" Jag stod stel i kroppen som ett ljus med händerna vid sidorna och med blicken riktad rakt fram. Fotografen hade ställt mig tillrätta bredvid den rikast utsirade stolen. In i det sista rättade han mina händer. Han tryckte ihop min högerhand så att tummen och fingrarna blev som om jag nöp till om något, fast det ingenting var. Han rättade till mitt huvud genom att med handflatorna trycka mig på öronen. Han befallde mig att se på en viss punkt, innan han själv försvann bakom det svarta skynket. 
  Han arbetade som om det kostat honom stor ansträngning. Min mor höll sig undan borta i ett hörn, så att hon inte skulle komma med på bilden. Fotografen knäppte två gånger för att vara på den säkra sidan. Jag stirrade som en fåne rätt framåt, höll andan. Det var en gåta. Nyss var det ingen bild i kameran. Nu påstods bilden av mig finnas där". 
Citat ur   Pubertet