Fallet Kråkebo stuga på Lurgatan
ur DOMBÖCKER vid
SOTHOLMS HÄRADSRÄTT

M. Österberg ./. E.W. Lewin



PROLOG

I Hasse Z:s LURGATAN 5 med omnejd (Bonniers 1944) berättas hur Utö intogs av Stockholmarna. Det tycktes ske under idylliska former, men verkligheten var en annan. Det var fråga om en regelrätt upptäckt och erövring, som inte stod en Christoffer Columbus efter. Så här kan det låta:
Grosshandlare Lewin ville gärna se sommargäster i sina stugor och villor, men hade heller ingenting emot att sälja både stugorna och villorna. Genom anslag på bryggan och i annonser bjöd han ut dem till hugade spekulanter. Några nappade, bland dem två konstnärer: George Pauli och Fanny Hjelm. Pauli köpte en strandtomt... Fanny Hjelm övertog n:r 5 Lurgatan, den sista stugan i backen ned mot sjön. En ryggåsstuga av obestämd ålder, kanske hundra eller hundrafemtio år, med en tomt på ungefär ett tunnland.
Fröken Hjelms stuga rymde ett rum och kök samt en liten kammare. Rummet och köket voro rymliga. Stugan hade en gång i tiden gett plats åt två gruvarbetarfamiljer. Björn och Lundberg hette de. Lundberg omkom vid en olyckshändelse vid gruvan. Den siste hyresgästen, innan sommargäster gjorde sitt intåg, hette Per Carlsson.

Gunborg Wildh, som växte upp på Utö och senare blev författare, skriver i sina minnesanteckningar:
Björns stuga, senare kallad Kråkebo, benämndes Björnkulan på min morfars tid. När min mamma var barn bodde Per Karlsson där. Och ... I nedre lurgatsstugorna bodde tre skeppare, Lundberg, Österberg och Karlsson.

Läsaren av dessa rader ska nu bli kunnig om hur sommargästernas intåg gick till. Vi ska läsa innantill i Domböckerna från Sotholms Häradsrätt från åren 1894 - 1895. Nå, alldeles lätt är det inte eftersom språket var annat - och det särskilt när det gällde lagspråk. Men med lite ansträngning kommer en dramatisk historia oss till mötes.




Målen vid Häradsrätten gällde dels understöd i form av rågmjöl och penningar, dels rätten till bostaden. Vi ska koncentrera oss på Lewins krav på de f. d. gruvarbetarna att lämna sina stugor.



DOMBOKEN 1894, vintertinget

År 1894 1 Februari och följande dagar förrättades af undertecknad Häradshöfding och Domare i ostm lagtima vintertinget med Sotholms Härad i tingshuset vid Westerhaninge kyrka med biträde af följande ledamöter af Häradets nämnd : Häradsdomaren A. F. Lindbom i Ribby, samt nämndemännen
L. O. Andersson i Lilla Hållsätra, P. E. Pettersson i Staf, ... F. W. Hallström å Herrhamra.
Kronolänsmannen Hjalmar Fahlborg och t.f. Kronolänsmannen Carl Pontén voro vid Rätten tillstädes såsom allmänne åklagare samt för att Rätten i hvad på deras tjänst ankomme, tillhandagå.
Efter HäradsRätten i tingssalen hållen tingspredikan sammanträdt, utlystes ting och påbjöds tingsfrid.



§32 M. Österberg ./. E. W. Lewin ang. utbekommande af understöd,
samt E. W. Lewin ./. M. Österberg ang. afflyttning



Bil. Köp
Köpekontrakt
Undertecknad Magnus Andersson... upplåter och försäljer härmed till Grossshandlaren E. W. Lewin inom Sotholms härad... helägda fastighet nemligen Kroka och Träma... dels och... den rätt till de så kallade Utö Grufvor äfvensom till samtliga byggnader och lösa grufinventarier derstädes ... en öfverenskommen och betingad köpesumma etthundrafyrtiotusen (140.000) kronor till i öfrigt följande villkor:
.....
mom 9


