Klosterstad i det äldre skriftliga materialet



STARTSIDA

KLOSTERSTAD I DET ÄLDRE SKRIFTLIGA MATERIALET


Godset omnämns i ett brev första gången år 1296 som Clastadh (DS 1185). Något senare omnämns det som Klåstad för att på 1700 talet byta namn till Klosterstad. Fler namnformer förekommer däremellan.

År 1297 stadsfästes innehållet i det ovan nämnda brevet av kung Birger (DS 1186). Den tolkning, som historikern Sigurd Ramqvist, gjort av det äldre brevets innehåll visar att det behandlar en morgongåva som Ingeborg Ulfsdotter (Ulv) har fått. Hon var dotter till Ulf Karlsson som tillhörde en gren av folkungaätten. Morgongåvan som omfattade tre huvudgårdar, däribland Klåstad, gavs av Abjörn Sixtensson (Sparre av Tofta). Abjörn tillhörde en av de allra främsta släkterna i landet. Han var riddare och kom att utses till riksråd år 1297. Från år 1302 onämns han som hertig Eriks drots och från år 1307 även som hertig Valdemars. Samma år är han i landsflykt och tre år senare är han död. Ätten blomstrade från 1200-talets slut fram till 1400-talets början (Gillingstam 1957:84 ff).

Om Abjörns härstamning är lite känt. Hans mor kom från Västergötland medan hans far Sixtens bakgrund är okänd.

I brevet, från år 1296, överlåter Ingeborg på vissa vilkor godsen till sin man. Överlåtelsen ska ske om Ingeborg dör före Abjörn och de inte har några barn. Om däremot Abjörn dör före henne, ska Ingeborg och hennes arvingar behålla godsen. Deras son Ulf Abjörnsson ärvde bl a Klåstad som sitt möderne vilket visar att hon inte blev av med Klåstad. På 1380-talet var det hans barn som ägde jorden. Merparten av godsen donerades till Vadstena kloster år 1389 av hans son, riddaren och lagmannen Karl Ulfsson (Sparre av Tofta), då han för sina barns själar testamenterade bl a Klåstad, Egeby, Motala, Harnäs och Ekenäs (Srp 2418). Redan 1381 hade han bl a skänkt den norra gården i Klåstad på villkor att han under sin livstid fick behålla denna (SRP 1569). Samma år skänkte också hans syster Kristina Ulfsdotter bl a 2 1/3 attung i Klåstad samt ett torp norr om Klåstad, satt för tre attungar, till klostret, vilket skulle tillfalla klostret efter hennes död (SRP 1624). Torpet i Kristina Ulfsdotters brev menar Sigurd Rahmqvist var frälsegården Klåstatorp. Detta kom inte att ingå i den slutgiltiga donationen år 1389, utan ärvdes vidare inom släkten. Förekomsten av sådana avgärdatorp menar han är ett tydligt tecken på att moderenheten tidigare brukats som huvudgård/avelsgård (uppgifterna är hämtade från en genomgång av skriftligt material, gjord av Sigurd Rahmqvist inför detta projekt).

Karta över Klosterstad från år 1701.De tre gårdarna i byn är markerade med hussymboler liksom Klosterstadtorp norr därom. Direkt öster om byn är kyrkogården markerad med bokstaven R. Söder om byn och landsvägen till Skänninge är också Egeby utsatt.

År 1380 lades bl a Klåstad socken som tidigare nämnts under klostret i Vadstena vilket innebar att det inte fanns någon stationär pastor på dessa orter. En vikarie från klostret ledde mässorna. Vid Gustav Vasas reduktion år 1540 togs diverse ospecifierat silver i beslag men en kalk lämnades kvar vilket innebär att kyrkan fortfarande var i bruk. I kartmaterial från år 1635 visas läget för kyrkoruinen vilket betyder att kyrkan tagits ur bruk någon gång under hundraårsperioden 1540-1635.