Konstantin den stores moder kejsarinnan Helena ska enligt traditionen vid ett besök år 326 i Jerusalem ha påträffat det heliga korset. I närheten av fyndplatsen av korset menade man sig också ha påträffat Jesus grav. Kejsarinnan Helena lät uppföra den första kyrkan över Jesus grav på denna plats. Detta blev också startskottet för en aldrig sinande ström pilgrimer till det heliga landet. År 1095 startade det första korståget mot Jerusalem med målet att befria staden från de "otrogna". Några svenska deltagare i detta korståg är dock inte kända men att svenska pilgrimer redan i början av 1000 talet reste dit upplyser några runstenar oss om (Murray 1984:9ff). I det skriftliga material som omnämner Jerusalemsfarare förekommer främst människor från det övre samhällsskiktet. Från Östergötland är en av de först omnämnda pilgrimerna linköpingsbiskopen Kol. Han dog i Jerusalem i slutet av 1190-talet. En av hans efterträdare, biskop Henrik, dog också i det heliga landet år 1283 (Murray 1984:41 ff). Riddaren, riksrådet och tillika lagmannen i Östergötland, Bengt Magnusson, tillhörde samma gren av folkungaätten som Birger Jarl. Tillsammans med prosten Lars i Linköping reste han år 1289 som pilgrim till Jerusalem. Prosten blev straxt efter hemkomsten utsedd till biskop i Linköpings stift (Murray 1984:43).

Det bör vara människor från de här samhällskategorierna som idén och medlen till rundkyrkobyggandet kom ifrån. Kyrkans lärde män bör tidigare än många andra ha kommit i kontakt med Jesu Gravkyrka i en eller annan form t ex i samband med utbildning på kontinenten eller vid pilgrimsresor.

Av de här nämnda personerna är det nog bara biskop Kol som tidsmässigt skulle kunna stå som byggherre för någon östgötsk rundkyrka. En allmän uppfattning är nämligen att rundkyrkorna uppfördes under 1100-talets senare hälft. Voxtorp kyrka utanför Kalmar har dock årsringsdaterats till 1240-talet vilket visar att rundkyrkor även byggdes senare (Anglert 1993:150 ff).

För några andra av landets rundkyrkor finns äldre uppgifter om de som lär ha uppfört dessa. I västgötalagens biskopslängd anges att biskop Bengt i Skara (ca 1145-1191) lät bygga kyrkorna i Dimbo och Agnestad (Dahlberg 1998:158). Munsö, utanför Stockholm, ligger vid öns huvudgård Bona, som åtminstone år 1185 ägdes av ärkebiskopen i Uppsala. Brev från år 1250 och 1259 visar att biskopen bodde på gården (Tuulse 1954:59). Detta tyder på att rundkyrkan uppförts på ärkebiskopens initiativ. De tidiga biskoparna har, förutom en eventuell kontakt med gravkyrkan enligt ovan, också i flera fall haft de ekonomiska förutsättningarna för att bekosta kyrkobyggen då de ofta härstammade från de kungliga släkterna.