Industrialisering, stora och små berättelser

I The Origins of the Modern World (2002) försöker Robert Marks ge en alternativ förklaring om varför just Europa fick den världsledande dominanta ställningen från det industriella genombrottet och framåt. För att komma bort från den ledande eurocentriska förklaringen utgår han ifrån ett globalt och ekologiskt perspektiv. I det globala perspektivet jämför han utvecklingen i Europa med den i Kina och Indien. Just Indien svarade för 33 % av världens produktion år 1750, medan Kina svarade för 23 %, nämligen lika mycket för Europa. Svar på frågan hur och varför Europa lyckades vända denna situation till sin fördel hittar Marks bland annat i det biologiska perspektivet. Ekologiskt sett, menar han, var den ekonomiska produktionen och befolkningsmängden begränsade av den så kallade biologiska regimen. Allt det som människor behövde kom från naturen, eller som Marks utrycker detta, från det energi flödet som kom från solen till jorden. Enligt Marks uppnådde både Kina (ca 1850) och Storbritannien (ca 1750), landet som först industrialiserades i Europa, den biologiska regimen gränsen. Mat, kläder och träd för husbygge och energi kom alla från landet och konkurrerade med varandra. Ville man öka energiförbrukning var man tvungen att minska landområde där mat eller bomull odlades. I Kina försökte man lösa problemet genom att satsa mer på jordbruk. Men specialisering inom jordbrukproduktionen, ökat marknadsutbyte och förbättrad transport inom den biologiska regimen ledde till intensivt jordbruk och inte till en industriell revolution.

Även Storbritannien befann sig alltså vid den gamla biologiska regimens gränser. Skogar i Södra England, skriver Marks, avverkades för Londons skull. Utan en ny energikälla skulle landets skogar avverkats och Storbritannien kunde gå Kinas väg. Det var bara slump, menar Marks, att kol fanns nära marken och nära London. Det tursamma förhållandet mellan behov och tillgång av kol var utgångspunkt för kolindustrins begynnelse. Kol användes snart inte bara för värme utan också för ångmaskiner. Användningen av de första ångmaskinerna var absurt dyrt eftersom det krävdes stora mängder kol för att de skulle fungera. Ångmaskinerna var alltså högt oekonomiska på alla område förutom just i kolgruvor där kol användes grattis. Användningen av kol för ångmaskiner befriade människor från den gamla biologiska regimen begränsningar och möjliggjorde en snabb ökning av både befolkningen och av den ekonomiska produktionen. Kol var alltså den nya energikällan men också en förutsättning för vidareutveckling av ångmaskiner. Först användes dessa maskiner i kolgruvor, men snart började dem också användas för att transportera kol för gruvor till London och andra städer.

Enligt Marks var inte bara kol utan också Storbritanniens kolonier avgörande för landets industrialisering. Kolonier betydde ju mer land för bomulls- och sockerplantager. Marks skriver också om att utvecklingen av de nya nationella staterna i Europa skapade en stark konkurrens mellan europeiska länder. Denna konkurrens ledde till kolonisering av världen. I sina kolonier fick man tillgång till varor som sen kunde säljas till andra europeiska länder. Den ledande ekonomiska politiken i Europa var vid denna tid merkantilismen som skulle stärka statens makt. För att öka sitt kapital försökte man nämligen behålla pengar och guld inom landets gränser genom att inte köpa varor utan att bara sälja dem. Den hårda konkurrensen ledde naturligtvis till konflikter i Europa och dessa konflikter spred sig även i europeiska kolonier. Storbritannien gick segrande ut ur dessa konflikter som så småningom förvandlade kolonialismen till imperialismen. Det vill säga att man inte längre bara importerade varor från sina kolonier utan att man nu övertog fullständig kontroll över dem. Med sin kol och sina kolonier kunde Storbritannien nu bryta sig ut ur den biologiska regimens kedjor och utveckla sin industri. Marks skriver om att användningen av ångmaskiner inom industri började inom bomullsindustri. Kring 1700-talet var Storbritannien, precis som resten av världen, översvämmad av den billiga indiska bomullen. Redan år 1707 inför landet tull för indisk bomull och det var just protektionismen samt råvaror från kolonier som ledde till landets ändring till bomullstextil producent och inte importör. Dessutom blev hela Indien Storbritanniens koloni år 1857. Men då började Storbritannien plötsligt förespråka fri handel. En sådan ekonomisk politik är ett exempel med vilket Marks argumenterar att man gjorde vad man kunde för att hindra utvecklingen i världen och därmed förstärka sin ledande roll.

