Så länge jag kan minnas har jag gått på loppisar och suckat. Suckat och suktat. Drömt mig bort och kommit
ihåg. Det som fick mig att minnas allra mest var alltid ungdomsböckerna, skivomslagen och porslinet.
Att se Femböckerna, mormors krämtallrik med de blåa blommorna och skivomslag med Frank Sinatra blev en
resa till en tid som håller på att försvinna. En port till barndomen. Men genom att låta alla dessa gamla saker bli nånting annat, nånting nytt,
knyts då ihop med nu, sakerna får nytt liv och ny funktion, de får blomma en liten stund till.
Det som finns på bilderna är bara ett urval, letar du efter något annat; hör av dig.
Det jag inte har kan jag nästan säkert fixa.