Bil. Herr
Som Herr Grosshandladen E. W. Levin Utö Grufvor, från och med den 1 December innevarande år ej utlämnat mitt månatliga understöd samt brutit förlikningen af den 16 Okt 1891 får jag härmed anhålla om kallelse till stämning å bemäldte Levin till vintertingert 1894 vid Sotholms Häradsrätt med påstående att honom måtte varda ålagdt till mig genast utgifva innehållet understöd, samt framgent detsamma utgifva, därtill ock förpliktas att till mig utgifva hvad nämnda förlikning innehåller hvarjemte fordras ersättning för rättegångskostnader.
    Utö Grufvor den 28 December 1893 / M. Österberg
    Understödstagare efter utö gamla Grufvebolag

Bil. Lewin
Genom kontraktet med förut varande egare af mig nu tillhöriga fastigheten Utö med underlydande Herr M. Andersson, åtog jag mig gentemot honom att till åtskilliga personer och deribland Understödstagaren M. Österberg månatligen utgifva visst understöd och detta uderstöd har jag jemväl tills vidare godvilligt tillhandahållit honom. Derutöfver och ehuru jag icke ens emot M. Andersson iklädt mig något medgifvande dertill, har Österberg innehaft bostad i en mig tillhörig byggning, belägen i närheten af corps de logis byggnaden å Utö, äfvensom planteringsland.
Sedan Österberg å mig uttagit stämning till Sotholms Härads Rätt med ykande, bland annat, att utfå understöd för tiden från och den 1 sistlidne December, får jag härigenom anhålla om genstämning å bemälde M. Österberg med yrkande att han måtte förpligtas genast afträda såväl bostaden, som det planteringsland och öfriga mig tillhöriga lägenheter, af hvilka han är besittnig, och förty genast från samtliga lägenheter afflytta.
    Stockholm den 18 Januari 1894 / E W Lewin

Bil. Gross
Till svar på Herr Gråsshandlarens E W Lewins stämning och påståenden till M Österberg den 22 Januari 1894 att jag skall afstå alla de förmåner som Grufvebolaget 1879, till Herr Gråsshandlaren E W L ewin.
Undertecknad får härmed anhålla hos Nådig Domhafvanden att undertecknad får hafva det till alla delar af de förmåner som Grufvebolaget gaf år 1879 1 Juli, och emedan jag ej från min sida vet af några oriktiga behandlingar i hvad vara må mot Herr Gråsshandlaren E W Lewin.
Undertecknad får härmed vördsamt anhålla hos Nådig Domhafvanden att E W Lewin måste åläggas att med bevis förete skälen hvarföre E W Lewin ifråntager Österberg understödet och därtil påkallar afhysning, medan det ser mig ut som E W Lewin förer stort hat på mig så vel som på alla af Grufvebolagets gammla arbetare såsom understödstagare.
De husrum och lägenheter som Underrtecknad bott i, i 48 år och har detsamma blifvit tillförlitit af Utö Gammla Grufvebolag, och den bostad och lägenheter som jag bebor ligger 480 fullgoda manssteg ned om en backe bakom ett berg, med skog på, och synes ej alls till Herr Gråsshandlaren E W Lewina hufvudbyggnad.
De potatis och planteringsland som M Österberg har, och har haft, och med Utö Grufvebolags lof med en arm upparbetat den jord af gropig och stenbunden mark och burit jord och torf, och uppfyllt de gropar, med mina egna kroppskrafter, bevis om saken finnes, om så påfodras. Och jag är född 1825 i Trema, och ifrån min barndom arbetat i Trema och Grufvorna i 54 år ...
....
Jag får härmed vördamt anhålla... att jag och min hustru får... lefva i ro för E W Lewins tyranniska bråk och vi må hafva det vi nu har till vår död.
Herr Gråsshandlaren E W Lewin påståenden i Stämningen är att han har godvilligt till M. Österberg utlemnat understödet, men då jag är tvingad att instämma E W Lewin till SotholmsHäradsrätt, för att få utbekomma detsamma så är ju E W Lewin en ljugare i den stemning hvarföre han må stå till laga ansvar för osanning.
Efven påstår Herr Gråsshandlaren E. W. Levin i sin stämning till mig att han gifver Österberg Jenstämning för jag vill utbekomma mitt understöd... jag kan ej i min enfald anat veta , en att E. W. Levin utskrifver eländiga Stämningar
Utö den 24 Januari 1894 / M. Österberg / Understödstagare efter Utö Gamla Grufvebolag.