Redan från 1790-talet förbättrade Storbritannien sin bomullsindustri med ångmaskiner. Nu användes ångmaskiner i kolgruvor, inom industrin och för järnväg. Fortsättningen handlade enbart om vidareutveckling och om tekniska förbättringar. Järnväg behövde mer kol, mer ångmaskiner, mer järn och mer stål. Järn och kol användes också för att tillverka vapen och kanoner. Redan i det första opiumkriget mot Kina mellan 1839 och 1842 använde Storbritannien ett nytt krigsfartyg som var hel byggd i järn. Det första järnfartyget, Nemesis, tillverkades inte för staten utan för Östindiska kompaniet, men det var en stark symbol för den nya regimens livsvillkor.

Utan kol och kolonier fortsatte alltså Kina utvecklingen inom den gamla biologiska regimen genom att förbättra jordbruk. Tack vare kol och kolonier bröt sig Storbritannien ut ur den biologiska regimen. Landets fabrikanter och uppfinnare klarade utmaningen i kolgruvor och utvecklade ångmaskiner. Detta kunde också Kineser och Indier ha gjort, avslutar Marks, men de hade inte kol och kolonier. Enligt Marks hade den vetenskapliga revolutionen ingen påverkan på industrialismens början även om den var viktig för senare utveckling av nya industrigrenar. Vetenskapen var dessutom inte unik för Europa, påpekar han, utan dess idéer spreds fritt genom Euroasien.

Robert Marks förklaring av industrialiseringen ur ett globalt och ekologiskt perspektiv uppfattar jag som både rimlig och övertygande. Men hans ekonomiska historia är bara en liten del av det större historiska sammanhanget. Han både börjar och avslutar sin bok med de blodiga händelserna i USA den 11 september 2001. Det är det ekonomiska gapet som, enligt honom, ligger bakom en sådan blodig utveckling. Det viktiga problemet är inte längre förklaringen av gapets uppkomst, eftersom "the gap has become the essential problem of the modern world, and it, rather than its explanation, now must be tackled." (Marks, 2002, sid. 162). Om det nu är så att det ekonomiska gapet ligger bakom blodbladet i USA, då kan man kanske också säga att otaliga blodblad i historia ligger bakom själva gapet. Marks skriver om slaveri, kolonialism och imperialism som om de var ekonomiska och inte blodiga begrepp. Den gamla biologiska regimen var verkligen en given struktur, just så som han skriver om den. Men hans strukturalistiska analys av det globala perspektivet uppfattar jag som en förenkling av historien. Med den bakomliggande strukturen kan man förklara Afrikas underläge i den biologiska regimen. Däremot går det inte att förklara slaveriet eller till exempel de miljoner döda i Belgiska Kongo med enbart strukturen. Det senare handlar om den västerländska människans handlande och inte om någon struktur. Enligt Marks verkar det dessutom som om det inte fanns någon kol i Kina, eller någon annanstans i världen. Men så var det nog inte.


McKay med flera skriver i A History of World Societies (2004) om två olika syner på de stora förändringarna inom produktionen. Vissa historiker ser dessa förändringar som en evolution och inte som en revolution. Övergången till industriell produktion var nämligen ganska lång med manufakturproduktion som en utvecklingslänk mellan hantverk och industri. Redan under manufakturproduktion ersattes mänskligt arbete med maskiner som drevs av vattenkraft, menar de. Andra historiker menar att alla de grundläggande ekonomiska, sociala, politiska och kulturella förändringar som inleddes med industrialisering rättfärdigar uppfattningen om att en revolution ägde rum. Bland dessa kan man räkna både R. Marks och McKay med flera, eftersom de anser att den industriella revolutionen med sin stora påverkan och betydelse var den största omvandlingen efter utvecklingen av jordbruket.

