Journalisten, Bonniers, 1956

Tidsförloppet i ”Journalisten” omfattar ett halvår av författarens journalistiska bana i Nynäshamns Tidning, som sträckte sig från hösten 1922 till våren 1923. Nynäshamns Tidning, alias ”Sörmlandsörnen” var sedan ett par år en avläggare till Lidingö Tidning, alias ”Rikö Tidning”. Som äreminne över författarens mor utgör Journalisten ett motstycke till Analfabeten.Och som sörmlandsskildring skiljer den sig minst sagt markant från statarepiken.Då var författaren ett barn av sin provisns. Nu inser han att det i stället är landskapet som är hans barn:

Det fanns de som trodde att en mänska var ett barn av sin provins, tänkte jag. Och det var därför som en mänska älskade sitt landskap som ett barn älskar sin mor. Men det var fel. Det var istället landskapet, som var ens barn. Och framförallt gällde det i dikten. I dikten gav man landskapet sina egna fel och förtjänster, gjorde det till ett med sig själv. Den verkliga självbiografin skrev man, när man skrev om sitt eget landskap.

    Tillbaka