DOMBOK 1895
Vintertinget den 5 Februari


§31 M. Österberg ./. E. W. Lewin fordran
& E. W. Lewin ./. Österberg afhysning


S.D. Vid upprop till fortsatt handläggning af det till till förlidet år V.T. instämda, under §28 i D.B. för förra tinget omförmälda målet mellan förre Grufarbetaren Magnus Österberg vid Utö grufvor samt egaren af säteriet Edesnäs med underlydande å Utön Grosshandlaren E. W. Lewin i Stockholm, instälde sig Österberg genom ombud. Lewin tillstädes kom personligen.
Efter antecknandet häraf åberopade parterna hvar för sig följande skriftliga anföranden
1. Tit. Det är ---------- Bil. Lewin
2. Tit. I följd ---------- Bil. Berg
Efter föredragningen häraf och sedan parterna öfverlemnat målet till Rns pröfning, förständigades att yttrande skulle vid tingets slut meddelas.
Å sista rättegångsdagen den 19 Mars afkunnades följande


BILAGOR

Bil Lewin
Till Sotholms Häradsrätt!
Det är att beklaga att en person som understödstagaren M. Österberg eller hvilken annan som helst, skall kunna med onödig tidsutdrägt få uppehålla en saks afgörande som är så enkel som den mellan mig och honom förda rättegången, och huru det kan vara möjligt att en person utan något som helst tillstånd af nuvarande egaren till fastigheten kan å dennes mark kan få sätta sig fast och orubblig till hinder för egaren att på rätt sätt sköta sin dyrt förvärfvade fastighet, aldrahelst som här icke är fråga om att undantaga honom det understöd jag enligt kontraktet med förre egaren Herr M. Andersson är villig att till honom utbetala med 70 skålpund Rågmjöl och Kr. 1. 04. öre per månad i penningar, utan fastän jag därtill icke förbundit mig, hvarken muntligt eller skriftligt jag dock af "Godt hjerta" tillförsäkrat honom såväl annan bostad bestående af ett rum, som potatisland, hvilket allt synes af protokollen i målet.
Wid Häradsrättens besked afkunnade i målet d. 22 Mars 1894 har Häradsrätten aktat nödigt vidare höra Österberg angående några af honom förmenta sjelf uppförda Vedskjul och en liten Visthusbod, samt en honom på obestämd tid tilldelad gammal ladugård att få hafva sitt foder uti, men hvarifrån han får detta foder ifrån, då marken här som öfverallt på Utö är min, derom talas ej/ samt om källare invid hans potatisland, och att Österberg ej varit i tillfälle att i målet yttra sig.
Därå får jag vördsamt anföra att Österberg varif sjelf närvarande vid tinget såväl den 1 Februari som d. 4 Maj 1894 och vid tillfället den 4 Maj i likhet med mig anhållit att målet redan i då befintligt skick skulle af Häradsrätten afgöras; och hvad det vidkommer det af Österberg åberopade Vedskjulet och Visthusbden, så ehuru han ej dertill köpt virket, så medgifver jag att han heruti endast måtte åläggas att genast nedrifva desamma, samt sjelf tillgodonjuta virket deraf, vid äfventyr att jag eljest må nedrifva de vanprydande rucklen, hvaraf knappast något återstår; och hvad ladugården beträffar som han innehar och skulle fått sig tilldelad af förre disponenten Karl Ericsson, som tjenstgjorde långt före min företrädares tid, så har han sjelf icke ens vågat påstå, än mindre bevisat, att han erhållit den i present, utan att han endast tillsvidare skulle få begagna densamma, ett löfte af en för mig alldeles obekant person, som jag icke rimligtvis kan åläggas att uppfylla, och innehar denna ladugård icke med annan eller större rätt än den till bostad hittills begagnade lägenhet, och hvilket jag just med stämningen afser att han skall vara skyldig att lemna, och samma förhållande är det med den af honom åberopade källaren, som tillhör ingen annan än mig, och som är uppförd af sten och virke tagen från min mark; för öfrigt nu uti sådant skick att den måste jemnas med den öfriga marken.
På grund af hvad sålunda under rättegången förekommit, kan det inte vara annat än tillfullo bevisat att Österberg innehar af mig egande och å min mark stående hus källare och bodar, samt att han icke besitter någon som helst rätt att dem vidare få innehafva, och bruka till sina döddagar, utan att han deremot är skyldig att intaga den bostad som jag af "Godt hjerta" vill tilldela, samt att han sålunda på grund af den af mig redan d:5 Augusti 1890 gjorda uppsägningen är skyldig att afflytta från samtliga af honom innehafda lägenheter, och får jag på grund af samma uppsägning yrka att han ålägges att genast eller senast den 14 instundande Mars vid tvång af vräkning lemna samtliga innehafda lägenheter, och bestrider jag å det bestämdaste hvarje vidare uppskof. Jag har visserligen förut yrkat ersättning för mina inställelser vid tinget alldenstund jag trodde att saken snart skulle vara afgjord, men som ej så kunnat blifva, ser jag mig nödsakad att anhålla om ersättning för min inställelse vid tinget d:1 Febr. 4 Maj och 27 Sept 1894 samt denna gång således 4 gånger med för hvarje gång utbetalade Kron:15- i skjutslega, eller tillsammans Kron 60.- samt i dagtraktamente hvarje gång Kr 10- eller tillsammans Kr 40- uti stämning och delgifningskostnad Kr:10- samt hvad som åtgår till lösen af protokoll i Målet, och att dessa mina kostnader måtte få qvittas mot Österbergs innestående understöd, samt af hvad han efter detta hafva skall, tills dess mig förorsakade kostnader i Målet blifvit betäckta
    Utö den 4 Februari 1895 / E. W. Lewin



