En allmän tolkning av kyrkornas funktion har under lång tid riktats mot försvar (Geijer 1994:7). Ny forskning har dock gett en mångfacetterad bild av byggnadernas funktion. Frånsett den religiösa funktionen kan byggnaden ha använts till olika typer av försvar, och då inte minst vid landets inre konflikter, magasin och som symbol (t ex Wienberg 1989:18 och Anglert 1984:19 ff).

Många har också, redan tidigt i rundkyrkoforskningen, velat se en arkitektonisk koppling till den heliga gravens kyrka i Jerusalem, en teori som står sig än idag hos flera forskare (se t ex Bonnier 1987:200). Förutom kyrkoformen finns i Vårdsbergs kyrka ett antal nischer i rundhusmurens insida vilka har tydliga paralleller med Jesu gravkyrka i Jerusalem.

Den runda byggnadsformen härstammar ursprungligen från antika gravar.På kontinenten förändrades tidigt runda byggnader, som t ex Pantheon byggd 120-124 e Kr, till kristna kyrkor. De äldsta kristna rundkyrkorna var där grav-, minnes- och dopkyrkor (Hildebrand 1898-1903:180 ff). Andra kända byggnader som kan antas ha koppling till gravkyrkan är bl a San Vitale i Ravenna, Hagia Sofia i Istanbul (båda från 500-talet) och Karl den Stores kapell i Aachen från början av 800-talet.

Den nordiska rundkyrkans (en i Norge, ett femtontal i Danmark samt de svenska) eventuella släktskap med andra rundkyrkogrupper i Europa har diskuterats. Den som väl mest ingående studerat utländska paralleller till våra rundkyrkor är Frölén (Frölén 1911 del 1:2 ff). En delvis annan syn har på 1990-talet framlagts efter det att källmaterialet utökats genom nya rundkyrkofynd (Nilsson 1994:30).