RIDDARBORGEN VID HELGEÅN Till Kristianstads föregångare kan också räknas adelsborgen Lillöhus. Långt innan Christian IV grundade sin fäst-ningsstad på den sanka Allön hade den närbelägna Lillön eller Blackan utnyttjats på likartat sätt i försvarssyfte. I båda fallen hade man dragit fördel av Helgeåns vattenonråde med omgivande sankmarker som det främsta försvarsmedlet. Båda anläggningarna ersatte också äldre föregångare, som blivit förstörda i krig. En låg kulle c:a 750 m söder om Lillö borgruin markerar idag platsen för det äldre Härlöv. Gamla kartor visar att här legat en medeltida borganläggning, vilket också bekräftats av en arkeologisk provundersökning 1940. Alltifrån 1300-talets förra hälft är Härlöv nämnt som huvudgård i ett godskomplex i den urgamla skånska släkten Thotts ägo. Här föddes de i unionstidens historia ryktbara nio Axelsönerna, vilkas fader, riddaren Axel Pedersen Thott, nämnes som ägare till Härlöv från 1371 till sin död 1447. Sonen Ivar skrev sig därefter till samma gård fram till 1452, då den förstördes av den svenske kungen Karl(VIII) Knutsson Bonde i samband med hans omfattande krigståg i Skåne. Byggd av Ivar Axelsson År 1458 är Ivar Axelsson för första gången nämnd som riddare "i Lillö". Som ersättning för sitt förstörda fäderne hem har han tydligen uppfört en ny borg på den ur försvars synpunkt betydligt lämpligare Lillön. Vid sitt urflöde ur Araslövssjön grenar sig Helgeån i två armar, som omsluterdenna tresidiga ö och därmed bildar en naturlig, yttre vattengrav för borganläggningen. Denna har dessutom skyddats av en inre vallgrav, omslutande en närmast kvadratiskborgholme. På västra delen av denna har rest sig ett kraftigt, rektangulärt stenhus, mätande 31,55x14,15 m i yttre mått. Det var fem våningar högt, åtminstone under dess senaretid. Andra, betydligt enklare byggnader har också funnits på borgholmen. Öster om denna låg ännu en vallgravsomgiven holme för de tillhörande ladugårdsbyggnaderna. Ivar Axelssons fasta stenhus har i sitt ursprungliga skick närmast erinrat om det något senare (1499) grundlagda Glimmingehus på Österlen. Lillöborgens motståndskraft blev tidigt satt på prov. Tillsammans med ett par av sina bröder hade Ivar Axelsson fått stora intresse i Sverige, särskilt sedan han hösten 1466 ingått äktenskap med kung Karls dotter Magdalena. Dt kom till öppen brytnining med Christian I av Danmark, som 1467 lät sina trupper belägra Lillöhus. Tack vare sitt skyddade läge kunde borgen hålla stånd ganska länge men vlev slutligen överlämnad till kung Christian som satte den ur försvarbart skick. Ivar Axelsson var vid denna tid ett slags medregent åt sin sväfar i Sverige. Som länsherr över Gotland och flera viktiga områden kring Östersjöns kuster innehade han en enastående maktställning men denna bröts till slut, då han kom i konflikt med såväl kung Hans av Danmark som riksföreståndaren Sten Sture d.ä. i Sverige. Efter att ha återlämnat Gotland till danska kronan 1487 drog han sig tillbaka till sina danska gods, där han avled i oktober samma år. Lillöhus, som troligen tidigare åter satts i stånd av herr Ivar, gick i arv till dennes svärson, svenska riksrådet Arvid Trolle, som överflyttade till Lillö Mest känd av hans ättlingar blev sonsonen Herluf Trolle, dansk riksamiral och sjöhjälte. Han och hans maka, som var barnlösa, donerade hela sin stora förmögenhet till den av dem stiftade Herlufsholms lärda skola vid Naestved, som ännu utövar sin för hela Danmark betydelsefulla verksamhet. Herluf Trolle föddes 1516 på Lillöhus, som under hans uppväxtår brändes av en bondehär i samband med den folkrensning, som leddes av amiralen Sören Norby till förmån för den landsförvisade Christian II. Så småningom sattes borgen åter i stånd och förstärktes med två runda torn . Lillö ägdes av Herluf Trolles äldre bror Börge, som dog barnlös 1571. Godset ärvdes då av systersonen Arild Huitfeldt. Därmed fästes ännu ett stort namn i Danmarks historia till Lillö. Arild Huitfeldt var dansk rikskansler och främst känd som författare till stotverket "Danmarckis Riges Krøncke". Även han var barnlös och överlät därför 1585 godset till sin avlidne broder Jakobs tre barn, av vilka Henrik Huitfeldts så småningom blev ensam ägare av Lillö, som efter svensk "påhälsning" 1612 blev moderniserat. Godsets siste danske ägare var Henrik Huitfeldts svärson,Joachim Gjersdorff, dansk rikshovsmästare, d,v,s närmast statsminister. Efter Roskildefreden 1658 ville han inte stanna kvar i Skåne och Lillö kom att bli ett av de 18 skånska gods, som enligt freden i Köpenhamn 1660 överlämnades till svenska kronan såsom vederlag för att Borgholm skulle få återgå till Danmark. Huvudgården i Lillögodset anslogs senare till militärboställe och var en tid chefsboställe för Skånska dragonregementet. Nu när Lillö kungsgård och förvaltas av domänverket. Raserad av Carl X Gustaf Redan 1659 hade borgen raserats på order av Carl X Gustafsåsom farlig för rikets säkerhet. Dessförinnan hann dock Erik Dahlberg att teckna ner den här återgivna bilden av borgen. Efter att ha utnyttjats som stenbrott kom ruinen så småningom att förvandlas till en trädbevuxen kulle. År 1937 väckte Knud Gottlieb, f d elev från Herlufsholm, tanken på en utgrävning av Herluf Trolles födelsehem och med stöd av intresserade kristianstadsbor företogs en insamling. Med Riksantikvarieämbetets tillstånd framgrävdes1938-39 ruinen av borghuset, vars bottenvåning i stort sett fanns kvar. Under åren 1940-46 utgrävdes också de igenfyllda vallgravarna och efter vissa konserveringsarbeten uppfördes ett skyddstak över ruinen. ett urval av de stora och intressanta fyndmaterialet kan studeras på Kristianstads länsmuseum. Litteraturhänvisning. Torsten Andersson Gunnar Larsson KRISTIANSTAD EN BILDKAVALKAD GENOM FYRA SEKLER ISBN: 91-86040-06-5 Kristianstads Boktryckeri AB 1984