Till skillnad från R. Marks förklarar McKay med flera orsaker för industrialisering ur ett eurocentriskt perspektiv. Bland de olika faktorer som orsakade industrialiseringen betonar McKay med flera förbättringar inom Storbritanniens jordbruk, ny teknologi, nya energikällor, förbättrad transport och utländsk handel. Användningen av kol som ny energikällan får lika stor betydelse i båda förklaring medan synen på koloniernas betydelse tydligt belyser skillnader mellan et eurocentriskt och ett globalt perspektiv. McKay betonar de inhemska orsakerna till att Storbritannien blev en sjömakt och den ledande handelsnationen, medan Marks lägger tyngdpunkten på den globala utvecklingen. Enligt Marks hindrade nämligen Storbritannien utvecklingen i kolonier och på så sätt försäkrade sin världsledande ställning. Enligt McKay ledde utvecklingen i Storbritannien logiskt till landets dominans i världen. Men jordbruk, teknologi och transport var, enligt Marks, lika utvecklade i Kina som i Storbritannien. Det som skilde åt dessa två länder var kol och det som Marks kallar för kolonier och McKay med flera för utländsk handel.
Begrepp "utländsk handel" står då för det eurocentriska perspektivet hos McKay. Begrepp "kolonier" står för det globala perspektivet hos Marks. I McKays "stora berättelse" finns det både plats för ett eurocentriskt-, ett globalt- och ett genusperspektiv. Men det globala perspektivet används först för att förklara industrialismens stora påverkan på hela världen. Dessutom presenterar McKay också fakta som visar den jämna utvecklingen i världen före industrialiseringen. Det enda som skiljer Marks och McKay verkar vara just perspektivet. Men i båda dessa perspektiv försvinner de stora blodiga händelser som utrotningen av inhemska befolkningen i Sydamerika, omkring tio miljoner afrikanska slavar eller kulsprutornas och kanonernas otaliga offer. Även om Marks betonar betydelsen av slaveriet är det just kapitalismens uppkomst, kol och järn, ångmaskiner, järnväg, bankväsen och Englands lugna politiska situation de faktorer som ligger bakom industrialiseringen. Även om McKay kommer med dödssiffror i Latinamerika eller Afrika har han inte mycket att säga om till exempel den belgiske kungens sätt att styra Kongo. Om detta finns dock mycket att hämta i Josef Conrads roman Mörkrets hjärta (Heart of Darkness 1902).

Genusperspektiv på det industriella samhället genomsyrar Ulla Wikanders Kvinnoarbete i Europa 1789-1950 (2002). Både R. Marks globalt- och Wikanders genusperspektiv kommer egentligen som kritiken av den förenklade stora berättelse som för det mesta handlar om den västerländske vite mannen och inte om någon riktig världshistoria. Wikander skriver om industrialiseringens påverkan på arbetsdelning mellan män och kvinnor. Den tämligen lösa arbetsdelningen fram till 1800-talet förvandlades till en strikt genusuppdelning som enligt Wikander motsvarade den borgerliga synen på kvinnan. Enligt denna syn står mannen för familjeförsörjning och kvinna för hemarbete. Uppkomsten av en sådan genusdelning förklarar Wikander både med tekniken och med ideologi. Införandet av den nya tekniken under industrialiseringen gav möjligheten till genusdelning. Denna möjlighet i samband med den borgerliga ideologin förpassade enligt Wikander kvinnor till hemmet. Även här rättfärdigades dominans med socialdarwinismen, så som det också gjordes på det globala planet. De utomeuropeiska länder förklarades som biologiskt mindre utvecklade än de europeiska, medan kvinna förklarades som biologiskt mindre utvecklade än män. Marks beskriver hur Storbritanniens dominans användes för att underkuva kolonier och Wikander skriver om mansdominans som användes för att underkuva kvinnor. Både kvinnor och inhemskbefolkningen i kolonier uppfattades som den andre, den svagare och mindre utvecklade. Wikander påpekar att kvinnornas underkuvande var en social konstruktion som inte hade någon biologisk grund. Marks gör egentligen likadant när han betonar den jämna utvecklingen i världen före industrialismens uppkomst. Under tiden för Storbritanniens industrialisering arbetade kvinnor både i gruvor och på fabriker, skriver Wikander. Först kring 1830- och 1840-talet började den borgerliga kvinnouppfattningen forma verkligheten och därmed utesluta kvinnor från de bra betalde arbeten. Ironisk nog, menar hon, fick kvinnor ta över de lågtbelönade arbeten trots att det gick emot den borgerliga kvinnouppfattningen.

