Skönlitterära termer
Abovo: (från ägget) från början till slut
Allegori: en berättelse som berättar två historier, som kan tolkas på två sätt, t.ex. Gullivers resor, Animal farm
Alliteration: bokstavsrim t.ex. Volvos värde varar
Allusion: anspelning på personer och händelser i t.ex. litteratur och mytologi (ofta bibeln)
Allvetande berättare
Anafor: upprepning av ord (grupp) i början av versrad
Analeps bakåtblickar
Antites: motsättning, paradox
Apostrofering
Arkaism
Arketyp
Assonans: bokstavsrim i slutet eller mitten av ord
Besjälning: döda ting behandlas som levande, t.ex. ”nu löser solen sitt blonda hår”
Berättarteknik
Berättareperspektiv: Anta inte att författaren är berättaren! Det finns olika sorters berättare: jagberättare, den allvetande berättaren, registrerande och iakttagande berättare
Bildspråk
Bunden vers: Särskilt versmått, t.ex. hexameter. ≠Fri vers
Centrallyrik: Kort, koncis lyrik som fångar en känsla, ingen handling
Cirkelkomposition
Dialog
Dikter: Strof = ”stycke”, Vers = ”rad”
Direkt anföring
Ellips
Enjambement: överklivning
Eufoni: välljud, tex rim eller allitteration. Användning: ”Eufonin skapas av…”
Eufemism: förmildrande uttryck, tex ”gå bort” istället för ”dö”
Exposition: förhistorien rullas upp
Fabel: koncentration av verkets handling utan förankring i tid, plats eller särskilda personer
Frekvens
Fri vers
Genre: olika textstilar
Huvudgenrer
Dramatik: texter för teater
Lyrik: poesi
Epik: prosa (noveller, romaner)
Hopning
Hyperbol: överdrift, t.ex. ”förlamad av skräck”
Indirekt anföring
In medias res: rakt in i handlingen
Inrim
Intertextualitet
Intrig
Invokation: berättaren talar direkt till läsaren
Ironi: när man skriver ett och menar ett annat
Jagberättare
Karaktär
Katharsis: själslig rening
Kiastiskt rim ABBA
Klimax
Konflikt
Korsrim ABAB
Kronologi: tidsordning (kan vara rak, bruten eller cirkulär)
Kvinnligt rim tvåstaviga kvinna~hinna
Ledmotiv
Liknelse: bildligt uttryck med jämförelseled utsatt, t.ex. ”vacker som en dag”
Litotes: underdrift
Löpande rim flerstaviga löpande~köpande
Manligt rim enstaviga man~kan
Metafor: bildligt uttryck utan jämförelseled
Metonymi
Miljö
Monolog
Motiv: typsituationer
Myt
Nyckelscen
Objektiv berättarteknik
Observatio/oratio tecta
Omkväde
Onomatopoetiskt: ljudhärmande ord, t.ex. bräka, pang, plask
Oxymoron
Paradox
Parafras
Parallellism: säga samma sak på olika sätt
Parallellhandling
Parrim AABB
Paus
Peripeti: omvälvning, plötslig omkastning i handlingen
Personifikation: levandegör ett abstrakt begrepp t.ex. Fru Justina (rättvisa), Moder Svea (Sverige), Fru Fortuna (tur)
Platta karaktärer
Proleps framåtblick
Prosalyrik
Rad
Ramberättelse
Refräng
Relation
Reporter
Rim
manliga rim – enstaviga man~kan
kvinnliga rim – tvåstaviga kvinna~hinna
löpande rim – flerstaviga löpande~köpande
Korsrim - ABAB
Parrim - AABB
Kiastiskt rim - ABBA
Runda karaktärer
Rytm
Satir
Sinnesanalogi /synestesi: använda flera sinnen i varje förnimmelse, t.ex. ”se en melodi”
Slutrim
Stelnad metafor
Stikisk vers
Stoffkälla
Strof
Strofisk vers
Symbolik
Synekdoke
Tema: verkets grundtanke, ”den röda tråden”
Tiden
Bruttotid
Nettotid
Utvikningar: Analepser: bakåtblickar, Prolepser: framåtblickar
Tidsplan
Täckt anförning
Upprepning
Varaktighet
Vers
Versbindning: förhållandet mellan verserna
Versrad
Vokabulär
Överklivning