Vårkänslor
Nu är den härliga vintern slut och en annan årstid har gjort sin entré. För oss Mastiffer är detta en jobbig tid, då vi behöver vårt husfolks stöd och förståelse.
Våren är nämligen kommen, till mångas förtret, med värme och ingen snö att äta. Husse och jag är inte riktigt överens om det där med att äta snö. Han säger att snön gör mig dålig i magen. Jag hävdar med bestämdhet att det är bristen på biff och gräddsås i min diet som gör min mage lite sisådär. Vem som har rättt kommer vi aldrig att få reda på. Jag kommer aldrig att sluta äta snö, och biff med gräddsås blir det inte förrän husse har kombinerat värmeslag och frostbett i hjärnan.
Nu finns det faktiskt fördelar med våren också. Vårkänslor t ex. Även detta ett ämne där mina och husses åsikter går isär. Brett isär. Han har nog glömt hur det var när han träffade matte, för så fort jag har möjlighet att stifta närmare bekantskap med någon snygg tik sätter han sig på tvären. Jag misstänker att han inte ens känner hur gott dom luktar. Dessutom skulle det inte vara fel med en mobiltelefon. Jag har försökt påtala fördelarna för husse, men till vilken nytta? Blankt NEJ. Urkorkat, eftersom jag istället måste gå ut och avisera min existens mer handgripligt. Även detta motarbetas av husse med motivationer som att jag skulle vara gnällig, eller att vi aldrig kommer någonstans på våra promenader. Då får han väl avdela mer tid till familjens medelpunkt då, eller skaffa mig en telefon med SMS. Fast det blir väl när grisar kan flyga...
...stöd och förståelse...
Men visst är det väl härligt med en vårförälskelse. Blodet sjuder i ådrorna, hjärtat dunkar och allt får ett sånt där rosa skimmer omkring sig. Retsamma husse har en tendens att märka när jag är förälskad. Dels krymper min blåsa till en dimension som endast i gynnsamma fall rymmer en fingerborg, men vad som är värre är att jag ibland drömmer om mina flickor. Då skrattar husse och säger att jag ligger och torr-######. Så fruktansvärt oförskämt! Skulle JAG.
...stöd och förståelse...
Nä, där är matte mycket bättre. Hon förstår hon. Hon klappar mig och försvarar mig mot husses sexistiska påhopp. Emellanåt händer det också att hon bjuder mig på godsaker, men det har kanske inte så mycket med våren att göra.
Nej, nu måste jag ut och kolla runt lite igen, om man nu kan lura ut husse på en promenix.
Njut av vårsolen, det ska i alla fall jag göra.
Er dödligt vårförälskade
Bamse