Bakgrund till undersökningen



STARTSIDA

BAKGRUND TILL UNDERSÖKNINGEN

Vid Klosterstads gamla kyrkplats, i västra Östergötland, har sedan 1940-talet, då området började odlas upp, mängder med bearbetad sten kommit fram i dagen. I början av 1960-talet hittades en stor häll behuggen med ornamentik och runor i åkern. Stenhällen utgör resterna av en begravningskista, en sk eskilstunakista. Ytterligare två kisthällar har senare påträffats på samma plats. Den här typen av kistor anses ha förekommit främst under slutet av 1000-talet. Hällarna, som tillhör en av de äldsta typerna av kristna begravningskistor, förekommer endast på ett fåtal platser i landet, främst i västra Östergötland. En teori är att personer som begravdes i dessa kistor haft en nära koppling till kungamakten (t ex Neil och Lundberg 1994:158). De påträffade hällarna indikerar att en äldre kyrka, sannolikt en stavkyrka i trä, funnits på platsen före den på 1500/1600-talet raserade stenkyrkan. När denna stenkyrka uppförts vet vi idag inte. Att den skulle ha varit samtida med hällarna är dock inte troligt då det inte finns någon känd stenkyrka i Östergötland från 1000-talet.

En av tre kalkhällar till eskilstunakistor från Klosterstad påträffad år 1963 av markägaren Torbjörn Rockler i åkermarken intill kyrkan.

Efter det att jag hade hört talas om fynden av gravhällar i åkern vaknade mitt intresse för Klosterstad. Vid mina resor till och från den arkeologiska undersökningen vid Vadstena slott år 1995-96 sneglade jag dagligen ut över den åker där stenhällarna legat begravda i 900 år. På åkerns krön fanns fyra väldiga askar vars stammar var djupt inbäddade i ett stenröse. Funderingar kring om det fanns fler behuggna hällar i stenröset resulterade i en ansökan om medel från Claes och Greta Lagerfelts stiftelse som också beviljades.

Askarna och stenröset vid kyrkplatsen, som det såg ut före undersökningen 1997.
Foto från nordväst.

En måndagsmorgon i augusti 1997 började jag, med hjälp av en grävmaskin, söka igenom stenhögen. Det 200-300 m3 stora odlingsröset skulle visa sig innehålla några medeltida tegelstenar och flera behuggna kalkstenshällar – som dock inte tillhörde äldre begravningskistor. Kalkstenarna var på ena sidan konvext eller konkavt behuggna. När hela stenhögen var bortplockad avtecknade sig ett svagt bågformig stråk med sönderbruten kalkbruk under stenhögen. Ett par cm under detta fanns en bågformig skalmur av huggna kalkstenar av samma sort som de som låg i odlingsröset. Nästa dag grävdes absidens grundstenar fram och jag kunde konstatera att det verkligen rörde sig om grunden till en rundkyrka!