Bil Berg
Till Sotholms Häradsrätt / (vintertinget 1895)
I följd af min sjuklighet samt den kalla årstiden vågar jag ej göra färden öfver sjön och personligen inställa mig vid rätten utan ser jag mig nödsakad att utföra min talan genom ombud.
På grund af Grosshandlare E.V. Levins vid förra tinget förda talan samt företedda handlingar, får undertecknad vördsamt anföra följande:
Herr Grosshandlare E.V. Levin påstår att förlikningen, som ingicks mellan honom och undertecknad den 15 okt 1891, innefattade att undertecknad därigenom tillerkändes fullt understöd, fastän han vore fullt arbetsförd, med vilkor att undertecknad skulle utgöra 4 dagsvärken i månaden. Nämde förlikning innefattade att Österberg skulle få sitt fulla understöd utan några dagsvärken, på grund af sitt läkarebetyg, och är det så att Grosshandlare Levin nu har någon annan förlikning så har Österberg ej varit med om den, utan har Levin gjort den till sin egen fördel: Och eftersom min motbok visar, som jag hade med Brukspatron Andersson, så har Österberg ej gjort ett enda dagsvärke sedan år 1886, hvarken för understöd eller betalt, Ej heller vet Grosshandlare Levins Inspektor på Utö, Mjölnare Olsson, af att Österberg skulle någon gång budas att göra dagsvärken, och ingen motbok har jag häller med Grosshandlare Levin. Vid förlikningen var ej alls fråga om några 4 dagsvärken, utan Herr Levin sade att Österberg vinner nog! Widare förklarar Herr Grosshandlare Levin, att han af godt hjerta vill upplåta ett rum till bostad åt Österberg och jord till utsäde af 1 1/2 tunna potatis på ställe där Herr Levin finner lämpligt.
Till svar härpå får undertecknad meddela att jag ej vill ha andra hvarken husrum eller land, än dem som Utö Grufbolag tillförsäkrade mig och det jag själf upparbetat med en arm och ett öga med half syn.
Herr Grosshandlare Levin yrkar att jag skulle afstå alla rum hus och områden som jag innehar. När Grufbolaget lemnade Utön, så skrefs det ej i köpekontraktet att Österberg skulle frånträda några lägenheter eller afstå från någon af sina åtnjutna förmåner, utan af Köpehandlingarne m. fl. intagna i Rättens protokoll från den 1 feb. 1894 framgår otvetydigt att ingen ändring skulle ske ihvad som angick de förmåner som bolaget med varm hand gifvit sina gamla grufarbetare, som utarbetat sig och blifvit lemlästade i dess tjänst, men det är också en känd sak att, för att tillträdande egare skulle kunna bli i stånd att fullgöra samma förpligtelser mot bolaget(s) pensionärer och fullgöra dem, så lemnade bolaget ifrån sig egendomen till så låg köpesumma att egare skulle få motsvarande eftergift och lindring vid köpet. Derigenom hade bolaget sörjt för att betrygga sina gamla arbetares framtid, men också satt egaren i stånd at fullgöra sina åtagna skyligheter mot bolagets fattiga.
Jag innehade samma bostad i 35 år under bolagets tid, upparbetade jorden och erhöll allt öfrigt af bolaget, jag har nu innehaft dessa förmåner i 14 år sedan bolaget skilde sig vid ön. Jag ingår i sommar i mitt 71sta år och min hustru i sitt 75te år. Jag trodde jag skulle få sitta i ro under mina sista lefnadsår så väl som förut, och egaren får ju vid min död öfvertaga lägenheten i betydligt bättre skick än jag mottog dem. Då omgafs lägenheten af sanka och sumpiga kärrpölar till stor del fyllda med sten och stockar och nu äro de utan ett öres kostnad för egaren förvandlade till vackra välskötta och frodiga potatisland. Grosshandlare Levin har ju åtagit sig att uppfylla köpekontraktet och undertecknad fasthåller vid sin rätt att få intill sin död bibehållas vid de förmåner han nu har och innehaft sedan Bolagets tid.
