<

 

 

 

 

 

..........................SANNDRÖMMEN

 

 

 

Det som jag ska berätta om nu var ingen dröm. Det var verklighet.

Men jag låg ensam hemma i min säng och upplevde denna fruktansvärda

händelse under sömnen.

 

Jag såg en port med ett nummer på. Nummer tio. Jag kände igen porten och

visste var den fanns.

......Så var jag uppe på andra våningen i huset och inne i lägenheten på höger

sida om trappan.

......Där inne var det mörkt. Men jag såg allting klart. Människor som var

mörka, fast ljusa i hyn, svarta ögon som var blå eller grå. Jag kunde tydligt

se tapeterna med det modernaste mönstret. Det måste ha varit nytapetserat.

För de här tapeterna fanns inte att få tag på för bara ett år sedan. Men ändå

såg det unket ut. Så gammalt och slitet.

..... Folk var berusade. Av något. De var så påverkade att de hade svårt att

röra sig.

......Någon högg vilt omkring sig med en yxa.

......Jag kunde se sargade kroppsdelar. Människor gnydde men yxan

fortsatte att hugga. Jag såg inte vem som höll i yxan. Jag såg bara de många

människorna i rummet som långsamt, nästan som i ultrarapid försökte värja

sig mot huggen.

 

Jag vaknade med ett ryck. Kände fortfarande stanken av blod, svett och

spyor. De ohyggliga synintrycken fanns kvar på näthinnan. Denna kväljande

atmosfär följde mig när jag steg upp ur sängen och ringde polisen och sa att

det hade skett någonting fruktansvärt på en viss adress och i en särskild lägenhet.

Jag uppgav inte mitt namn, ville vara anonym. Jag hade inte lust att riskera någon

påföljd för falskt alarm ifall polisen inte skulle finna något konstigt på den adress

som jag uppgivit.

 

Några timmar senare ringde det på dörren. Två uniformsklädda poliser bad mig

följa med till polisstationen. Tydligen hade de spårat telefonsamtalet. När de

ville ha min redogörelse för hur jag kände till vad som hänt berättade jag

sanningen.

 

Underligt nog blev de inte förvånade alls. De hade varit med länge och tidigare

fått kontakt med människor som haft övernaturliga upplevelser. De bad mig

berätta om min dröm. Och den visade sig i varje detalj stämma överens med

polisens fynd i lägenheten.

Två poliser, en kvinnlig och en manlig tog mig med på lunch.

......När vi kom tillbaka till stationen berättade en annan polisman att delar

av den tekniska undersökningen på platsen nu var klar.

......Det hade funnits blod och köttslamsor över hela lägenheten och de hade

funnit ett och samma fingeravtryck överallt, till och med i taket.

 

 

Det var mina fingeravtryck!