Hej alla Mastiffvänner!

Hoppas att ni gillar min Bamses sida och gärna tittar förbi fler gånger. Kanhända lär jag mig mer om hur man gör roliga hemsidor som inte är allt för taffliga, man kan ju alltid hoppas.

Anledningen till att jag nu är ägd av en Mastiff är följande:

Som vikarierande ledare i Friluftsfrämjandet blev jag ombedd att följa med ut när Frilufsarna skulle ut på träff. Sagt och gjort, jag klädde mig och tog bilen ut till mötesplatsen. Efter en liten stund kom en annan bil, och ur den hoppade den mest fantastiska hund jag någonsin sett. Detta var Edit, som dessutom finns med på Bamses kompissida. Det blev kärlek vid första ögonkastet, men som den försiktige general jag är, började jag ta reda på mer om rasen. Ju mer jag läste, ju mer säker blev jag. Detta var hunden för mig. Min grabb Andreaz var nog lite tveksam först, men efter besök på mastiffspecialen 2004 i Töreboda var han lika såld som jag.

Lite info om min gullegris kan kanske vara av intresse.

Vestmastiff´s Bulle föddes 2005-03-12 i Bergen i Norge. Då hade jag letat valp ett år ungefär. Jag fick kontakt med uppfödaren Inge-Arild Næss via Lina och Jonny på Maxt Out och Hasse Larssen, som är husse till Bamses pappa Merlin.

Fredagen den 29:e april gav vi oss av mot Bergen. Det hade blivit lite ändring i planerna eftersom Inge-Arild fått problem med ryggen, men skam den som ger sig. Efter jobbet packade vi (jag, Andreaz och min dotter Mariiqa) in oss i bilen och gjorde en marathonkörning till Bergen. Väl där möttes vi av Inge-Arild och May-Lisbeth och en samling helt underbara hundar. Efter några fantastiskt trevliga dagar styrde vi åter mot Hammarö med köpet påbörjat. Tyvärr kunde vi inte göra klart och ta med Bamse då, eftersom han inte var åtta veckor gammal än, men även detta fick vi änglahjälp med av Hasse och Lill, som skulle hämta en egen valp med flyg veckan efter. Bamse sov över en natt i Drammen hos Hasse och Lill, och därefter kom vi och hämtade honom där.

Visst kändes det lite pirrigt att stå där med en hund igen, det var ju längesen sist. Men efterhand som dagarna gick och vi lärde känna varandra allt bättre, insåg vi vilken guldklimp vi fått i vår vård. En vänlig och glad valp som inte gjorde några hyss alls (nästan), och som fogligt följde med på allt vad vi företog oss (valpanpassat men ändå...).

Detta är något som han fortsatt med hela tiden, och humöret är det sannerligen inget fel på. Dessutom har han en märklig inverkan på många som annars är hundrädda. Lite av en kändis har han blivit här i omgivningen också. Titt som tätt möter man främmande folk som glatt säger "hej Bamse". Han har också hunnit bli känd i den lokala draken NWT.

Till er som funderar på att skaffa en Engelsk Mastiff kan jag bara säga, att för egen del kan jag inte tänka mig nån annan hundras.

Till alla er som medverkat till att denne charmör numera ingår i mitt hushåll vill jag rikta mitt varmaste TACK!

Lars