Sidrubrik

Fritz Olssons Manufaktur som sålde tyger och underkläder tog också emot så att man kunde få lakan och örngott sydda.

Särskilt till jularna skyltade de fint med underkläder lagda i kartonger med glitter och rosetter.

Sture Nilssons Speceri var också en fin affär som julskyltade med fruktkorgar fyllda med sydfrukter och stora

chokladkartonger.

Westerbergs Efterträdare som ägdes av Gustav Larsson gjorde själv sina charkuterivaror. Även här var det fin julskyltning med grishuvud, pastejer, syltor m.m.

Mårtenssons Speceri ägdes av Agnes Mårtensson som trots att det bara var en liten affär hade stor sortering. I samma

hus hade Hansson sitt skomakeri.

I ett utbygge vid sidan om Arups hus låg Salong Chick som ägdes av sömmerskan Bengta Andersson.

Intill hade Silva Jönsson Blomsterhandel och så Posten som sköttes av Inge Carlén och hans fru med hjälp av Stina Sjögren.

Långebros Mekaniska Verkstad ägdes av Carl Björklund. De hade många anställda och hade mycket arbete till Brännerier och till Stärkelsefabriken.

"Pelle Monark" låg intill, han som sålde Monark cyklar, därav namnet. Han hade också verkstad där han lagade cyklar.

Walfrids Svenssons Möbelaffär hade egen verkstad och han gjorde möbler från bräda till färdiga skåp, bord och stolar

mest skulpterat.

Lavessons Magasin tog emot säd. I skördetid kunde det bli långa väntetider för hästarna och de som skulle lämna säd. Uppe vid gatan stod Pella Andersson om helgerna och sålde frukt och grönsaker.

Trikåboden ägdes av Rut Olsson och sålde varor som Mors- och Farsdagspresenter såsom förkläden, strumpor och

underkläder.

Till Långebro station gick man ofta för att se på de resande som kom med tågen från Malmö eller Ystad, men för det mesta gick vi in på stationen för att värma oss särskilt när vi gått ner oss på isen. De hade nämligen en stor och bra kamin.

Efter järnvägsspåret låg Gulfmacken och Hanséns Bilverkstad som ägdes av Harald Hansén. De sålde bilar av märket

Citroen

Johanssons cigarraffär sålde allt som tillhörde en cigarraffär. De tog också emot tips och sålde böcker av kända författare särskilt en serie som hette Gård och Hembygd och som var mycket populär.

Österbergs Järn var en varufylld affär särskilt till jakt och fiske men också hushållsartiklar i emaljerat. På senare tid sålde

de även rostfria kastruller och kaffekannor. Österbergs ägdes av Oskar Larsson och Folke Lilja.

Längre ner på gatan låg Immelkol som gjorde gengaskol till lokstallarna.

Fjäderfäslakteriet började i liten skala men är numera en stor anläggning - Kronfågel.

Efter Gulfmacken kom Långebro sedan var vi inne i Kristianstad.

Gick man på vänster sida mot Kristianstad kom man först till Nils Anderssons Skrotupplag. Han hade mest Bilskrot men

senare såldes bilar av märket Peugeot. Därefter kom Dahls Bageri som ägdes av Helge och Göte Dahl. De bakade bröd som hette "Gärds Hembakta". De hade också affär och skickade mycket bröd och kakor med bussar ut till landet.

Johanssons hade en cigarraffär med full sortering som tillhörde en cigarraffär. Där köpte vi våra filmstjärnekort. Fick man

Shirley Temple var man stolt.

Sen kom man förbi Sjöholms bostad, i uthuset hade de tillverkning av sina charkvaror.

Syster Anna Rosendal hade inte någon bestämd mottagningstid utan tog emot dygnet runt om det hände något.

Shellmacken sköttes av Hans Rosenqvist. När Stadslinjen började gå ut till Vilan hade den Shellmacken som ändstation där

de vände och körde tillbaks till stan.

Oskar Lövkvist drev Rörledningsfirma i källaren till sin bostad. Henrik Persson hade affär med elektriska grejor bl.a. fina

kristallkronor, som de skyltade med. De hade också verkstad i källaren med 2-3 anställda.

Vid Stenhuggeriet var vi och hoppade på kasserade stenar. Ibland ramlade vi och fick rejäla skrubbsår.

Fasts Conditori hade bageriet på gården. Där kunde vi ungar få kakor som hade blivit brända.

Axel Svensson började med sin möbelaffär uppe vid gatan i liten skala.

Signe Persson ägde slöjd och bosättningsaffären där vi brukade köpa våra presenter när vi skulle gå på kalas. Hon slog nog

av på priset när hon förstod att vi ville ha det.Hon sålde också kaffe i lösvikt som hon malde i en stor kvarn.

Ljungkvist Dam och Herrekipering sålde Solblommans klänningar. På sommarenkunde många ha likadana klänningar. De

sålde också kostymer underkläder. Fru Ljungkvist var också ombud för korsetter "Spirella". De sålde också kostymer rockar och kappor