LORENZ FuG10 EL och EK


FuG10 EL restaurerad In English


Jag har nyligen kompletterat min samling med två tyska flygmottagare, Lorenz FuG10 EL och EK (FunkGerät 10 Emfänger Langwelle, Empfänger Kurzwelle), inköpta på eBay. Mottagarna är både ut- och invändigt i mycket fint skick och båda fungerar. Jag restaurerar, mäter igenom och trimmar dem nu. Jag kommer att beskriva radiosystemet FuG10, mina mottagarmoduler samt de åtgärder jag behövt genomföra för att få mottagarna i toppskick. Jag planerar att använda mottagarna för att lyssna på utilitystationer på långvågsbandet och rundradiostationer på tropikbanden.

Innehåll:
1. Historik
2. FuG10 EL
3. FuG10 EK
4. Fotogalleri

Referenser:
Ref. 1
Fl.-Bordfunkgerät FuG X Geräte-Handbuch
Beschreibung, Wirkungsweise und Instandsetzung Dezember 1941
(fullständig beskrivning med scheman på hela FuG10-systemet)
Ref. 2
He 111 H-6 Flugzeug-Handbuch Teil 9D Bordfunkanlage September 1942
(beskrivning av en typisk installation i flygplan)
Dessa kan köpas från Peter Gierlach länk 3 nedan.


1. HISTORIK

Under åren 1936-37 utvecklade Lorenz AG flygradiosystemet FuG10 för Luftwaffe. Från 1939 blev det standardsystem i alla större flygplan med flera besättningsmedlemmar som Heinkel He 111, Messerschmidt ME 110, Junkers Ju 88 och Dornier DO 217.

Installation i HE 111
Heinkel HE 111


Bomb- och spaningsplanet Heinkel He111, det vanligaste tyska bombplanet under andra världskriget, använde alltså radiosystemet FuG10, bestående av lång- och kortvågs sändarmodulerna SL och SK samt dito mottagarmodulerna EL och
EK kompletterade med intercomenhet, antennvals- och avstämningsenhet samt
omformare, kraftomkopplings- och säkringsenheter.

Vid krigsslutet hade Lorenz AG och en mängd licenstagare tillverkat nära 300.000 enheter!


2. FuG10 EL

Blockschema EL Data
Mottagaren är en enkelsuper med ett HF- och 2 MF-steg utan AVC. Den är enbart avsedd för telegrafi och täcker frekvensområdet 300 - 600 kHz långvåg. Den har mellanfrekvensen 140 kHz och är smalbandig, dämpning 1000 ggr vid +- 3 kHz. Känslighet 4 uV för 10 V ut i 4000 ohm. Mottagaren har 8 rör av typ RV12P2000 och är mycket gediget uppbyggd i tre gjutna chassimoduler. Beteckningen EL står för Empfänger Langwelle, modulen har storleken ca 21 x 20 x 20 cm och väger ca 7 kg.

Min mottagare
Mottagaren har följande märkning på typskylten (nitad metallplåt):
E 10 L
Lieferer: C. Lorenz A.G.
Gerät-Nr   124-109 B-1
Werk-Nr   103766-41
Anforder Z   Ln 26593
Bauart Lorenz     Herst Lorenz

Apparatnummer 124-109 står för FuG10 EL och B-1 innebär att mottagaren är temperaturkompenserad och har inbyggd skalbelysning.
EL typskylt
Werk-Nr är ett serienummer som åsattes av kontrollmyndigheten i samband med leveranskontroll och tyder på att mottagaren är tillverkad 1941. Stämplat på baksidan av HF/MF-chassiet är dock nummer 68963-42. Det verkar alltså som om detta är en utbytesenhet. Ln står för Luftnachrichtentruppe och 26593 betecknar FuG10 EL. Mottagaren är förstås konstruerad av Lorenz men i det här fallet också byggd av dem.

Mottagaren är i mycket fint orört skick inuti och komplett med skalbelysning och fastsättningsreglar för flygplaninfästningen, detaljer som nästan alltid saknas på dessa mottagare! Frontplåten och lådan var litet buckliga och några av rattarna var skrapade. Flagga 1 och 2 i rastersystemet för fastfrekvensinställning fungerade ej. I övrigt fungerade alla manöverdon bra, dvs frekvensinställning, volym, beatoscillator och finjustering av frekvens.

Restaurering
Bucklorna i frontplåt och låda knackades ut. Paketet av fastfrekvensflaggor byttes in från en reservmottagare. Resistansmätning genomfördes på ingångarna för glöd- och anodspänning:
Glöd +BB till MBB till -BB visade 7.0 och 8.7 ohm. +BB till -BB visade 14.1 ohm.
Anod +Ae till Ebf visade 33.4 kohm. Värdena verkade bra.

Glödspänning 2 x 13.5 V gav strömmen 0.32 A. Anodspänning 200 V lades på, anodströmmen mättes till 14 mA. Skalbelysningen fungerade, inga konstigheter kunde observeras. Därmed var "rökprovet" avklarat! Hörtelefoner (4000 ohm) anslöts i kontakten på framsidan, antenn kopplades in. Mottagaren fungerade, radiofyrarna Saab OL och T samt Malmen LCF hördes!

Skalan visade relativt stort fel åt samma håll i ändpunkterna och på mitten, ca + 10 kHz. Vridkondensatorn var alltså felmonterad i förhållande till skalan och måste förskjutas i kuggdrevet. Ramen med skala/ratt lossades, Saab OL på 421 kHz (ung. mitt på skalan) ställdes in med vridkondensatorn, skalan ställdes på samma värde och skalmodulen sköts åter in så att dreven kuggade i varandra utan att frekvensen rubbades. Kugghjulen på vridkondensatorn hade dessförinnan förspänts med en koppartråd genom därför avsedda hål. Tråden drogs sedan bort.

Tillagd kondensator Oscillatorn fintrimmades med spolens kärna vid 320 kHz. Trimning i övre änden gjordes genom tillägg av en kondensator på 3.3 pF NP0 (neutral temperaturkoefficient) över trimmer C21 eftersom denna satt fast och jag inte ville riskera att förstöra den med att vrida loss den! Den tillagda kondensatorn syns vit under trimmern längst upp till vänster på bilden här intill. Bilden visar oscillatorstegets kretsar till vänster, kretsarna för blandaren i mitten och HF-stegets kretsar till höger. Underst är LF-modulen. Skalan blev exakt i övre änden vid 580 kHz och på mitten vid 420 kHz, visar 3 kHz för mycket (+ 0.8%) i nedre änden vid 320 kHz, alltså mycket god överensstämmelse!

Med beatoscillatorröret urplockat mättes mellanfrekvendelens topp till 141.8 kHz, med utspänningen 0 V (ej synlig) vid 143.5 resp. 140.0 kHz, dvs + 1.7 resp - 1.8 kHz. Hög selektivitet och jämna sidband! Kördes 1 timme på Saab OL 421 kHz utan föregående uppvärmning, ingen märkbar frekvensdrift! Nu trimmades HF-steget och blandaren där både spolkärnor och trimkondensatorer var trimbara. Efter succesiv trimning i båda ändar av skalan för båda stegen ökade känsligheten väsentligt och bedöms som mycket hög, ett flertal NDB hördes över hela bandet. En mätning av känsligheten skall genomföras senare.

Vid knackningar på chassiet hördes kraftiga kraschande ljud, kom från HF-steget där kondensator C11 låg för nära chassiet och kortslöt anodspänningen vid skakning! Efter tillböjning av ledningarna försvann felet. Ljudet försvann ibland i hörlurarna, vid knackning på LF-röret kom och gick det. Oxid i rörhållaren, samtliga rörsocklar sprutades med Oscillin och rören drogs ur och sattes tillbaka ett antal gånger för att skrapa rent.

Efter små färgretuscher på skalmärke, flaggmärken och panel / låda fotograferades chassiet ur alla vinklar och allt slutmonterades. Den färdiga mottagaren provkördes en tid och fotograferades sedan. Mottagaren är nu utan större påverkan i toppskick och samtidigt mycket nära original.


3. FuG10 EK

Blockschema EaK Data
Mottagaren är en enkelsuper med ett HF- och 3 MF-steg med AVC. Den är avsedd för både telegrafi och telefoni, och den täcker frekvensområdet 3 - 6 MHz kortvåg. Den har mellanfrekvensen 1460 kHz, dämpning 1000 ggr vid +- 18 kHz. Känslighet 4 uV för 10 V ut i 4000 ohm. Mottagaren har 11 rör av typ RV12P2000 och är mycket gediget uppbyggd i tre gjutna chassimoduler. Beteckningen EK står för Empfänger Kurzwelle, modulen har storleken ca 21 x 20 x 20 cm och väger ca 7 kg.

Min mottagare
Mottagaren har följande märkning på typskylten (klistrad skylt):
E 10aK
Gerät-Nr    124-108 C
Werk-Nr
Anforder Z      Ln 26594-1
Bauart Lorenz     Herst

Apparatnummer 124-108 C står för FuG10 EaK, dvs mottagaren är automatiskt reglerad (AVC) och har inbyggd skalbelysning. Werk-Nr är ett serienummer som åsattes av kontrollmyndigheten i samband med leveranskontroll och saknas här.
EaK typskylt
Ln står för Luftnachrichtentruppe och 26594-1 betecknar FuG10 EaK. Mottagaren är konstruerad av Lorenz, ingen tillverkare är angiven. Stämplat på baksidan av HF/MF-chassiet och på främre modulen är serienumret 20602. Mot slutet av kriget rådde brist på material och arbetskraft varför förenklingar gjordes, obs t ex att typskylten inte är av plåt. Vidare var man mer försiktig med att avslöja hur många apparater som tillverkades och var de byggdes, Werk-nr och tillverkare saknas och serienumret innehåller inget årtal!

Mottagaren är i mycket fint orört skick inuti och komplett med skalbelysning och fastsättningsreglar för flygplaninfästningen, detaljer som nästan alltid saknas på dessa mottagare! Frontplåten och lådan var litet buckliga och några av rattarna var skrapade. Alla manöverdon fungerade bra, dvs frekvensinställning, volym, beatoscillator och finjustering av frekvens.

Restaurering
Bucklorna i frontplåt och låda knackades ut. Resistansmätning genomfördes på ingångarna för glöd- och anodspänning:
Glöd +BB till MBB till -BB visade 7 och 8 ohm. +BB till -BB visade 14 ohm.
Anod +Ae till Ebf visade 35 kohm. Värdena verkade bra.

Glödspänning 2 x 13.5 V gav strömmen 0.47 A. Anodspänning 200 V lades på, anodströmmen mättes till 17 mA. Skalbelysningen fungerade, inga konstigheter kunde observeras. Därmed var "rökprovet" avklarat! Hörtelefoner (4000 ohm) anslöts i kontakten på framsidan, antenn kopplades in. Mottagaren fungerade, bl a Radio Nederland på 5955 kHz hördes! Bilden nedan visar mottagaren under kontrollmätningen av glöd- och anodström.

Spolkärnorna i HF-, blandar- och oscillatorstegen var alla fullt indragna. Vridkondensatorn var alltså felmonterad i förhållande till skalan och måste förskjutas i kuggdrevet. Spolkärnor och trimkondensatorer ställdes i mittläge, signalgeneratorn ställdes på 4500 kHz (ung. mitt på skalan). Ramen med skala/ratt lossades, och denna frekvens ställdes in med vridkondensatorn så att signalen hördes i hörlurarna. Skalan ställdes sedan på samma värde och skalmodulen sköts åter in så att dreven kuggade i varandra utan att frekvensen rubbades. Kugghjulen på vridkondensatorn hade dessförinnan förspänts med en koppartråd genom därför avsedda hål. Tråden drogs sedan bort.

Kontroll av spänning ström Oscillatorn fintrimmades nu med spolens kärna vid 3200 kHz. Trimning i övre änden vid 5800 kHz gjordes med trimmer C21. Detta upprepades tills punkterna stämde, därefter var överensstämmelsen mycket god över hela skalan! Nu trimmades spolkärnor och trimrar för hf- och blandarstegen på motsvarande sätt, känsligheten ökade avsevärt, alla max låg inom det trimbara området!

