Grand Danois

HISTORIA Vår moderna Grand Danois har enligt nutida kynologer fått sin form i Tyskland. Grand Danois är en ädel, lugn och värdig hund. En hundvärldens Apollo. Den är trogen sin familj och håller en viss distans till främlingar. Förfäderna till dagens eleganta Grand Danois var stora, tunga och ganska klumpiga stridshundar som kom till Mellan- europa från öster under de keltiska folkvandringarna. Germanska folkstammar använde dessa stridshundar som vakthundar vid sina borgar. Även under romarnas erövringståg mot Gallien och Germanien fördes dessa doggar mot norr. Romarnas hundar kallades Molosserhundar och kan liknas något vid dagens Rottweiler. Som stridshundar och jakthundar var de mycket effektiva.
Från 1400-talet förekom export av jaktdoggar från Storbritannien till kontinenten. Dessa hundar var för stora och tunga för att klara av storviltsjakten. Därför började man korsa in stora vinthundar, huvudsakligen föregångare till dagens irländska varghundar och skotska hjorthundar. I Europa började så en rad furstar bedriva avel och avelsarbetet lade grunden till vår moderna Grand Danois. Under 1800-talet gick doggstammen kraftigt tillbaka i Tyskland men genom Bismarcks stora kärlek för Grand Danois väcktes åter intresset för rasen. Under 1870-talet började tyskarna tycka att en hund med engelskt/tyskt ursprung inte skulle ha ett rasnamn som utpekar den som dansk. Olika namn som Tigerdogge och Ulmerdogge provades. 1880 kom första rasstandarden och man bestämde sig för namnet Deutsche Dogge. 1937 bestämde FCI att det står varje land fritt att själva bestämma rasnamnet. England och USA tog Great Dane, Tyskland givetvis Deutsche Dogge och Italien Alano. Det italienska namnet syftar på de ursprungliga doggarna - sk alaunt- troligen det mest riktiga.
RASSTANDARD En Grand Danois ska ha ett långsträckt, smalt och markant huvud. Nostryffeln skall vara mer bred än rund och med stora näsborrar . Läppvinklarna skall vara väl markerade och den ska ha kraftiga käkar med ett fullständigt saxbett med 42 tänder. Ögonen ska vara medelstora, runda och så mörka som möjligt. Öronen skall vara naturligt hängande, högt ansatta och medelstora. Halsen skall vara lång, torr och muskulös, ryggen kort och stram och manken skall utgöra den högsta punkten på den kraftiga ryggen. Bröstkorgen skall gå ner till armbågen. Den skall vara väl välvd med revben som går långt bak. Svansen skall nå ner till hasen. Den skall vara högt ansatt, bred vid roten och jämt avsmalnande mot spetsen.
MENTALITET Grand Danois skall till sin karaktär vara vänlig, kärleksfull och trogen sin ägare, och särskilt barn. Mot främlingar är den tillbakadragen och reserverad. Självsäkra, oförskräckta, lätt- uppfostrade och läraktiga sällskap och familjehundar som har hög retningströskel och inte är aggressiva.
FÄRGER Grand Danois finns i fem olika färger:
Gul: Färg från ljust till djupt guldgul, svart mask är önskvärd.
Tigrerad: Grundfärg från ljust till djupt guldgul med svarta, helst jämna och klara strimmor i revbenens riktning. Svart mask är önskvärd.
Harlekin: Skall vara rent vit, om möjligt utan några stickelhår, med över hela kroppen jämnt fördelade, oregelbundna "sönderslitna" lacksvarta fläckar.
Svart: Lacksvart, vita tecken är tillåtna. Hit räknas också s.k. "mantelteckning" där det svarta skall ligga som en mantel över hela kroppen. Vitt kan förekomma på nosparti, hals, bröstkorg, buk, ben eller svansspets.
Blå: Färgen skall vara rent stålblå, vita tecken på bringa och tassar är tillåtna.
VALPARNA Grand Danois är en av världens mest snabbväxande raser. En nyfödd valp väger 500 - 800 gram och på ett år är hanvalpen uppe i cirka 70 kilos kroppsvikt. Alltså en kolossal explosion i tillväxt. Om man gör fel under uppväxten som t. ex. fel utfodring eller för mycket motion kan det få förödande konsekvenser. Under senare år har de flesta uppfödare gått över till att enbart ge torrfoder och detta underlättar betydligt för valpköparen.
En Grand Danois valp skall inte motioneras som en vanlig valp. Den ska såklart få röra sig fritt och leka med andra jämnstora hundar, men allt måste vara under kontroll och det får inte bli i för långa tidsperioder. Hunden bör inte leka där det är lätt att halka och onödigt spring upp och ner i trappor bör förhindras.
Vid 4-6 månader byter den tänder. Detta är en mycket känslig period i valpens liv och då ska den helst inte utsättas för ansträngningar i onödan. Den bör heller inte bli vaccinerad under denna period.
STORLEK En fullvuxen Grand Danois hane ska vara minst 80 cm och en tik minst 72 cm.