Släktforskning

Jag visste att min far Gustaf Henning Juhlin var född 1881 i Kristinehamn, Varnums socken, Värmlands län och fick genom födelseboken fram att min farfar, verkmästaren Adolf Fredrik Julin, var född 1854 i Nysunds sn, Örebro län, och son till indelte korpralen Gustaf Andersson Hjul i Skagershult sn, Örebro län. Min farmor hette Maria och var dotter till klensmeden Johan Pettersson i Kristinehamn.

Gustaf Hjul bebodde soldattorpet N:r 94 på N. Julöns rote under Edsbergs kompani av Nerikes Regemente. I General Mönster rullan för 1852 kallas soldaten för vice korpral Gustaf Hjul, "förut kallad Gustaf Andersson", och roten för Hjulön, men i Nysunds husförhörslängd för 1841 - 1850 stavas torpet Julön och soldaten Gustaf Jul. I hfl för 1856 - 1860 heter platsen N. Julöns soldattorp och soldaten "Corporal Gustaf Julin". 1863 har han befordrats till distinktionskorpral och flyttar från roten till Nyttorp i Skagershult socken, Örebro län. Enligt notering i Mönsterrullan för 1863 står att distinktionskorpralen Gustaf Julin "Begär och erhålles afsked till följd af ådragen skada vid statens jernvägar, anmäles till underhåll. Tjänt utmärkt väl."

Gustaf Julins vidare öden är lite svåra att följa, för Skagershults kyrkböcker brann upp tillsammans med socknens nya kyrka 1870. Min relation bygger därför till en del på uppgifter ur en bok av Ulf Berggren: Skagershult. Rekonstruktion av Skagershults kyrkböcker 1635 - 1870.

Gustaf Julin hade varit kommenderad till statsbanornas byggande, troligtvis stambanan Göteborg - Stockholm, men också linjen Laxå - Charlottenberg. I Skagershultsboken antyds att han "bodde innan i Ramundeboda socken". Men denna notis måste vara felaktig då husförhörslängderna för Nysund visar att han bodde på soldattorpet i N. Julön tills han flyttar till Skagershult. Möjligtvis menas att han 1865 flyttade till Ramundeboda sn, där järnvägen vid denna tid fått en stor knutpunkt med mycket personal i Laxå station varifrån linjen till Charlottenberg utgick.

Jag har inte kunnat återfinna honom i Skagershults nya kyrkböcker från 1871 eller i Ramundebodas husförhörslängder för åren 1865 till 1871.

Gustaf Julin föddes 30 juli 1821 i S:t Nicolai församling, Nyköping, som son till tegelslagaren Anders Erson (född 1780 i Brunneby, Östergötland) och hans hustru Anna Cathrina (Caisa) Andersdotter. Familjen flyttade 1823 till Skagershult, där Anders Erson 1821 engagerats av förvaltaren för Hasselfors Bruk för att bygga ett tegelbruk vid Fagersand på Brukets ägor. Familjen Erson antog släktnamnet Söderberg. Sonen Carl Söderberg övertog från 1840 rörelsen som familjeföretag.

Smeden Johan Pettersson från Krontorp byggde en smedja i Kristinehamn, strax intill den plats där järnvägen från Mora till Vänern (sedemera Inlandsbanan) ansluter till SJ, och började tillverka smide för järnvägen. Gustaf Julins son Adolf Fredrik flyttade till Kristinehamn 1871 och gifte sig 1880 med Johan Pettersson s:r dotter Maria. De bosatte sig i fastigheten Allén (Björklundsgatan 35) strax intill smedjan. Adolf Fredrik arbetade som filare och maskinuppsättare vid Kristinehamns Mek. Verkstad från 1874 till 1891. Då erhöll han arbete vid S.J.T. som lokförman. 1899 anställdes han som Verkmästare vid N.K.J. i Nora. Han pensionerades 1920 och flyttade då tillbaka till Kristinehamn.

På min mors sida stammar jag från indelte livgrenadjären Per Håkansson Pang född 1818 i Heda socken, Östergötlands län. Han tillhörde Ombergs kompani av Andra Livgrenadjärregementet och bodde på Bankabys rote, Ödeshög. Hans son handelsmannen Frans Oskar Petersson , född 1845, hade först en hökarbod på Kungl Djurgården och senare viktualiehandel på Beridarebansgatan i Stockholm. Han innehade och brukade under ett tiotal år kring 1800-talets slut Stora Westanbergs gård i Österåkers socken i Roslagen.

Frans Oskar kom till Stockholm omkr 1871 från Ödeshög och anställdes "med 250 Rdr i lön", i den hökarbod han sedermera övertog. Han var gift med Emelie Amanda Lindström, född 1846 i Stockholm.