Skönlitterära termer

 

 

Abovo: (från ägget) från början till slut

 

Allegori: en berättelse som berättar två historier, som kan tolkas på två sätt, t.ex. Gullivers resor, Animal farm

 

Alliteration: bokstavsrim t.ex. Volvos värde varar

 

Allusion: anspelning på personer och händelser i t.ex. litteratur och mytologi (ofta bibeln)

 

Allvetande berättare

 

Anafor: upprepning av ord (grupp) i början av versrad

 

Analeps bakåtblickar

 

Antites: motsättning, paradox

 

Apostrofering

 

Arkaism

 

Arketyp

 

Assonans: bokstavsrim i slutet eller mitten av ord

 

Besjälning: döda ting behandlas som levande, t.ex. ”nu löser solen sitt blonda hår”

 

Berättarteknik

 

Berättareperspektiv: Anta inte att författaren är berättaren! Det finns olika sorters berättare: jagberättare, den allvetande berättaren, registrerande och iakttagande berättare

 

Bildspråk

 

Bunden vers: Särskilt versmått, t.ex. hexameter.  ≠Fri vers

 

Centrallyrik: Kort, koncis lyrik som fångar en känsla, ingen handling

 

Cirkelkomposition

 

Dialog

 

Dikter: Strof = ”stycke”, Vers = ”rad”

 

Direkt anföring

 

Ellips

 

Enjambement: överklivning

 

Eufoni: välljud, tex rim eller allitteration. Användning: ”Eufonin skapas av…”

 

Eufemism: förmildrande uttryck, tex ”gå bort” istället för ”dö”

 

Exposition: förhistorien rullas upp

 

Fabel: koncentration av verkets handling utan förankring i tid, plats eller särskilda personer

 

Frekvens

 

Fri vers

 

Genre: olika textstilar

Huvudgenrer

Dramatik: texter för teater

Lyrik: poesi

Epik: prosa (noveller, romaner)

 

Hopning

 

Hyperbol: överdrift, t.ex. ”förlamad av skräck”

 

Indirekt anföring

 

In medias res: rakt in i handlingen

 

Inrim

 

Intertextualitet

 

Intrig

 

Invokation: berättaren talar direkt till läsaren

 

Ironi: när man skriver ett och menar ett annat

 

Jagberättare

 

Karaktär

 

Katharsis: själslig rening

 

Kiastiskt rim ABBA

 

Klimax

 

Konflikt

 

Korsrim ABAB

 

Kronologi: tidsordning (kan vara rak, bruten eller cirkulär)

 

Kvinnligt rim tvåstaviga  kvinna~hinna

 

Ledmotiv

 

Liknelse: bildligt uttryck med jämförelseled utsatt, t.ex. ”vacker som en dag”

 

Litotes: underdrift

 

Löpande rim flerstaviga  löpande~köpande

 

 

Manligt rim enstaviga  man~kan

 

Metafor: bildligt uttryck utan jämförelseled

 

Metonymi

 

Miljö

 

Monolog

 

Motiv: typsituationer

 

Myt

 

Nyckelscen

 

Objektiv berättarteknik

 

Observatio/oratio tecta

 

Omkväde

 

Onomatopoetiskt: ljudhärmande ord, t.ex. bräka, pang, plask

 

Oxymoron

 

Paradox

 

Parafras

 

Parallellism: säga samma sak på olika sätt

 

Parallellhandling

 

Parrim AABB

 

Paus

 

Peripeti: omvälvning, plötslig omkastning i handlingen

 

Personifikation: levandegör ett abstrakt begrepp t.ex. Fru Justina (rättvisa), Moder Svea (Sverige), Fru Fortuna (tur)

 

Platta karaktärer

 

Proleps framåtblick

 

Prosalyrik

 

Rad

 

Ramberättelse

 

Refräng

 

Relation

 

Reporter

 

Rim

manliga rim – enstaviga  man~kan

kvinnliga rim – tvåstaviga  kvinna~hinna

löpande rim – flerstaviga  löpande~köpande

Korsrim - ABAB

Parrim - AABB

Kiastiskt rim - ABBA

 

Runda karaktärer

 

Rytm

 

Satir

 

Sinnesanalogi /synestesi: använda flera sinnen i varje förnimmelse, t.ex. ”se en melodi”

Slutrim

 

 

Stelnad metafor

 

Stikisk vers

 

Stoffkälla

 

Strof

 

Strofisk vers

 

Symbolik

 

Synekdoke

 

Tema: verkets grundtanke, ”den röda tråden”

 

Tiden

Bruttotid

Nettotid

Utvikningar: Analepser: bakåtblickar, Prolepser: framåtblickar

 

Tidsplan

 

Täckt anförning

 

Upprepning

 

Varaktighet

 

Vers

 

Versbindning: förhållandet mellan verserna

 

Versrad

 

Vokabulär

 

Överklivning