I fråga om det af pastor Lenander utfärdade intyget får undertecknat gent därimot förklara, att undertecknad ej sedan år 1869 hvarken uttagit fiskbragder i sjön, eller tagit några ur sjön, men väl har Österberg setat i båt såsom fiskelots. Pastor Lenander har glömt att i intyget införa att jag haft folk med mig (överstruket: i båten) fram på sjön.
Pastor Lenanders påstående att han sett mig i potatisåkern med hacka i hand, bevisar ej att jag har stor arbetsförmåga. Doktor Fredriksson förklarade sistl. sommar att jag lider af magplågor och hjärtlidande och tillsade mig at undvika tunga arbeten, men ej heller hålla mig i för stor stillhet. Mitt arbete i potatislandet har ej varit vidare än hvad jag orkat knåpa med på korta stunder. Något tungt arbete förmår jag ej göra; hvarken Grosshandlare Levin eller Pastor Lenander äro läkare och kunna ej skåda mina invärtes plågor: jag har visat läkarebetyg, men om sådant ånyo fodras, får jag anhålla om läkarebesigtning i min bostad, för jag orkar ej resa till läkare; jag känner själf mina inre lidanden och känner att min arbetsförmåga är slut.
En sjöbod har jag själf byggt med köpt virke. Vedbod och visthusbod har jag af egna medel inköpt virke till och själf med lejd hjelp uppbyggt; en präktig källare af gråsten till väggar och tak också själf uppbygt med lejd hjelp. Ladugården har upplåtits af disponent Eriksson. Vid min och min hustrus död, tillfalla dessa af mig med kostnad och arbete uppförda hus Herr Grosshandlare Levin utan kostnad, för att jag under mina återstående lefnadsdagar må sitta orubbad.
Österberg påstår sin rätt till ersätting för rättegångskostnader, men vill gärna gå Herr Grosshandlare Levin till mötes genom att återtaga sitt påstående om räntor, eller Österberg anhåller få utbekåmma innehållet understöd för tiden Maj - september förra året, enligt sista prottokollet, i mjöl: 148 kg 7 hg 50 gr.; i penningar 20 kr. 20 öre samt för tiden Oktober 1894 - februari 1895 likaså 148 kg 7hg 50 gr. i mjöl; i penningar: 20 kr. 20 öre - summa mjöl 297 kg 5hg och i penningar 40 kr. 40 öre. Jag är i stort behof af mitt understöd, för jag har ingenting att lefva af. För brefgångar och besvär enligt förra räkningen 4 kronor samt för detta ting också 4 kronor.
Undertecknad får slutligen på grund af i målet framvisade handlingar och den utredning af saken jag kunnat göra vördsamt yrka bifall till min i målet förda talan att få till alla delar behålla det bolaget gaf under min återstående lifstid samt anhåller att Grosshandlare Levins påståenden mot mig måtte ogillas såsom stridande mot de papper bolaget lämnade efter sig till sina arbetare. Jag har ju ej gjort egaren något till skada eller förfång, utan tvärt om; jag har ju odlat och upparbetat jorden, planterat träd och bärbuskar omkring lägenheten samt uppbygt hus med egna krafter och medel åt honom. Jag anhåller ödmjukast att Rätten af godhet ville besinna, huru länge jag tjänat bolaget, och att det var i Bolagets Grufarbete, som jag blef förlorad till både arm och syn samt för många år sedan haft och får hafva en sönderbruten kropp.
    Vördsamt / Utö Grufvor den 21 Januari 189. / M. Österberg
    Understödstagare efter Utö Grufbolag




