Katarina lärde sig aldrig att gå och de sista åren stod det klart att hon troligen hade en lätt CP-skada. Eftersom hon i grunden hade låg muskeltonus var det först när hon blev starkare i benen som den förhöjda tonusen i benen - spasticiteten - märktes; tidigare hade den motverkats av den låga muskeltonus som kännetecknar Downs syndrom.
Ungefär 1,5 barn av tusen får årligen en CP-skada - Cerebral Pares. Barn med CP har besvär med koordinationen mellan olika muskelgrupper, vilket leder till störningar i rörelsemönstret, särskilt armar och ben.
CP är en samlad benämning på en mängd olika tillstånd där den gemensamma nämnaren är en engångsskada på en omogen hjärna: Skadan ska ha inträffat under fosterlivet eller i samband med eller under tiden närmast efter förlossningen. CP-skador orsakas av blödningar i hjärnan, av svår syrebrist eller av skador på nervkärnorna i hjärnans inre. Symptomen beror på var i hjärnan skadan finns och när den uppstod.
80 procent av CP-skadorna är s k spastiska förlamningar som kan delas in i fyra undergrupper: Hemiplegi (ena kroppshalvan förlamad, 30 procent av alla CP-skador), diplegi (båda kroppshalvorna förlamade, benen mer än armarna, 35 procent), ataktisk diplegi (diplegi med balansrubbningar, 7 procent) samt tetraplegi (hela kroppen förlamad plus ett eller flera tilläggshandikapp, 10 procent). 8 procent av CP-skadorna ger rörelseförvridna former - dyskinetisk CP - och 10 procent balans- och samordningsrubbningar.
Ytterligare information om CP finns hos RBU - Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar.
På Konduktiv Pedagogik finns information om konduktiv pedagogik, en ursprungligen ungersk metod för träning av främst barn med CP, en metod som blivit mycket uppmärksammad på senare år.
annika_60@hotmail.com
Hem