Rationalitet i von Wrights mening är den västerländska rationaliteten som kännetecknar den västerländska vetenskapen. Under den vetenskapliga revolutionen skapades naturvetenskap som ett nytt sätt att förstå och förklara naturen med rationellt tänkande. Denna rationalitet som har använts för att säkerställa kunskap har enligt von Wright tre viktiga egenskaper:
1. följdriktig och motsägelsefri resonemang där slutsatsen följer från premisser,
2. välgrundade påstående och
3. förmåga att förutse och kontrollera händelser i naturen.
Dessa egenskaper var viktiga för att kunna skilja på den sanna kunskapen med vetenskaplig grund från en annorlunda kunskap som erbjöds av kyrkan, antiken eller magin. Den västerländska vetenskapen resulterade i utvecklingen av teknologin som gjorde livet lättare och bekvämare. Den positiva sidan av teknologin lede till att vetenskapen accepterades i hela världen. På så sätt har den västerländska rationaliteten blivit en viktig del av den globala kulturen.

2. Begreppet lag har två betydelser, enligt von Wright. Vilka är de?

Olika betydelser av begreppet lag använder von Wright i sitt försök att förklara skillnaden mellan den grekisk-romerska och den västerländska vetenskapen. Enligt honom finns det lagar som styr händelser i naturen och lagar skapade av människor som föreskrifter och normer i ett samhälle. Naturens lagar beskriver man och de har att göra med Vara, medan normer föreskriver man och de har att göra med Böra.

De antika vetenskapsmännen förklarade först naturens lagar med de lagar som rådde i deras samhälle för att senare uppfatta naturlagar som norm för ett rättvist samhälle. Vi ser det, menar von Wright, som om de inte gjorde åtskillnad mellan de två begreppen utan förväxlade eller sammanblandade dem.

Påståendet att grekerna uppfattade naturens ordning som ett ideal eller norm för samhället håller inte, enligt honom, eftersom detta kräver att vi uppfattar tanken på naturens lag samtidigt som ideal och som verklighet. Jag förstår inte hans argument att "ett sådant krav kan vi inte fylla". Varför kan inte något som är verklighet inom ett område uppfattas som ideal för ett annat område? Vi gör likadant som grekerna när vi tar rationaliteten som är verklighet inom teknologin (där vi har med objekt att göra) till ideal i vårt letande efter ett bättre samhälle (där vi har med subjekt att göra).

3. Vad menar von Wright med begreppet "inkommensurabilitet"?

Förväxlingen av naturens lagar och föreskrivna normer under antiken, menar von Wright, leder oss till slutsats att deras vetenskap var omogen i jämförelse med vår, medan denna slutsats bevisar bara att vi inte kan förstå deras kultur. Svårigheter med att översätta en främmande kulturs språk till vår eget gör att vi inte kan förstå andra kulturer. Med begreppet inkommensurabilitet betecknar von Wright ojämförbarhet av ordets betydelse i olika kulturer. Antikens och vår uppfattning av ordet natur är olika och det är inkommensurabilitet, ojämförbarhet som hindrar oss att förstå förnuftigheten i antikens tänkesätt.

Jag tror inte att svårigheter med språket utesluter förståelse av en annan kultur för då skulle vi inte heller kunna förstå vår egen kultur. J. P. Sartre skrev t.ex. i sin bok "Orden" att vi inte kan förstå varandra eftersom en och samma ord uppfattas olika av olika människor, men denna inkommensurabilitet inom en och samma kultur hindrar oss inte att förstå denna kultur. Det är inte lätt att förstå vare sig sin egen eller andra kulturer men det verkar inte omöjligt.

4. Vilka tre egenskaper kännetecknar det nya tänkesättet, enligt von Wright?

Den moderna vetenskapens tänkesätt har, enligt von Wright, tre grundläggande egenskaper som hade avgörande betydelse i skapandet av den nya världsbilden. En egenskap är den nya synen på förhållandet mellan människan och naturen. Det var Descartes dualistiska uppfattning om människan som den andliga och naturen som den materiella som utgör grunden till den nya synen. Nu blir naturen ett objekt och människan ett subjekt som observerar och manipulerar naturen. Naturbegreppet ändrades nu till både mekanisk och deterministisk. Mekanisk då allt kan beskrivas med kropparnas rörelse och deterministisk då dessa rörelser styrs av bestämda naturlagar. Detta betyder att allting kan förutses om man känner till naturlagarna. På samma sätt beskriver också Shapin och Liedman människans befrielse från naturen under den vetenskapliga revolutionen. Shapin skriver själv mycket om den mekaniska bilden av naturen i motsats till den antika, animistiska bilden. Han hänvisar till det mekaniska uret som den viktigaste metaforen under den vetenskapliga revolutioner.

En annan egenskap hos det nya tänkesättet är synen på förhållandet mellan delar och helhet. För att förstå naturlagar och kropparna delar man upp helheten i små bestående delar och utifrån delarnas egenskaper och verkningssätt förklarar helheten.

Den tredje egenskapen i det nya tänkesättet är den roll experimentet har i uppfattandet av naturen. Shapin skriver också om vetenskapsmännens letande efter metoder som skulle säkerställa kunskap och han nämner också Bacons krav på att experimentet skulle kunna upprepas för att det ska uppfattas som vetenskapligt. Att experimentera är att ha en manipulativ inställning till naturen, något som inte skulle uppskattas av antika tänkare men som var gemensamt för både naturvetenskapsmän och magiker eller ockultister. Möjligheten att upprepa och därmed förutse resultatet av ett experiment var viktig i utvecklingen av teknologin, som enligt både von Wright och Shapin förändrade vetenskapens ställning. Bacon utrycker denna tanke med orden: "Kunskap är makt" eftersom den som har kunskap har också maktmedel och kan härska över andra.

Vetenskapens öppenhet ser von Wright också som ett viktigt grunddrag av det nya tänkesättet. Tendenser att hemligstämpla kunskap av ekonomiska eller säkerhetspolitiska skäl uppfattar han som en fara till vetenskapens goda rykte.

5.Vilka två olika sätt finns det, enligt von Wright, att betrakta naturen?

Det finns två olika sätt att betrakta naturen om man utgår ifrån förhållandet mellan människan och naturen. Man kan uppfatta naturen som en stor helhet som människan är en del av och därför måste rätta sitt liv efter naturens lagar. Denna syn hör till antiken där människan skulle leva i harmoni med naturen enligt idéer om mikrokosmos (t.ex. människan) och makrokosmos (världsalltet).

Det andra sättet är att uppfatta naturen som ett motstånd, som människan måste övervinna. Denna syn delar vetenskapen med kristendomen, menar von Wright, eftersom i Bibeln beskrivs förhållandet mellan människan och naturen i termer herre (människan) och tjänare (naturen). Den vetenskapliga rationalitetens syn på naturen som ett objekt som ska observeras och manipuleras har jag redan beskrivit som en egenskap av det nya vetenskapliga tänkesättet.

Här uppfattar jag inte hur von Wright resonerar. Menar han att naturen är objekt som ska observeras och manipuleras eller att den är motstånd som ska övervinnas? I Bibeln fick människan som Guds skapelse rätt att härska över naturen så uppfattningen om naturen som motstånd finns inte där heller. Han uppfattar troligen ett objekt som något som gör motstånd när man försöker manipulera det.

6. Vad menar von Wright med begreppet omständigheternas diktatur?

De som försvarade demokrati i andra världskriget, menar von Wright, utgör nu p.g.a. omständigheternas diktatur hotet mot demokrati. Omständigheternas diktatur förklarar von Wright som det tvång i en bestämd riktning som är påföljd av en accelererande och relativt autonom teknologisk utveckling som kräver en oavbrutet ekonomisk tillväxt och expansionism. Människor kan inte göra någonting annat än att försöka hänga med i den teknologiska utvecklingen som prioriteras framför allting annat. Människans lycka och välbefinnande, ett meningsfullt liv och utvecklingen av ett rättvist samhälle underordnas teknologins utveckling som vi inte längre kontrollerar.

Påföljder av en sådan av människor oberoende utveckling kan vi se redan i dag. Antalet arbetslösa och utslagna ökar samtidigt som en teknologisk elit redan växer fram. Beslutstagande blir allt mindre demokratiskt eftersom utvecklingen blir allt mer oöverskådlig för den stora massan som får finna sig i omständigheternas krav. Omständigheternas diktatur hotar demokratin och kan leda till en potentiell diktatur eller polisstat styrd av den nya, teknologiska eliten.

Denna bild verkar inte alls orealistisk med tanke på det vi redan har sett. Ökat informationsflöde förvandlas inte till kunskap utan till förvirring. Precis som von Wright skriver är vi allt mer individer som får kämpa för att hänga med utvecklingen. Omständigheterna har lett oss till att allt mer acceptera övervakning och kontroll av människor i form av videokameror på alla möjliga ställen. Bara ett decennium efter berlinmurens fall bygger vi själva en EU- eller USA-mur. Kallakrigets år har ersatts av ett krig mot terrorismen som nu hotar oss med ett tillstånd av ständigt krig, ett sådant som George Orwell beskriver i sin bok "1984". Kanske kan förnuftet hitta lösningen för vår situation, menar von Wright, men han är inte optimist.
"Jag har ingen stark tro på 'förnuftets' seger.", skriver han, "Men kanske kunde min inställning kallas för en bekännelse till förnuftet som ett hopp för människan."

7. På vilket sätt skiljer sig intelligibilitetens kris från förnuftets kris?

Med ordet intelligibilitet menar von Wright begriplighet. Grunden till den vetenskapliga världsbilden är nämligen tron på verklighetens intelligibilitet, begriplighet. Denna tro delar vi, för övrigt, med antika tänkare eller "vetenskapsmännen". Utveckling av naturvetenskapen började när man försökte förklara naturen utan hjälp av religionen. Man trodde på människans förmåga att förstå och förklara verkligheten.

Nu har man en kris i fysikens begreppsvärld, eftersom man upptäckte företeelse som inte kan förklaras med existerande begrepp inom fysiken. Detta betyder att vår världsbild inte är sann och att den är på väg att förändras. Denna förändring kommer att vara lika stor och revolutionär som förändringen av medeltida världsbilden. Intelligibilitetens kris är orsakad av utvecklingen av naturvetenskapen, menar von Wright, då vi inte längre kan göra verkligheten begriplig.

Förnuftets kris däremot orsakades av tvetydigheten hos teknologins och industrialiserings inverkningar. De positiva effekter av teknologins utveckling följdes av de negativa som miljöförstöring, alienering, stress o.s.v. Detta har lett till "svärmeriet i västvärlden för österländsk levnadsvisdom…" och till tro på "övernaturliga", något som von Wright uppfattar som irrationalism, oförnuft och självbedrägeri. Utbrotten av denna irrationalism är en sida av förnuftets kris. Orsaker för denna kris kommer utifrån den vetenskapliga rationaliteten medan orsaken för intelligibilitetens kris kommer inifrån som ett resultat av naturvetenskapens utveckling.

Litteratur:

Vetenskapen och förnuftet, Georg Henrik von Wright, 1986

<<-- KULTUR