Alla tiders historia från 1992 (Börje Bergström, Arne Löwgren och Hans Almgren) kom ut som en grundbok i historia för gymnasieskolan. Trots sitt lilla omfång lyckas författarna i sin förkortade version ta upp all huvudpunkter från den stora berättelsen. Det europeiska perspektivet dominerar ohotad av varken ett globalt eller ett genusperspektiv. Även här förklaras den industriella revolutionen som den största förändringen i människans historia sedan hon blev en bofast jordbrukare. Förutsättningen för revolutionen var jordbrukets omvandling som ursprungligen började i Nederländerna. Uppkomsten av storgodsägare i England på grund av inhägnandet (enclouser), nya jordbruksmetoder och potatisen ledde till en stor folkökning, då dödstalen i Europa sjönk. Det politiska systemet i England var stabilt, något som ledde till att landet blev världens mäktigaste handelsnation. Enligt denna förklaring ser det ut som om England bedrev en fredlig utländskhandel, så som det egentligen var fallet med Kina. England var dessutom Europas största frihandelsområde, skriver författarna utan att förklara att frihandel uppskattades först efter att England försäkrade sitt monopol i världshandel. Vidare står det att England köper sina varor billig på en världsmarknad och att landet genom sin handels nät säljer sina industrivaror. Efter en sån idyllisk framställning skriver man ändå att det var slavarbete i kolonier som gav billig råbomull. Med stenkol, vattenkanaler, stora tekniska uppfinningar som ångmaskinen och mekanisk vävstol är berättelsen avslutad. "I hela världen, i Nord- och Sydamerika, Indien, Europa och Afrika gick folk klädda i bomullskläder från Lancashire", skriver författarna ( sid. 212). De indiska kläder som dominerade i världen kring 1700-talet nämns inte. I denna förkortade versionen av den stora berättelsen skallade författarna bort fakta om Kinas och Indiens utveckling. Kina var utvecklad på 1200-talet, skriver dock författarna, men det var troligen folkökning som hindrade utvecklingen av en industriell revolution. Det verkar som om Marks skrev ur ett globalt perspektiv först för att kritisera sådana historiska skolböcker och inte McKays stora berättelse.

Darwinismen, marxismen och Freuds psykoanalys har förberett den stora berättelsens dominans slut. Detta slut blev verkligt i och med det andra världskriget. Genusperspektiv kom som en utveckling av 1970-talets feminism medan det globala perspektivet utvecklades inom 1980- och 1990-talens postkoloniala teorier. Den stora berättelsens dominans kan klart ses i skolboken i historia från år 1992, men denna bok var tämligen arkaisk redan vid sin utgivning. Men den kan tjäna som exempel hur denna dominans egentligen legitimerade en europacentrerad världssyn. Denna legitimering var då inte bara politisk utan också vetenskaplig. Genom att ersätta socialdarwinismen med den stora moderna berättelsen kunde man ostörd fortsätta dominera i världen samt också hålla kvinnor i en underordnad position. Problemet med den stora berättelsens dominans förklarar Wikander i sin genusanalys. Hon skriver nämligen om den normativa diskursen som oftast "har förverkligats och fått praktisk betydelse" (Wikander sid. 14). Hon skriver också om det nya perspektivets stora betydelse.

"Inte förrän en tolkning av relationen som orättvis - genom en ny diskurs - blir accepterad av större eller mindre grupper av människor kan varaktiga förändringar i makt- och genusförhållanden ske." (Wikander, 2002, sid. 18)

Hon skriver alltså om den politiska betydelsen av en normativ och därmed en dominant berättelse. Historien används nämligen ofta just för att legitimera politiken. Precis som Wikander skriver det har både globalt- och genusperspektiv möjligtgjort förändringar i vår syn på världen och på kvinnor, något som också håller på att förändra vår verklighet. Å andra sidan blir historiekunskap betydligt fattigare genom en berättelsens dominans. Alla dessa och andra berättelsen och perspektiven utgör nämligen små pusselbitar av en mer verklighetstrogen historisk berättelse.

<<-- HISTORIEN