Utslag
Beträffande den af Lewin mot Österberg väckta talan har Österberg, hvilken ostridigt innehar dels bostad uti en Lewin tillghörig byggnad, dels ock planteringsland jemte vedskjul, visthusbod, ladugård och källare, allt å Lewin tillhörig fast egendom å Utön, till stöd för sin rätt till nämnda förmåners begagnande åberopat dels att Lewin såsom nuvarande egare af Utö grufvor skulle vara skyldig bibehålla Österberg, hvilken varit anställd såsom arbetare hos Utö år 1879 upplösta grufbolag, vid åtnjutande af fritt husrum och planteringsland m. fl. förmåner, hvilka skulle blifvit Österberg i likhet med andra grufbolagets arbetare af bolaget tillförsäkrade och vid försäljning af grufvorna till Bruksegaren M. Andersson äfvensom enligt en senare mellan Andersson och grufbolaget träffad ofverenskommelse bemälde arbetare förbehållna, dels ock att Österberg vid förenämnda förliknings ingående skulle berättigas behålla det af honom brukade jordstycket;
men emedan Lewin, hvilken af bemälde Andersson inköpt Utö grufvor med tillhörande jordegendom i det mellan honom och Andersson upprättade köpekontraktet icke åtagit sig dylika förpliktelser mot Österberg, och denne ej heller visat att af honom uppgifna bestämmelser vid förlikningen aftalats,
ty och som den Österberg af grufbolaget medgifna rätt till ifrågavarande bostad, planteringsland och lägenheter icke blifvit genom inteckning betryggad,
men Österberg, efter vad omständigheterna i målet gifva vid handen icke egenvilligt inkräktat ifrågakomna jord jemte bostad och lägenheter, utan fastmer under en längre tid, äfven innan Lewin blifvit egare till fastigheten, varit i åtnjutande af omnämnda förmåner,
pröfvar HRen lagligt sålunda bifalla Lewins i målet instämda talan att Österberg förpligtas, att vid äfvetyr af afhysning på egen bekostnad inom en månad härefter från ofvannämnda af honom nyttjade bostaden med jordområde och lägenheter afflyta; egande dock Österberg, jemlikt Lewins medgifvande borttaga och tillgodogöra sig det till vedskjulet och visthusboden använda virket, och skola parterna hvar sina å målet hafda kostnade sjelfa vidkännas.






Research och sammanställning :
Lasse Rabenius 2004

Lucifer förlag



till startsidan