KULTUR II
HAROLD
BLOOM
"En elegi över kanon" i Den västerländska kanon uppfattar jag som ett både konservativt och kontroversiellt bidrag till den samtida litteratur- och kulturkritiken. Det konservativa ser jag i Harold Blooms uppfattning om litteraturen, medan hans syn på den allmänna företeelsen inom modern kulturkritik verkar vara både konservativ och kontroversiell.
(hösten 2002)
"En elegi över kanon" i Den västerländska kanon uppfattar jag som ett både konservativt och kontroversiellt bidrag till den samtida litteratur- och kulturkritiken. Det konservativa ser jag i Harold Blooms uppfattning om litteraturen, medan hans syn på den allmänna företeelsen inom modern kulturkritik verkar vara både konservativ och kontroversiell.
(hösten 2002)
SIMONE
de BEAUVOIR
Simone de Beauvoirs kritik av psykoanalysen är viktig för bevisning av hennes huvudtes: "Man föds inte till kvinna, man blir det" (de Beauvoir, Det andra könet, 1986, s. 162). Vad hon måste göra för att bevisa sin teori är att bestrida gamla teorier samt att bevisa sin teoris giltighet.
(hösten 2002)
Simone de Beauvoirs kritik av psykoanalysen är viktig för bevisning av hennes huvudtes: "Man föds inte till kvinna, man blir det" (de Beauvoir, Det andra könet, 1986, s. 162). Vad hon måste göra för att bevisa sin teori är att bestrida gamla teorier samt att bevisa sin teoris giltighet.
(hösten 2002)
VILÉM
FLUSSER
Vilém Flusser föreslår i sin bok En filosofi för fotografin en annorlunda sätt att tolka och dechiffrera fotografiska bilder. Han utgår ifrån förhållandet mellan fotografen (människan) och kameran (apparaturen). Huvudfrågan i detta förhållande är fotografens frihet (och människans frihet i ett större sammanhang).
(hösten 2002)
Vilém Flusser föreslår i sin bok En filosofi för fotografin en annorlunda sätt att tolka och dechiffrera fotografiska bilder. Han utgår ifrån förhållandet mellan fotografen (människan) och kameran (apparaturen). Huvudfrågan i detta förhållande är fotografens frihet (och människans frihet i ett större sammanhang).
(hösten 2002)
FREDERIC
JAMESON
I "Postmodernismen eller Senkapitalismens kulturella logik" förklarar Frederic Jameson postmodernismen genom att jämföra den med modernismen. Denna metod verkar både given och logisk och t.o.m. vetenskaplig.
(hösten 2002)
I "Postmodernismen eller Senkapitalismens kulturella logik" förklarar Frederic Jameson postmodernismen genom att jämföra den med modernismen. Denna metod verkar både given och logisk och t.o.m. vetenskaplig.
(hösten 2002)
MARTHA
C. NUSSBAUM
Martha Nussbaum skriver om det etiska i litteraturen som enligt henne kan användas för att skapa ett bättre, mänskligare samhälle. Hon menar att litteraturen får oss att känna empati och medlidande som i sin tur påverkar vår moral och vår syn på samhället. Hon eftersträvar en litteratur som ska vara delaktig i den offentliga diskussionen eftersom det inte har varit så på den senaste tiden, åtminstone inte i USA.
(hösten 2002)
Martha Nussbaum skriver om det etiska i litteraturen som enligt henne kan användas för att skapa ett bättre, mänskligare samhälle. Hon menar att litteraturen får oss att känna empati och medlidande som i sin tur påverkar vår moral och vår syn på samhället. Hon eftersträvar en litteratur som ska vara delaktig i den offentliga diskussionen eftersom det inte har varit så på den senaste tiden, åtminstone inte i USA.
(hösten 2002)
THOMAS
NAGEL
Thomas Nagel försöker i sin bok Utsikten från ingenstans utforska objektivitetens och därmed också vetenskapens begränsningar i frågan om sökandet efter sanningen. Han påpekar att objektiviteten är vetenskapens drivkraft. Vår subjektiva uppfattning om världen är beroende av vår perceptionsförmåga.
(hösten 2002)
Thomas Nagel försöker i sin bok Utsikten från ingenstans utforska objektivitetens och därmed också vetenskapens begränsningar i frågan om sökandet efter sanningen. Han påpekar att objektiviteten är vetenskapens drivkraft. Vår subjektiva uppfattning om världen är beroende av vår perceptionsförmåga.
(hösten 2002)
SALMAN
RUSHDIE
I den här uppsatsen kommer jag att resonera kring representationer
av kulturell identitet och kulturell tillhörighet med utgångspunkt
i Salman Rushdies roman Satansverserna. Det känns logiskt
att börja med en kort presentation av de allmänna teoretiska
uppfattningarna om kulturen och kulturell identitet. Frågan om kulturell
identitet behandlas bl.a. inom det postkoloniala projektet.
(hösten 2002)
DET
MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET
I min analys utgår jag från två skönlitterära verk. Det ena är Hanif Kureishis The Black Album, som jag analyserar i nästa kapitel. Det andra är John Kings Sexdivisionen som jag också tänker analysera i ett enskilt kapitel. Kureishis föräldrar kom till England från Pakistan, medan King är en vit engelsman. På så sätt hoppas jag undvika alla "centriska" fällor.
(hösten 2002)
I min analys utgår jag från två skönlitterära verk. Det ena är Hanif Kureishis The Black Album, som jag analyserar i nästa kapitel. Det andra är John Kings Sexdivisionen som jag också tänker analysera i ett enskilt kapitel. Kureishis föräldrar kom till England från Pakistan, medan King är en vit engelsman. På så sätt hoppas jag undvika alla "centriska" fällor.
(hösten 2002)
Här skriver jag om Peter Lutherssons Svensk litterär modernism så som jag uppfattade boken. Jag vill gärna rekommendera hans bok som en nyttig och lärorik läsning om svensk modernism.
(våren 2003)
Massmediernas bevakning av gatufester handlar, enligt min mening, egentligen om klassisk mörkläggning. Varför reagerar staten (polisen) och massmedier så överdrivet mot några oorganiserade grupper av så kallade vandaler är en fråga som jag kommer att försöka besvara här.
(våren 2003)
ROLIGA LÄNKAR: