sig själv. I Världsakademin ska det inte finnas något betygssystem och syftet att lära är inte att hävda sig utan ska vara en glädjefylld sysselsättning som ska gynna hela livssituationen.

En begynnande förändring
Bara på de senaste 13 åren som gått från det att min äldsta son började skolan fram till nu när min minsta son börjar(1997) kan man se förändringar i skolan. Det finns inga separata bänkar längre utan istället gruppbord och den mesta undervisningen sker på en matta där alla sitter i en ring. Klassrummet ser inte längre ut som ett klassrum och fritids är integrerat i skolan så barnen i de första åren kan gå och leka en stund som avbrott. Nu när min son börjar på morgonen och efter rasterna spelas lugn avslappnande musik och alla smyger tyst in och sätta sig lugnt på sin plats i ringen tills musiken tystnat. Det tycker jag är ett bra grepp och det kommer att göra att eleverna kan lugna ner sig efter att de varit ute på rast. Massage är också ett ämne på veckoschemat. Detta kommer säkert att gynna inlärningen. De är en del av de stora förändringar som skett och jag kommer nog att upptäcka fler genom åren.

Jag har en vän som läser till 4-9 lärare som berättade om sin praktik då hon på högstadiet tillämpade vissa delar av Human Dynamics i undervisningen om Gustav Vasa. Klassen delades in i spontana grupper och var och en i grupperna fick göra det de var bra på. Arbetsuppgifterna föll på plats. De som var bra på att teckna fick rita något bra till en utställning som skulle göras i ordning. De som var bra på att skriva fick göra det, de som var bra på att söka fakta fick den uppgiften. Min kompis berättade med entusiasm om hur väl det här föll ut bland eleverna och hur gärna de skulle vilja arbeta på ett sådant sätt i fler ämnen. Vad jag förstår så kommer fler och fler nyutexaminerade lärare att använda sig av nya pedagogiska grepp och det kommer förhoppningsvis bara inom några år att ske en stor förändring i skolan på alla stadier.

Sammanfattning
"Avslappnad koncentration" bidrar inte enbart till att stärka intelligensen. Den leder framförallt också till ett inre lugn, välmående och tillfredsställelse. Att lära i ett sådant tillstånd måste innebära att lära på ett njutbart sätt. Vem har inte önskat sig det genom hela skoltiden? Dessutom kan detta tillstånd av ”avslappnad koncentration” hjälpa oss att våga titta in i oss själva och försöka lära känna det ”rena Jaget”. Det kan också vara en möjlighet till det identitetsskifte som Russell efterlyser i sin bok. Vi får genom att söka oss själva inåt en annan syn på omvärlden. Om skolan kan hjälpa till i detta paradigmskifte så kommer en stor del av jordens befolkning att smittas av den positiva påverkan och det kan leda till ett högsynergetiskt samhälle där alla samverkar med varandra, med naturen och universum.

Avslutning
Att söka sitt inre är inte något nytt intresse för mig eftersom jag alltid varit intresserad av mina olika lager. Det är en komplicerad värld där inne. Utifrån mig själv så har den här kursen gett mig ytterligare ett perspektiv på vem jag är och på vilket sätt jag lär mig genom att jag har hittat det mönster som stämmer in på mig med hjälp av Human Dynamics och människans grundmönster.

Jag fick ytterligare ett för mig mycket viktigt nytt perspektiv genom beskrivningarna av det ”hudomslutna jaget” och det ”rena Jaget” i Russells bok En uppvaknande värld. För några år sedan lämnade jag ett gammalt invant religiöst paradigm. Jag förlorade min tidigare tro och uppfattning av ”Gud”. Har efter det sagt mig att jag tror på ”Kärleken”. Efter detta uppbrott från ett paradigm som styrt mig hela mitt liv har jag sökt och sökt efter något som jag inte har förstått vad det är. Nu ser jag en öppning. Det föll på plats att mitt sökande i livet efter något som jag inte har kunnat ge ett namn är just denna inre källa, mitt inre ”rena Jag” och att det är genom att försöka nå detta sanna jag som jag kan få kontakt med det som västerlandet kallar Gud. Genom mitt ”rena Jag” kan jag uppnå en känsla av samhörighet och bekräftelse i universum.

Russells bok har gett mig en förståelse för varför jag söker efter bekräftelse utanför mig själv, i min närhet. Jag har helt enkelt inte förstått var jag skulle kunna hitta det jag letar efter. Genom att förstå det här intellektuellt, har jag fått upp ögonen för var jag ska leta. Det känns som att jag är en liten bit på rätt väg. Kursen har också gett mig möjlighet att pröva olika meditationstekniker. 

Jag tror inte att jag någonsin kommer att nå ända fram till mitt ”rena Jag” genom att meditera men själva meditationen känns mycket hälsosam för kroppen och ger ett inre lugn. Jag känner harmoni, ett behagligt tillstånd som man mår bra av i denna stressande värld. Men medvetandet om att denna person som är mitt egentliga jag finns gör att livet känns lättare att leva. Dessutom tror jag att jag efter att jag har levt färdigt det här livet, kommer att möta mitt inre ”rena Jag”. Det kan bli ett fantastiskt ”möte” men det kan jag inte veta, bara tro.Och den tron kräver ingen speciell väg eller inriktning eller behöver inte utövas i en grupp med människor som har en likartad uppfattning om Livet. Vägen är min egen speciella väg in till mitt eget inre.

Litteraturförteckning

Dryden,G&Vos,J(1994) Inlärningsrevolutionen, Brain Books.

Russel, P(1984)En uppvaknande värld, Fallgren & Hallgren

Osho, (1991) Meditation, the First and Last Freedom, Rebel

Utdrag, stenciler: Seagel & Hornes. Human Dynamics.

Bhagwan Shree Rajneesh (Osho) Människans sex lager. Föredrag i serien The three Treasures.

Osho, The greatest Challenge

Tillbaka till:

Funderingar
 
Innehåll: Funderingar & Filosofi

2004
elcarlsson@hotmail.com