Med beatoscillatorn frånkopplad, mod A3, mättes mellanfrekvendelens topp till 1460 kHz, med utspänningen 0 V (ej synlig) vid 1449 resp. 1471 kHz, dvs + 11 resp. - 11 kHz. Hygglig selektivitet och jämna sidband! Kördes 1 timme på Radio Nederland på 5955 kHz utan föregående uppvärmning, ingen märkbar frekvensdrift!

Efter små färgretuscher på panel / låda fotograferades chassiet ur alla vinklar och allt slutmonterades. Den färdiga mottagaren provkördes en tid och fotograferades sedan. Mottagaren är nu utan större påverkan i toppskick och samtidigt mycket nära original!


4. FOTOGALLERI

FuG10 EL


FuG10 EL EL framsida utan panel
T v ovan: FuG10 EL färdigrestaurerad

T h ovan: Framsidan utan frontpanel, uppe t h hållaren för skallampan (brun) och flaggorna för fasta frekvenser


EL skärmplåt
EL baksida
T v ovan: Skärmplåten över oscillator-, blandar- och högfrekvensstegen (saknas ofta i dessa mottagare)

T h ovan: Baksidan med serienumret stämplat på HF/MF-enheten, längst ner LF-enheten med kontakten för kraft, antenn och jord


EL översida
EL höger sida
T v ovan: Översidan. Till höger uppifrån HF-röret, blandarröret och oscillatorröret. I mitten nerifrån 1:a MF-filtret, 2:a MF-filtret och antennspolen. Till vänster nerifrån 1:a MF-röret, 2:a MF-röret och detektorröret, alla stegen i gjutna kamrar!

T h ovan: Höger sida med från vänster oscillatorsteget, blandarsteget och HF-steget, längst ner LF-modulen


EL vänster sida
Ovan: Vänster sida med från höger 1:a MF-steget, 2:a MF-steget och detektorsteget
Längst ner beatoscillatorn (röret är urplockat)


EL frontmodul EL HFMF-modul
T h ovan: Frontmodulen med avstämning och skala. Under skalan
syns kamskivorna som kan låsas till valfritt läge på skalan för att
ge fyra förinställda frekvenser

T v ovan: HF/MF-enheten sedd underifrån med skärmplåten över vridkondensatorn borttagen


EL LF-del EL kuggdrev


T v ovan: LF-modulen med LF-steget (t h) och beatoscillatorn (t v).

T h ovan: Det dubbla förspända kugghjulet på vridkondensatorn för glappfri avstämning


FuG10 EK

FuG10 EK EK utan frontpanel
T v ovan: FuG10 EK färdigrestaurerad

T h ovan: Framsidan utan frontpanel, uppe t h hållaren för skallampan (brun) och flaggorna för fasta frekvenser


EK bakifrån
Ovan: Baksidan med serienumret stämplat på HF/MF-enheten, längst ner LF-enheten med kontakten för kraft, antenn och jord


EK översida
EK höger sida
T v ovan: Översidan. Från höger nertill HF-röret, blandarröret och oscillatorröret, i mitten MF-filtren

T h ovan: Höger sida med från vänster oscillatorsteget, blandarsteget och HF-steget, längst ner LF-modulen med två parallellkopplade LF-rör


EK vänster sida EK undersida
Ovan: Vänster sida med från vänster 1:a, 2:a och 3:e MF-steget och därunder detektorsteget
Längst ner beatoscillatorn och AVC-steget

T h ovan: Undersidan med skärmburken för beatoscillatorn



Länkar

Museum für historische Wehrtechnik med komplett FuG10 anläggning
Helge Fykses radiosamling med bl a FuG10
Peter Gierlach DF3KT försäljning av handböcker för restaurering
Norsk Radiohistorisk Förening NRHF



Mer om WWII mottagare

Till sidans början

Till startsidan

Uppdaterad 2009-10-24