ÓHar vi rŒd att inte ha mer fritid?Ó

 

Ernst Michanek Šr borta. De flesta minns honom kanske fšr att han skapade och ledde SIDA under 24 Œr. Innan dess var han en av arkitekterna, bildligt talat, till vŠlfŠrdsstaten. Det sŠgs att han formulerade idŽn om miljonprogrammet som gjorde slut pŒ bostadsbristen i Sverige.

 

PŒ femtiotalet ledde han ocksŒ en utredning om kortare arbetstid. Minnesorden beskriver honom som en arbetsmyra. MŒ sŒ vara men hans analys i den utredningen av hur mycket vi ska arbeta Šr lysande och ošvertrŠffad. Han gŒr runt alla ekonomiska analyser, hŠlso- och skyddsaspekter och slŒr fast att det beror i fšrsta hand pŒ vad vi tycker Šr viktigast. Valet mellan arbete (med inkomst) och fritid Šr, skriver han, lika naturligt som att vŠlja mellan smšr och margarin. Individen sjŠlv avgšr vilket som ger henne stšrst vŠlfŠrd. PŒ en lapp som ligger i utredningens material pŒ Riksarkivet har han plitat den talande frŒgan ÓHar vi rŒd att inte ha mer fritid?Ó. Fšr att det sedan inte ska bli kaos mŒste staten ŠndŒ skapa ett regelverk.

 

Ernst Michanek mindes, i ett samtal fšr flera Œr sedan, den hŠr utredningen som en av roligaste han gjort. Han utformade ocksŒ en valbroschyr kallad ÓMera tid fšr egen delÓ dŠr kortare arbetstid beskrevs som Óatt uppnŒ stšrre frihet frŒn att stŒ till tjŠnstÓ. DŒ som nu ville de flesta hellre ha kortare arbetstid Šn hšgre lšn. NŠr ett val stundade kunde inte finansminister Gunnar StrŠng hŒlla emot och Sverige gick frŒn 48 till 45 veckotimmar. Trettiofem Œr senare, i ett mycket rikare Sverige, satte en kommittŽ under Mona Sahlin stopp fšr att krympa 40-timmarsveckan med motivet att vŠlfŠrden inte tillŠt det. Femtio Œr senare skriver LO-ekonomerna att ÓVi mŒste skŠrpa kraven pŒ att folk ska arbeta merÓ.

 

Var blev ni av, ljuva dršmmar?

 

Christer Sanne

Stockholm