Källunge kyrka                    

Kyrkan har varit stängd men öppnas åter den 28 mars 2010

 

Kyrkans exteriör är en av de egendomligaste i hela  landet: en gigantisk, bred korbyggnad, ur vilken ett litet långhus och ett romanskt torn liksom kryper ut. Det är ett drastiskt exempel på stolta gotiska byggnadsplaner som aldrig kunnat fullföljas. Långhuset och det i gotisk tid moderniserade och påbyggda tornet från tidigt l l 00-tal utgör nu en tom förhall till den treskeppiga korhallen som är det egentliga gudstjänst rummet. Avsikten var att föra den stora hallkyrkan vidare västerut, där den skulle avslutas med ett mäktigt torn. Färdighuggna verkstycken för det nya bygget ligger kvar på kyrkogården. Det enda som kom till användning var den portal med rik figurskulptur som insattes i gamla långhuset. Kapitälbandets ter sig som en serie scener ur 1300-taets folkliv utspelade av dvärgliknande figurer, inte utan humoristiska inslag ser en man som hackar i jorden och två som tröskar med slagor. En kvinna tappar öl ur en tunna, men en djävul är med i spelet: dryckenskap kommer ont åstad och kan leda till spel och dobbel och dragna knivar vid spelbordet, såsom vi ser på en annan bild. Ett par scener visar episoder från kyrkbygget: två man lastar en kvadersten på en stenbår och en murare bereder bruk med vattenämbaret bredvid sig; dit hör nog också männen med den stora ölkannan, öl ingick i arbetslönen. Vi ser vidare en dystert stirrande kvinna i en kubbstol med ett odjur eller troll i knät (en bortbyting?) eller kanske det är en gris, otuktens symbol. Ett par musikanter, en trolovningsscen, två bockar på ömse sidor om ett träd, ett urgammalt fornorientaliskt motiv, och en jägare med horn och hund. Ett ganska sällsamt bildprogram: där finns inte ett enda religiöst motiv. I den romanska kyrkan finns fragment av rysk-bysantinska målningar, troligen av samma hand som målat i Garde kyrka. Bäst bevarad är dekoren i triumfbågen. Den treskeppiga hallen är en ståtlig rumsskapelse; arkitekten torde i viss mån ha haft Linköpings domkyrka som förebild. Det är möjligt att bygget avbröts på grund av inbördeskriget 1288. En målningsfris i Passionsmästarens art ses på norra väggen. På altaret står ett vackert altarskåp med målade dörrar från början av 1500-talet, ett importarbete från Lübeck; som tillhört Visby Mariakyrka och såldes därifrån 1684. Den på en stång uppsatta flöjeln är en kopia av den skeppsflöjel av brons från vikingatiden som 1930 nedtogs från kyrkans torn (orig. i Gotlands fornsal).

Foto: Hans Hemlin


Text: Dr. Bengt G Söderberg

Tillbaka